Bioenergibranschen måste börja tala klarspråk i debatten, säger Svebios vd Gustav Melin. ”Det första vi måste hantera är att så många blivit motståndare till förbränning. Utan förbränning finns inget liv på jorden.”
Exempelvis eldar Stockholm Exergi fem miljoner ton biobränslen i centrala Stockholm varje år utan att det märks på luftkvaliteten. ”Om en modern dieselbil körs på HVO100 är den bättre för klimatet än en elbil som går på norsk el”, enligt Gustav Melin.
Vilket energislag i Sverige är större än vattenkraften och kärnkraften tillsammans?
De flesta i energibranschen lär veta att det är fråga om biomassa, som 2021 stod för 151 TWh i energitillförsel i Sverige, att jämföra med vattenkraften 73,8 TWh och kärnkraften 51 TWh (räknat på den producerade elen).
Av biomassan, inklusive en mindre mängd torv och avfall, användes 2020 huvuddelen till värme och drivmedel och ungefär 11 TWh till el. Sammanlagt fanns i Sverige då 242 biokraftvärmeverk i drift med en totalt installerad effekt på 4 000 megawatt. På grund av dålig lönsamhet användes bara omkring 30 procent av kapaciteten.
Branschorganisationer som Svebio, med 300 medlemsföretag, har länge lyft fördelarna med biobränslen, både med miljö- och effektivitetsargument. Till exempel utnyttjas i kombinerad el- och värmeproduktion vanligen mer än 90 procent av energiinnehållet i biobränslet.
Och biobränslena har, framhåller, Svebios vd Gustav Melin, en stor outnyttjad potential. Framför allt i tre avseenden:
”Värmeunderlagen i de svenska fjärrvärmenäten borde kunna utnyttjas bättre för elproduktion. I Danmark utnyttjas 80 procent av värmeunderlagen, i Sverige mindre än 50 procent”, säger han.
Teknik för högre elutbyte skulle kunna utvecklas:
”I dag kan bara 25–35 procent av energin i biobränslet tas ut som el, resten blir värme. Det går att fördubbla elutbytet, exempelvis med förgasningsteknik.”
Vidare kan enligt Gustav Melin betydligt mer biomassa tas ut från skogen:
”I Sverige lämnar vi varje år kvar ungefär 140 TWh grenar, toppar och stubbar i skogen efter skörd. En del av detta bör få ligga kvar för att bevara den biologiska mångfalden, men forskare bedömer att vi kan ta ut omkring 60 TWh ytterligare utan att påverka den biologiska mångfalden negativt.”
Som energimängd är 60 TWh lika mycket som elproduktionen vid sju kärnkraftsreaktorer av Forsmarks typ.
Motståndet mot biobränslen – särskilt vissa av dem – är emellertid stort och kan utåt verka förvirrande. Miljö- och klimatskäl anges ofta för ståndpunkter som står diametralt mot varandra, och tonen är hård. En särskilt tuff miljö är Bryssel, där resursstarka och inflytelserika lobbyistorganisationer i miljöns namn ständigt bearbetar EU-kommissionen.
Avgörande beslut om bioenergin är för närvarande under beredning, utöver dem som redan fattats, exempelvis Avskogningsförordningen, Förnybartdirektivet och taxonomin. Framför allt står mycket på spel för Sverige och Finland. Konflikten börjar redan med verklighetsbeskrivningen, i synnerhet i fråga om skogen.
Ett grundläggande missförstånd handlar enligt Gustav Melin om förbränning:
”Det första vi måste hantera är att så många blivit motståndare till förbränning. Att vi inte ska ägna oss åt förbränning som ger miljö- och hälsofarliga utsläpp är en självklarhet. Men en trivial utgångspunkt är att förbränning är en nödvändig del av det ekologiska kretsloppet.”
Utan förbränning skulle vår planet vara livlös.
”I biologin kallas förbränning ofta cellandning. Förbränning sker hela tiden i våra kroppar. Vi äter biomassa som innehåller energi. I kroppen bryts biomassan ner när vi andas in syre, som oxiderar kolhydrater och andas ut koldioxid”, säger Gustav Melin.
”Den här processen bidrar inte till att höja koldioxidhalten i atmosfären, eftersom vi äter växter. Växterna samlar in koldioxid från atmosfären och använder solens energi för att bygga kolhydrater. Vi kan äta växten några dagar eller veckor senare, eller så äter vi kött från djur som i sin tur ätit växter.”
