Fortum: låt skatten följa elpriset

Fortum: låt skatten följa elpriset

Slopade subventioner till förnybar kraft, flexiblare energibeskattning, tydligare nationell samordning och en utveckling av handeln efter spotmarknaden har stängt. Det är några av de förslag som Fortum lägger fram, för att den nordiska energy only-marknaden ska utvecklas och mäkta med utmaningarna i kraftsystemet.

Fortum ger dagens nordiska energy only-marknad mycket gott omdöme och det är också utgångspunkten för deras marknadsanalys. Behåll marknaden, men utveckla den.

– Den nordiska elmarknaden har hittills på många sätt varit en framgångssaga med internationellt sett låga elpriser och en effektiv styrning av resurserna. För att den ska fortsätta vara en framgång behöver den utvecklas, säger Tiina Tuomela, EVP och divisionschef för Fortums kraftproduktion.

I en ny marknadsrapport pekar Fortum ut fyra områden med utmaningar som måste lösas, för att den nordiska marknaden ska fortsätta leverera: Stora skillnader i priset mellan marknadspriset från producent och slutkundspriset, överutbud skapat av framför allt subventionerad förnybar kraft, för mycket av nationella lösningar och att handeln som tar vid efter spotmarknaden är alltför outnyttjad.

Den första utmaningen handlar alltså om att gapet mellan marknadspriset och slutkundspriset är för stort. Fortum skriver i sin rapport att på lång sikt har marknadspriset sjunkit medan konsumentpriset har stigit. Förklaringen är höjda energiskatter, ökade kostnader för förnybar produktion samt höjda nätavgifter – som alla påverkar slutkundspriset. Slutsatsen är att marknadspriset på el bara står för en femtedel av konsumentpriset på den nordiska elmarknaden.

– Det här leder till att slutkonsumenter har svårt att uppfatta förändringarna i marknadspriset och det minskar incitamentet att reagera på slutkundspriset, säger Sergey Ilyukhin, som är elmarknadsanalytiker på Fortum och har skrivit rapporten.

Fortum menar att gapet mellan priserna skulle kunna lösas genom att bland annat införa en energibeskattning som är mer anpassad till elprisets nivå.

– Vi förordar en beskattning som följer elpriset. När elpriset är noll så är energiskatten i konsumentledet noll. När elpriset är högt är skatten hög, säger Sergey Ilyukhin, som menar att på det sättet ökar signalerna mellan marknadspriset och slutkunderna och också incitamenten för elanvändarna att agera. För en flexiblare elmarknad där kunder svarar på utbudet är ett måste, menar Fortum.

Den andra utmaningen som Fortum menar måste hanteras är den tilltagande missmatchningen mellan utbud och efterfrågan, där utbudet överstiger vad marknaden efterfrågar. Förklaringen är välkänd: subventioner till förnybar elproduktion har tillförts en marknad där efterfrågan inte har ökat. Överutbudet leder till fortsatt låga elpriser skapade av statligt stöd. Fortum vill därför se att subventioner till mogen teknik stoppas.

– Det är ett bra läge nu att inte tillföra mer subventioner till kraftproduktion, säger Sergey Ilyukhin.
Fortums bedömning är att investeringar generellt skulle minska om subventionerna stoppades, men när marknaden signalerar behovet av mer kraft igen skulle investeringarna ta fart. Investeringarna skulle då göras i vindkraft, eftersom här finns de lägsta investeringskostnaderna, skriver Fortum i sin rapport. I stället för subventioner vill man se att det blir EU:s utsläppshandelssystem, ETS, och priset på koldioxid som styr utvecklingen.

Men förutom detta vill det finska elföretaget se mer av gemensam internationell nätplanering för att undvika överkapacitet på de olika delmarknaderna. Förstärkningen mellan Sverige och Finland, som kan bli aktuell, lyfter de fram som ett typexempel på det som krävs. Tack vare fördelarna som handeln ger skulle investeringen vara intjänad på bara två år.

Fortum reagerar starkt mot att utvecklingen går mot nationella lösningar på framtidens problem. Detta pekar de ut som den tredje utmaningen för den nordiska elmarknaden. De föreslår att Nordiska rådet är en bra plattform, för att se till att lösningarna blir internationella i stället för nationella.

– En tydlig nordisk koordination av den nationella politiken är mycket viktig, för att säkerställa att marknaden utvecklas effektivt, säger Tiina Tuomela.

Det sista området på den nordiska elmarknaden som Fortum vill se förändringar på handlar om att utveckla marknaderna som tar vid efter spotmarknaden. Det behövs för att stärka balanseringen av kraftsystemet när mer vindkraftsproduktion tillförs. Fortum vill exempelvis att priserna för balanskraft ges i realtid och att handeln på Elbas är öppen ända till 15 minuter före drift. I dag avslutas handeln här en timme före drift innan systemadministratörernas reglermarknad tar vid.

– Att skjuta fram stängningstiden på marknaden efter spotmarknaden skulle öka användningen av kommersiella resurser och skulle kunna minska tillfällena då systemadministratörernas reserver aktiveras, säger Sergey Ilyukhin.
Fortum föreslår att upphandlingen av kraftreserven som ska hantera frekvensfall görs på en nord-baltisk nivå.

 

Bild: Tiina Tuomela och Sergey Ilyukhin, Fortum.
Foto: Daniel Löfstedt

1 Kommentar
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

1 Kommentar

  • Göran Fredriksson
    9 januari, 2017: 5:35 f m

    Om elskatten följer elpriset kommer statens elskatteintäkter att variera stort mellan åren. När ett år med höga skatteintäkter följs av ett år med låga kommer det vara oemotståndligt för politikerna att höja elskatten. Att sänka den igen lär inte ske. Lär av hur oljeskatten har höjts sedan oljekriserna på 1970-talet varje gång när världsmarknadspriset på olja har vänt ner.

    Svara

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet