”Vem företräder elkonsumenternas intresse?”

EU är på väg att reformera elmarknadsmodellen men Sveriges position är högst oklar. Det skriver Bengt Ekenstierna och hans team (Anders Nyman, Lennart Iwar, Göran Bolin, Ulf Adamsson) samt Mathias Rebane på Företagarförbundet. De dominerande staterna i Europa vill se Sveriges och Norges elproduktionssystem som ett batteri, som ska komma den gemensamma europeiska marknaden till godo och inte vara en svensk och norsk nyttighet som gynnar dessa båda länder. Vem företräder de svenska elkonsumenternas intresse, frågar de sig.

Frågan om den pågående förmögenhetsöverföringen från elkonsumenterna till elproducenterna, Svenska kraftnät, Svk (flaskhalsavgifter) och finansdepartementet (extra moms), har våra expertmyndigheter (Svk och Energimarknadsinspektionen) uppvisat en tandlöshet i att hantera. I jämförelse med Folkhälsomyndighetens initiativ och ansvarstagande under pandemin, måste klander riktas mot ledningen av dessa båda myndigheter såväl som deras huvudman – regeringen.

Bild: Till nytta för vem? Trängslets kraftverksdamm i Österdalälven. Foto: Fortum.

Vi har fått intrycket av att det inte bekymrar regeringen att svenska elkunder sedan 1,5 år tillbaka betalat mer än 200 miljarder i omotiverade ökade elräkningar. Elräkningar som eldar på inflationen, som i sin tur eldar på räntorna och som sänker småförtagare och många, många hushåll. Antalet konkurser ökar lavinartat liksom ansökan om försörjningsstöd. Regeringen må se konsekvenserna, men ryggar inför komplexiteten som flertalet nationalekonomer förstärker i sina inlägg i debatten.

Tvåprismodellen en övergångslösning
Beken-teamet presenterade för snart ett år sedan en metodik för att få stopp på den ohälsosamma förmögenhetsöverföringen – allt i syfte att inspirera expertmyndigheterna att aktivera sitt arbete med att hitta lösningar. Tystnaden från myndigheterna har varit bedövande och då tjänstemän från Svk uttalat sig har det enbart syftat till att kritisera de förslag som Beken-teamet presenterat, istället för att arbeta vidare med dessa eller komma med egna förslag. Vi hävdar inte att tvåprismodellen är okomplicerad att implementera, men låt oss samla den expertis som finns i hur tillämpningen ska ske och göra nödvändiga anpassningar. Det kanske då framkommer andra angreppssätt som är än bättre. Här har inte minst Elforsk, men också Energimyndigheten, visat ett besvärande ointresse.

Den framtida elmarknadsmodellen
En än större fråga och som går under radarn är att Svk och Energimarknadsinspektionens tjänstemän företräder Sverige i olika EU arbetsgrupper såsom ENTSO-E och ACER, där man är på väg att formera den reformerade elmarknadsmodellen. Här diskuteras och beslutas hur den framtida regleringen av den europeiska elmarknaden ska bli utformad och per definition hur elproducenterna ska ersättas för den el de levererar. Detta är frågor som har helt avgörande betydelse för medlemsstaterna i EU och för den gemensamma europeiska elmarknaden. Som alltid i EU-sammanhang är det Tyskland och Frankrike som i huvudsak bestämmer, medan Sverige inte uppvisar någon uppfattning. Och, de dominerande staterna i Europa med mer eller mindre lyckade energistrategier, vill se Sveriges och Norges elproduktionssystem som ett batteri, som ska komma den gemensamma europeiska marknaden till godo och inte vara en svensk och norsk nyttighet som gynnar dessa båda länder. N.B. att Beken-teamet aldrig har hävdat att Sverige ska minska på den export som är möjlig utan det är enbart det inhemska priset som inte per automatik ska följa de nordeuropeiska elpriserna under stora delar av året.

I Beken-teamet har vi från berörda myndigheter såväl som näringsdepartementet efterfrågat hur Sverige är representerade i ovanstående nämnda arbetsgrupper och hur arbetet bedrivs. Vad finns det för forum i Sverige där dessa frågor diskuteras eller är det traditionell tjänstemannautövning där det är de enskilda personer som deltar från Sverige utifrån personliga uppfattningar som förmedlas? De svar vi fått ryms på en rad – ”Inga kommentarer”.

Den demokratiska processen?
Betyder det att helt avgörande frågor för det svenska samhället går under radarn och varken diskuteras eller analyseras. Och ej heller i demokratisk ordning beslutas av Sveriges regering, utan av de tjänstemän som företräder Sverige i nämnda arbetsgrupper? Vem företräder elkonsumenternas intresse?