I en motor eller ett kraftverk äger förbränningen rum vid högre temperatur än i cellen, men den sker på samma sätt.
”Det är fråga om kolhydrater och kolväten – som cellulosa, etanol eller en vegetabilisk diesel – som oxiderar med syre, så att de bryts ner till koldioxid och vattenånga. Kol, väte, syre och näringsämnen byggs ihop i växter och förbränns i ett evigt kretslopp och med modern teknik undviks farliga utsläpp.”
”Ibland förbränns växterna i kroppen, ibland i en bilmotor eller ett kraftvärmeverk, ofta lämnas döda växtdelar i naturen och multnar eller ruttnar på åkern eller i skogen. I skogen är det svampar och bakterier som bryter ner växtresterna, oftast i samma slags kemiska process fast vid lägre temperatur än i kroppen.”
Gustav Melin nämner att reningsutrustningen i förbränningsanläggningar och i motorer numera är så bra att förbränningen inte har någon särskild miljöpåverkan.
”Därför kan Stockholm Exergi elda fem miljoner ton biobränslen i centrala Stockholm varje år utan att det märks på luftkvaliteten. Samma sak gäller med moderna bensin- och dieselbilar. Av de partiklar bilar släpper ut kommer 95 procent från vägslitage och däck.”
”Om vi kör på förnybara biodrivmedel, så gör vi omedelbart klimatnytta. Om en modern dieselbil körs på HVO100 är den bättre för klimatet än en elbil som går på norsk el. Det är lika tramsigt att förbjuda förbränningsmotorn som det skulle vara att förbjuda folk att andas.”
”EU-politiken borde i stället förbjuda fossila bränslen och även batterier, om de produceras med fossila bränslen”, anser Gustav Melin.
Hans slutsats är att bioenergibranschen behöver stå upp och bli tuffare ”både i argumentationen mot vilseledda EU-politiker och miljöorganisationer”.
”Sverige och Finland kan gå före och utveckla biodrivmedel från skogen, biokol för stål- och cementindustrin, flexibel elproduktion och nya tekniker och råvaror till bioraffinaderier. Båda länderna har många starka företag i sektorn.”
Vad är det EU-politikerna har blivit vilseledda om? Här några centrala punkter formulerade av Gustav Melin:
– Att all förbränning är farlig.
– Att utsläpp bara ska mätas i avgasröret.
– Att det är bättre om skogen är orörd och får brinna med jämna mellanrum, i stället för att användas och växa upp igen.
– Att odling av energigrödor skulle vara ett hot mot matförsörjningen och ge upphov till skövling av regnskog.
– Att skörd av grödor och skog ger en klimatskuld, när i själva verket biomassan bara ökar år för år i världen.
De här föreställningarna är enligt Gustav Melin resultat av ett mångårigt kampanjande från olika organisationer.
Vilka då?
”Framför allt några av de stora miljöorganisationerna och andra alarmister som fiskar efter fler medlemmar och som verkligen tror att allt går åt helvete, om inte människan slutar att påverka naturen. Amerikanska och brittiska stiftelser finansierar deras kampanjer med många miljoner dollar.”
”Ibland pratar säkert också fossil industri illa om biobränslen för att kunna fortsätta sälja sina produkter. Även företag involverade i elektrifiering kan uppfatta att biodrivmedel står i vägen när de vill sälja värmepumpar eller elfordon.”
”Bioenergiutveckling är ett verkligt hot mot fossil industri och elektrifiering”, säger Gustav Melin.
9 Kommentarer
9 Kommentarer
Johan Montelius
1 mars, 2023: 7:24 f mOm vi skall prata klarspråk så kan vi börja med att avskriva det s.k. klimathotet och att koldioxid har någon betydande inverkan på jordens klimat – det är klarspråk.
Att det sen kan vara bra med bioeldade kraftverk är en fråga som kan diskuteras men den skall befrias från argument som handlar om klimatet (och då menar jag inte luftkvaliteten i Stockholm). Skall vi då jämföra äpplen med äpplen så skall vi kanske jämföra bioeldade värmekraftverk med kärnkrafts dito – kärnkraftverk som ligger så centralt placerade att de kan förse samhällen med fjärrvärme. Vid alla våra kärnkraftverk så dumpar vi ca 100 TWh värme per år rakt ut i havet. Den energin skulle mycket väl kunna värma städer (om de likt Barsebäck lågt lite bättre till).
