Nödåtgärder krävs för stabila tyska elnät

Nödåtgärder krävs för stabila tyska elnät

Häromdagen rapporterade SVT att avgiften för elnät höjts med upp till 18 procent. I Tyskland är situationen en helt annan. Där har en av stamnätsoperatörerna aviserat en 80-procentig höjning av nätavgifterna, rapporterar den tyska affärstidningen Handelsblatt.

Handelsblatt har i en rad artiklar rapporterat om att avgiften för elnät kommer att öka drastiskt de kommande åren och orsaken är att en ökande andel vind- och solkraft har skapat obalanser som måste kompenseras av nätoperatörerna. Det är inte investeringskostnader i nya nät som tynger i nuläget, utan kostnader för att få de nuvarande elnäten att fungera överhuvudtaget.

Det finns fyra stamnätsoperatörer i Tyskland och de har en liknande roll som Svenska Kraftnät i Sverige när det gäller kraftöverföringen och ansvaret för stabiliteten i systemet. Tennet – som ägs av den holländska staten – höjer vid årsskiftet sina nätavgifter med 80 procent. Nätoperatören 50 Hertz höjer också, men med 45 procent, enligt Handelsblatt.

För en medelstort energintensivt industriföretag kan kostnadsökningen som Tennet aviserat bli betydande. Handelsblatt exemplifierar: för ett företag som använder 300 GWh per år ökar kostnaderna med 2,7 miljoner Euro. (Som jämförelse använde Facebooks serverhall i Luleå 187 GWh i fjol.)

– Huvudorsaken till avgiftsökningen är att nätutbyggnaden inte sker lika snabbt som utbyggnaden av förnybar energiproduktion. Det är alarmerande, säger Urban Keussen, Tennets vice VD med ansvar för verksamheten i Tyskland, till Handelsblatt.

I Tyskland har utbyggnaden av förnybar energi varit kraftfull i de norra delarna, medan kärnkraftverk och fossileldade kraftverk som har eller kommer att läggas ner i hög grad finns i de södra delarna av landet där också behovet av energi är som störst. Det innebär att stamnäten utnyttjas allt hårdare och till gränsen för kapaciteten. Ibland produceras mer el än man kan bli av med – ofta i norra Tyskland – och ibland för lite någon annanstans. Om obalanserna blir för stora riskerar systemkollaps. För att förhindra kollaps är en åtgärd exempelvis att stänga av vindkraftverk. Då måste stamnätsoperatören betala en ersättning till vindkraftsägaren, så ser reglerna ut. Även gas- och kolkraftverk kan sättas på och stängas av för att balansera de förnybara källorna och också detta kostar pengar, förklarar Handelsblatt.

95 procent av Tennets ökade kostnader beror på den här typen av hantering som Urban Keussen kallar ”nätstabiliserande nödåtgärder”. Bara fem procent är grundat på nätutbyggnaden.

– Det blir tydligt att förseningarna av nätutbyggnaden kostar mer än själva nätutbyggnaden i sig, säger Urban Keussen till Handelsblatt.

Nedläggning av tysk kärnkraft och fossileldade kraftverk kommer sannolikt att öka problematiken, enligt en analys av svenska Energimarknadsinspektionen:

”Flaskhalsarna har flera orsaker, dels har Tyskland som en del i sin energiomställning, kallad Energiewende, beslutat att stänga ner landets kärnkraftverk, nio reaktorer på totalt 12 000 MW till 2022. Merparten av kärnkraften som stängs ligger söder om flaskhalsen vilket sannolikt kommer att  förvärra situationen med interna flaskhalsar. En annan bidragande orsak är att flera fossileldade kraftverk stängts i södra Tyskland på grund av olönsamhet och aviseringar om fler nedläggningar har gjorts av flera aktörer. Dessutom ställer den kraftiga ökningen av förnybar energi större krav på transmissionsnätet.”, skriver Energimarknadsinspektionen.

Den totala kostnaden för ”nätstabiliserande nödåtgärder” är numera runt en miljard Euro per år sammantaget för Tyskland. Det kan komma att stiga till fyra miljarder Euro per år till 2022 enligt den statliga nätmyndigheten Bundesnetzagentur, rapporterar Handelsblatt.

4 comments
Mats Olin
Av Mats Olin
VD Second Opinion
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

4 Comments

  • Olof
    10 oktober, 2016, 1:35 e m

    Svenska kraftnät avgifter (stamnätstariffen) har sänkts för 2017, för andra året i rad. Och även om Svenska kraftnät prognostiserar höjningar på längre sikt sker det från låga nivåer: Sverige har EU-ländernas tredje lägsta tariff.

    REPLY
  • Ingemar Eriksson
    9 oktober, 2016, 10:10 e m

    Vi får väl hoppas att de grundliga tyskarna går till botten med orsakerna till problemen och meddelar ”Jahwohl, det kostar ordentligt med kärnkraftavvecklingen men vi tar den kostnaden och redovisar offentligt vad det är som driver upp kostnaderna.” Samt att man tar striden med alla ”miljövänner” som kommer att bråka om kraftledningsutbyggnad. För samma människor som är för vindkraft är ofta mot alla kraftledningar som behövs för att flytta runt elen i ett samhälle med olpanerbar produktion.

    REPLY
  • Thorsten Schütte
    9 oktober, 2016, 4:33 e m

    Ett alternativ till 50 Hz AC eller de nu planerade DC-linjerna genom Tyskland är att i stället använda lågfrekvens, LFAC med 16 2/3 Hz, både på befintliga och nya trefasledningar. Betydligt mera effekt än med 50 Hz kan överföras då:
    http://www.bulletin-online.ch/uploads/media/39-42_1504_behmann.pdf

    REPLY
  • Magnus Olofsson
    7 oktober, 2016, 6:27 f m

    Det är fel att jämföra höjningen av hushållskunders nätavgift med höjningar i enbart stamnätet. Jag kan tänka mig att Svenska kraftnäts höjningar inte ligger mycket efter de tyska i procentuellt höjning. Kontrollera gärna detta.

    REPLY