När vårt team tagit del av ENTSO-E:s yttrande i reformeringsarbetet, konstaterar vi att det är elproducenternas intressen om fortsatta högre ersättningar för elen som förmedlas. Plus fortsatt hindrande av transparens/insyn i budprocesserna på elbörserna i Europa. Var är granskade media? Detta är frågor som måste upp på bordet och besvaras av vår energiminister!

23 comments

Av Bengt Ekenstierna

Tidigare styrelseledamot Statkraft, tidigare E.ON.

PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

23 Comments

Johan Montelius
9 mars, 2023, 5:35 f m

Jättebra, låt oss införa planhushållning ….?

De må vara så att endast Sverige svenska krusbär har men den som odlar krusbär kan (än så länge) sälja dem på en öppen marknad – det är inte mina, dina eller statens krusbär. Att införa planhushållning är INTE i konsumenternas intresse.

Det finns mycket som är tossigt i svensk energipolitik men att elen säljs på en marknad är inte ett av dem. Ta istället tag i det religiösa motståndet till kärnkraft och hittepåföreställningen om klimathot – där kan man tala om problem.
- Marcus@Johan Montelius
  9 mars, 2023, 7:24 f m
  
  Många säger att det bästa är en fri marknad / marknaden styr. Men elmarknaden är knappast en fri marknad. Den baseras på modeller och massor med regelverk hur priser får sättas. Nuvarande modell har visats kollapsa vid extrema situationer och ge chockpriser trots att produktionskostnaden inte ändrasts. Det är inte en fungerande modell.
  
  Det blir som vanligt att ingen tänker på helheten o samhället i stort utan vi kommer står där med personliga konkurser och förstörd natur om ett antal år och ingen såg det komma.
- Bengt Ekenstiera@Johan Montelius
  9 mars, 2023, 9:24 f m
  
  Johan
  Du har antagligen missuppfattat de budskap som vårt nätverk förmedlar. Vi pekar på det faktum att marknaden har lyckats skapa en regional bristsituation på el och därmed undanröjt konkurrenssituationen som är grunden för en fungerande marknad.
  
  För att öka förståelsen så kan man jämföra med vattenförsörjningen. Om denna sålts ut till finansiella aktörer som har som målsättning att optimera avkastningen, så skulle de kunna höja priset på dricksvattnet till astronomiska priser. Alternativet hade varit att köpa vatten på flaska för att dricka och matlagning, medan övriga vattenbehov hade fått tillfredsställas med att samla in regnvatten likt man gör i outvecklade länder.
  - Johan Montelius@Bengt Ekenstiera
    13 mars, 2023, 6:37 f m
    
    Bengt
    
    Det är väl inte marknaden som skapat bristsituationen, det är väl i högsta grad politiska beslut både i Sverige och i Tyskland. Marknaden gör så att konsumenter och producenter i möjligaste mån anpassar sig till situationen. Att flera konsumenter har avtal där de ber sin leverantör att köpa el till vilket pris som helst är naturligtvis inget som gör att priserna pressas nedåt och det är därför vi ser priser som sticker iväg. Att ha avtal som följer spotpriset har varit en fördel jämfört med fasta avtal men det är naturligtvis en risk man tar.
    
    Det som skulle behövas är avtal där jag som konsument kan köpa en viss leverans på termin. Antag att jag vet att jag under januari månad kommer att ha en konsumtion på mellan 2 och 8 kW och jag därför väljer att köpa 3kWh/h under hela januari på termin redan i september. Konsumerar jag över detta så betalar jag spot men konsumerar jag under detta så får jag likväl haspla upp pengarna. En leverantör skulle kunna ge mig ett betydligt bättre pris på det avtalet än vad de kan erbjuda på ett fast avlat (där jag inte tar någon risk och leverantören all risk).
- Stig Forsberg@Johan Montelius
  9 mars, 2023, 2:49 e m
  
  Johan, marknaden är ju inte fri åt något håll. T.ex. tillåts den som köpt en kWh på auktion för ett visst pris ändra sig och köpa en annan billigare timme istället utan att ersätta säljaren till den auktionerade timmen. Vilken annan ”fri marknad” tillåter det?
Fogelberg Thomas
8 mars, 2023, 3:50 e m

De europeiska och nordiska Regulatorerna, där Energimarknadsinpektionen (Ei) igår, är inlåsta i varandra. Inom NordREG har det mejslas fast en syn som benäms Postion Paper som nyss har utgetts. Dvs NO. DK, SE och FI har redan målat in sig med varandra inför en eventuell ny EU Elmarknads design. Detta vet Näringsdepartementet dit Ei rapporterar.