SvaraPKo
27 februari, 2023: 8:54 f mEfter hur lång tid är biobränslen koldioxidneutrala? Och hur lång tid har vi kvar till en eventuell klimatologisk tippingpoint, typ 1,5-2 grader över preindustri-revolutionen? Om tippingpointen ligger närmare än tiden till att biobränsleutsläppen absorberats i ny växtlighet OCH den växtligheten inte skulle kunnat hämta co2 från det överskott som redan fanns i atmosfären, så är väl biobränslena att se som ”fossila”?
SvaraVarför kan inte avverkningsrester bli till massonit och spånplattor, som förr? När massonit slog igenom påstås resterna från skogavverkningen och sågverken ha varit den primära råvaran?
Supplychainen för kött belägger >80% av global åkerareal. Åkrar är oftast dränerade och ”överskott” av regn rinner snabbt ut i havet igen. Träd och skog återmatar 98% allt regn som träden suger upp ur marken till atmosfären, som är det sätt som regn möjliggörs i kontinenternas inre och därmed för co2 att där bindas i marken. Världen behöver inte mindre skog utan mer, om växthuseffekten ska kunna bromsas.
Johan Montelius@PKo
1 mars, 2023: 1:20 e mSläpper du ut ett ton koldioxid i atmosfären så tar det en handfull år innan det bara finns ett halvt ton kvar och sen fortsätter det att minska med samma halveringstid. Koldioxiden tas upp hav biosfären och haven och dessa reservoarer är så stora att de kan svälja bra mycket mer koldioxid innan det är något problem. Upptagandet av koldioxid är naturligtvis oberoende av varifrån det kommer: fossilt eller icke kvittar.
Korrelationen mellan våra utsläpp av fossilt koldioxid och ökningen i atmosfären är förvånansvärt svag.
SvaraNils-Åke Sandberg
25 februari, 2023: 6:09 e mEU verkar vara den största bromsklossen när det gäller att få till något fungerande och praktiskt i biomassa sektorn.
Intressant med förgasningsteknik, alltså torrdestillation till kolframställning ur biomassa som låter lite finare än sopor. Kolmilan var en sån anordning som bör göras i slutet rum för att få upp verkningsgraden. Gaserna får dels värma milan och överskottet renas till fordonsmetan. Förstår inte alls det biofobiskt snedtända motståndet mot moderna kolmilor, som annars skulle skapa kaos av föroreningar som vi ser på TV-bilder från U-länder där folk bor och arbetar på soptippen.
Kolet kan bakas till elektroder för att smälta järn med elkraft. Om man gör det av avfall får man inte koldioxid utsläpp förrän det används i järnframställningen. Alternativt kan kolet glödas och vätgas insprutning under högt tryck producera bensin istället.
Det är i alla fall bättre än att lägga upp hushållssopor i gigantiska berg som blir självantändande kolmila som skapar en stenålders känsla. Men det blir så här när åkerier mest flyttar gods fram och tillbaka. Plasten som exempel körs 100-tals mil och bara 10 % används (i utlandet.), resten eldas i alla fall. En miljöinsats blir därför att låta plasten gå i brännbara fraktionen och spara massor av diesel åt transportsektorn.
Cellulosaindustrin eldar upp 50 % av vedråvaran (ligninet, limämnet i trä). I sulfat- är det sodapannan som återvinner stora delar till kokvätskan och i sulfit- processen är det indunstning av vätskan till i klass med eldningsolja 3 och som eldas i pannhuset.
SvaraMan kan få ut flera biprodukter ur båda metoderna, om det fanns avsättning. En del av luten användes på grusvägar som dammbindning. Forshaga sulfitfabrik lades ner påsken 1969.
Dag Lindgren
24 februari, 2023: 5:14 e mDet betraktades som en stor fördel när Sverige byggde ut fjärrvärme och värmekraftverk och fördelarna verkar kvarstå. Att EU-beslut skall framtvinga avsevärda fördyringar och negativ opinion i skogslandet Sverige verkar inte övertänkt och bör lobbas kraftigt emot.
SvaraHittills tycker jag för lite GROT har använts. Jag bor nära Dåvamyran kraftvärme i Umeå och har sett alltför stora outnyttjade GROT-lager nära, där transportavståndet är kort. Snart kommer Norrbotniabanan fram till Dåvamyran och då öppnas en del billig logistik för skogsavfall.