”The removal or attenuation of the price signals for the end-users will thus hamper the development of demand response and may make it more difficult to increase the number of flexibility providers in short-term markets. NordREG also considers that some of the proposed measures designed to protect the customers will be costly for the suppliers of electricity. These costs would likely be passed down directly to the customers themselves, which would question the solutions´ ability to solve the issue of high electricity costs”.

Det jag ser som en möjlighet är att denna framtidsfråga nu måste lyftas inom samarbetet för Nordiska Ministerrådet med nästan 30 miljoner nordiska invånare med vatten, vind och skog som bör lyssnas på. Vi närmar oss nu en komplexitet som EUs jordbrukspolitik.
Visst kan vi vara EUs elbatteri och kolsänka med våra skogar. Men det har sitt pris. Detta pris kan inte NordReg själv sätta utan de gemensamma nordiska parlamenten.
BEKEM modellen är bra men den måste lyftas dit den hör hemma,: på nordisk parlamentarisk nivå.
Anfers Fosselius
8 mars, 2023, 2:03 e m

Vätgas reducerat stål kan bli en upprepning av Stålverk 80 och ytterligare försämra ekonomin för staten, kommunerna, små och medelstora företag, privatpersoner. EKEN modellen blir allt viktigare för att parera Svenska elprishöjningar.

Det s.k. gröna stålet kommer att skapa omställningsfriktion med höga elpriser över hela landet som följd. Detta då välfinansierade industrisatsningar går fortare till start än utbyggnad av nödvändig elförsörjning som i sin tur hämmas av regelverk och trögrörliga elsystemaktörer. Var elen ska komma ifrån under uppbyggnad och sedan i drift saknar ännu svar.

Investeringarna för grönt stål som blir 25 % dyrare än marknadspris och vars ekonomi och växthusgasutsläpp behöver mer välgrundade konsekvens- och alternativanalyser som bas för kommande vägval och investeringar.

Investeringar som är planerade med staten dominerande risktagare:
350 Md SEK för Svenska Kraftnät´s utbyggnad av kraftnät och infrastruktur.
500 Md SEK för nya kärnkraftverk i SE1 och SE2 då rotationsenergi nödvändig för att balansera ev. vindkraft samt ge effekttillgänglighet.
400 Md SEK för investeringsbehov i järnprocesser.
200 Md SEK (ca.) för övrig infrastruktur, hantering lagring.
SUMMA 1450 Md SEK i huvudsak garanterat av staten.

Nu saknas ca. 70 TWh elenergi för drift av tilltänkta nordsvenska stålinvesteringar.
Beträffande elbehov för de två projekten Hybrit ( LKAB + SSAB) och Green Steel ( nytt grönt stålverk i Boden) så varierar siffrorna beträffande behovet av elbehov:

– LKAB 55 – 75 TWh
– SSAB 10 – 15 TWh
– TOTALT Hybrit: 65 – 90 TWh
– Green Steel (Boden) 15 – 20 TWh
TOTALT Grönt stål Norrbotten: 80 – 110 TWh
Sveriges totala produktion idag: Ca 160 TWh per år

Norra Sveriges stora kommande elbehov kommer att förstärka rådande energikris. Bredare politiskt tryck för lägre elpriser och minskat risktagande med statliga medel behövs. Genom idog spridning av fakta samt mobilisering av viktiga intressenter som Villaägarna, Skattebetalarnas organ, Företagarföreningar, Konsumentkooperationen, Boendekooperationerna (HSB m.fl.) Fastighetsägarna med flera kan detta åstadkommas. Ovanstående högriskprojekt behöver rimlighetsprövas och konsekvensanalyseras till gagn för elkonsumenter och skattebetalare.
Det är oroande att politiska ledare från båda blocken i Sverige och på EU nivå har visat oreserverad entusiasm för gröna stålprojekt. En entusiasm tillsynes med svagt faktaunderlag. Detta riskerar att djupare konsekvensanalyser och omprövning av elprissättningsmodellen kan utebli. Till detta kommer redan pågående förmögenhetsöverföringar på grund av flaskhalsavgifter med konkurser, betalningsinställelser som följd vilket myndigheter och regering tycks både ignorera och försvara.
- Bengt Hellman@Anfers Fosselius
  9 mars, 2023, 1:09 e m
  
  Anders Fosselius, du missar möjligheten att bygga ut elproduktionen. Det är fullt möjligt att bygga ut elproduktionen i Sverige så att den 2035 är dubbelt så stor som dagens elanvändning. Det motsvarar en årlig utbyggnad på 9 TWh. Idag finns 366 TWh vindkraft i tillståndsprocessen. 112 TWh är i tillståndsprövning och 235 TWh är i samråd. Om utbyggnad av elproduktionen är i takt med eller större än förbrukningen uppstår inga underskott som driver upp priserna.
  
  Ett land som inte investerar stagnerar. Fortsatt fossilanvändning är omöjlig. Att försena omställningen leder till ökade klimatkostnader. Om inte vi investerar byggs den fossilfria ståltillverkningen någon annan stans. I Sverige importerar vi mer än hälften av det vi konsumerar. Utan export saknas pengar till import.
  
  Bromsklossar skapar ingen hållbar framtid.
Kåre Vikström
8 mars, 2023, 1:08 e m

Att Sverige inte sätter ner foten och säger stopp, ”nu vill vi ha direkt inflytande” är inte direkt förvånande.
Sverige exporterar el I hög grad och borde ha inflytande i paritet.
Åke Modée
8 mars, 2023, 11:24 f m

Bra artikel.

Vattenfall har har lyckats under år 2022 att sälja sin el för 27 öre per kWh, samtidigt som det genomsnittliga priset i Norden varit 139 öre, dvs fem gånger högre. Enkel matematik indikerar att Vattenfall under 2022 på detta sätt förlorat 100 miljarder kronor och vi som ägare får bita i det sura äpplet.

Varför skall Vattenfall säkra låga priser till företag, när företagen själva kan handla på terminsmarknaden. Energimarknadsinspektionen har angett ” Det finns energiderivat att handla upp till 10 år men där finns väldigt låg likviditet. De flesta aktörer handlar upp till 3 år och ännu fler till max 1 år. Enligt våra data för 2021 handlades ca 19% av den totala fysiska elhandeln genom bilaterala kontrakt.”. Detta indikerar att Vattenfall säljer cirka 20 – 30 TWh direkt till företag i långtidskontrakt och bedriver en subventionerade näringspolitik utan Riksdagens insyn.

Avslutningsvis bör nämnas att Vattenfall har indikerat ett pris på 20 öre per kWh till det gröna stålprojektet LKAB och kanske, Hybrit som tillsammans drömmer om 100 TWh kontinuerlig el. Tanken är att köpa el för vätgasproduktion när de blåser och priset för elen är billig. Med ett sådan strategi kan vi löntagare och pensionärer förvänta oss fortsatta gigantiska förluster från Vattenfall de kommande decennierna och höga konsument elpriser. Men alla löntagare och pensionärer kommer också få en räkning på den nya elproduktionen, bland annat kärnkraft, på flera tusen kronor per månad under decennier.
Lars-Göran Johansson
8 mars, 2023, 10:08 f m

Den svenska regeringen har gjort ett aktivt val. Att maximera statens elintäkter. Och det lyckas den ganska bra med!

Stora vinster för kraftföretagen ger staten stora skatteintäkter.
Hög elskatt, höjd till 39,2 öre/kWh vid årsskiftet, passar väl in.
EU´s högsta tillåtna elmoms, 25 %, gör det ännu bättre.
Och som grädde på moset det statliga affärsverket Svk´s fantastiska konto hos Riksgälden på 78510 miljoner kr (årsredovisningen 2022, sid 20). Uppbyggt av oanvända kapacitetsavgifter.

Skulle den svenska regeringen, som många andra EU-regeringar gjort, i stället vilja prioritera sina egna medborgare så är det lätt fixat. Det är bara att minska ovanstående pålagor. Regeringen har full bestämmande över dem! T ex låta nationen Sverige, som i andra EU-länder, åter bli ett enda elområde. Och sänka elskatt och elmoms.
Anders Fosselius
8 mars, 2023, 9:44 f m

Lysande sammanfattning av vad som pågår och vad som kan hända.
Ointresset från journalister och politiker baseras på bristande förkunskaper, konsekvensinsikt egenupplevelse och bristande känsla för risk.
Parallellen till dagens passiva hållning i energifrågan är de mer än 100 årens allmänna klimatförnekande (Svante Ahrrenius år 1896) och senaste 20 årens intensiva oförståelse inför fakta tydlig och skrämmande.