Jag tycker de större kraftvärmeverkan succesivt skall byggas om för att fånga in koldioxid för ”slutförvarslagring” och därigenom konvertera Sverige till en kolsänka. Viss utveckling har startats men jag tycker det går för långsamt. Den skeptiska inställningen hos EU och NGO bidrar till att det går långsamt.
Lennart Nilsson@Dag Lindgren
24 februari, 2023: 9:08 e mAtt elda GROT är självklart vettigt, dvs nyttja avverkningsrester som annars ändå skulle ligga och multna och avge CO2. (Om det nu är ett problem).
Men av vilken anledning ska Sverige kasta bort pengar på CO2-infångning? Sverige som står för 1 promille av de globala CO2-utsläppen? Eller snarare noll om man räknar in våra skogars upptag.
Hur många grader Celcius om år 2100 reduceras den globala medeltemperaturen, om Sverige inför CO2-infångning? Svar: Det handlar teoretiskt om någon hundratusendels grad Celsius. Dvs om man applicerar IPCC:s teorier (snarare hypotes, det kvalificeras inte som teori rent vetenskapligt).
Helt omätbart, helt bortkastat, samhällsekonomiskt.
SvaraFredrik Bruno
23 februari, 2023: 8:49 f mJag tjatar i mina kommentarer på Second Opinion om behovet av balanskraft för att balansera vindkraftens nyckfullhet och så får man läsa att bioenergin bara utnyttjas till 30%. Men är det för att kapaciteten på 4800 MW redan används som balanskraft? Det verkar ju ändå vara timpriset som styr hur den används.
En del bioenergipannor (jag arbetar själv med sulfatindustrins sodapannor) lämpar sig för kraftproduktion, men är mindre lämpliga som balanskraft, då driften är alltför känslig för störningar. Men det borde ändå finnas hyfsat med andra pannor med andra bränslen och med kapacitet kvar för en balansering av den fortsatta utbyggnaden av vindkraften.
SvaraMed den avancerade rökgasreningsutrustning som står till buds idag borde inte utsläppen från skorstenen stoppa bioenergin. Skall vi hela tiden utgå från gårdagens teknik i våra åsikter och bedömningar kommer vi aldrig någonvart.
Men – hur långt räcker trots allt bioenergins kapacitet till för balansering med tanke på hur vi skall tapetsera Östersjön med vindparker?
Men man tar sig för pannan när man hör om alla frejdiga nysatsningar på havsbaserad vindkraft. Hur ska det fungera och vad säger kunderna när det inte blåser? Är detta verkligen Prio 1 för landets miljö- resp. klimatministrar? Varför talas det då inte mer från Regeringen om balanseringen, nu verkar den helt bortglömd.
Gustav Melin@Fredrik Bruno
23 februari, 2023: 10:36 f mTill Fredrik Bruno: Siffran på 4800 blev lite för hög, några verk har tagits ur drift sedan den var aktuell och nu har vi 4000 MW. Det finns många skäl till att kraftverken inte används så mycket. Om jag får spekulera lite tror jag att det är så här: Ett kraftvärmeverk måste absolut leverera värme men får inte några längre kontrakt på en fast volym el. Eftersom de inte vet hur kall vintern kommer att bli vågar de inte köpa på sig bränsle för en kall vinter och full elproduktion. Det går ju åt 50 procent mer bränsle när de gör el. Om det sedan blir en varm vinter skulle de kunna sitta med hälften av köpen av bränsle kvar i lager. De skulle få skäl av ekonomerna på företaget. Trots att vi har elbrist så har flera kraftvärmeverk inte tillstånd att kyla bort värme som alla kärnkraftverk eller som Karlshamns oljekraftverk gör. Om de kunde kyla skulle de våga teckna ett elförsäljningsavtal om priserna är rätt. Maila gärna mig på min svebio adress om du vill diskutera.
SvaraFredrik Bruno@Fredrik Bruno
23 februari, 2023: 10:52 f mEn titt på Svenska Kraftnäts tim-värdes-statistik för 2022 visar att värmekraften inte tycks användas till att balansera vindkraftens svängningar. El från värmekraft/kraftvärme utgör dessutom bara ca 5 % av den totala elenergimixen.
SvaraÄr det fortfarande bara gasturbindrift som står till buds, om vi behöver balansera av svängningarna i elnätet om vi satsar på en kraftigt utbyggd vindkraftsproduktion? Eller kan omvägen via lagring av fossilfri vätgas någonsin bli lönsam? Vad säger de som ansvarar för energipolitiken?