För den intresserade rekommenderas den Norska politikern och psykologen Per Espen Stocknes analys i boken ”What We Think When We Try Not To Think About Global Warming”.
En sammanfattning, fritt översatt från ett urklipp lyder:

Risk är en känsla.
Sammanfattningsvis, när det gäller hur vi uppfattar klimatrisker: Folk tenderar att överskatta risker som är spektakulära, nya och obekanta, som har ett personligt ansikte, är bortom ens personliga kontroll, omdiskuterade, omedelbart förestående, och plötsliga, samt de som påverkar dem personligen och de som skapas av en tydlig fiende. De tenderar att underskatta risker som är inte är spännande, som är vardagliga och välbekanta, anonyma, någotsånär kontrollerbara, inte så omdiskuterade, långsiktiga, gradvisa och naturliga, samt de som påverkar andra och där det inte finns någon påtaglig skurk.

Det som gör klimatkrisen så spöklik är att den verkar trycka på nästan alla knappar som är fel. Den är abstrakt och handlar om gradvisa förändringar i vädertrender från årtionde till årtionde, förändringar vi själva inte kan uppfatta. Den är anonym och har inget personligt ansikte. Den är bortom varje individs kontroll och påverkan. Den pratas sällan om i sociala sammanhang, inom grupper. Den har komplexa, indirekta effekter, framför allt på avlägsna främlingar, inte på oss och vår grupp. Den är gammal och gårdagens nyheter.
Bengt Hellman
8 mars, 2023, 9:25 f m

Nationalism och handelshiner är inte lösningen på elkrisen i EU. Det som behövs är omfattande och uthålliga satsningar på mer elproduktion med vind och sol som ger de lägsta elpriserna. I Sverige behövs tillståndsgivning som möjliggör utbyggnad av 10 TWh ny produktion per år. Kommunerna måste därför få del i vinsten med ny elproduktion genom att fastighetsskatten för ny vindkraft går till kommunerna. Försvaret måste sättas på plats så att de förstår sin uppgift att försvara landet och inte sätta käppar i hjulet för ny havs- och landbaserad vindkraft. Stomnätet måste byggas ut även till havs så att nya havsbaserade parker enkelt och billigt kan ansluta. Så gynnar vi konsumenter och skapar låga elpriser. Med mer vind och sol kommer nya aktörer in och bryter sönder det oligopol som härskat på energimarknaden i Sverige. Nya aktörer som använder el för att göra vätgas kan leverera balanstjänster genom flexibel användning.
- Fredrik Bruno@Bengt Hellman
  8 mars, 2023, 10:15 f m
  
  Det som föreslås i första hand för en snabb utbyggnad av elproduktionen utöver befintliga anläggningar är en massiv utbyggnad av i första hand vindkraften, men också elproduktion med solceller. Vindkraften när den producerar som mest i Sverige idag (2022) ligger grovt räknat runt 10 GW, motsvarande siffra för vattenkraften ca 11 GW. Samtigt ligger summan av vindkraft + vattenkraft och pendlar kring 12 GW. Sol idag ger ett obetydligt bidrag. Statistiken timme för timme för samtliga elområden och kraftslag finns på Svenska Kraftnäts hemsida. Räkna själv, det går enkelt att kopiera över statistiken till Excel. https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/elstatistik/
  Alltså: Vindkraften och vattenkraften arbetar i motfas för att hålla den totala elenergiproduktionen någotsånär konstant. Men samtidigt så är vattenkraften nu rätt så fullt utbyggd och räcker väl bara för en marginell utbyggnad av ytterligare vindkraft – om vi skall sikta på en stabil elproduktion. Visionerna idag verkar inte känna några gränser när det gäller vindkraftens utbyggnad, men bygger vi ut ytterligare vindkraft måste vi räkna med, att då kommer vi att känna av vindens nyckfullhet och få stora svängningar och avbrott i kraftproduktionen (om vi siktar på konstant belastning på nätet). Jag kan tänka mig att risken för både förutsedda nedstängningar och oförutsedda kraftavbrott kommer att öka dramatiskt. Alternativen är att fylla i med batterlagring, vätgasproduktion/lagring/vätgas-el, eller gasturbiner om det nu skulle bli nödvändigt. Kärnkraften gillar inte så snabba svängningar vad jag kan förstå, så den hjälper inte här. Eller ska vi bygga ut de fyra återstående Norrlandsälvarna och rädda situationen för stunden?
  
  Inte för att jag är emot vindkraft (eller solenergi) av princip, men vi bör i förväg vara medvetna om förutsättningarna och ha med nödvändiga korrigeringsmekanismer i den framtida planeringen. Samtidigt är jag otroligt imponerad över de konstruktioner till vindkraftverk som man levererar idag, det här trodde jag tidigare aldrig skulle kunna vara möjligt. Det är vädret i Sverige det är fel på. På sydliga breddgrader, där passaderna och monsunerna ger stabila vindförhållanden är förutsättningarna bättre, vilket väl också gäller för solenergin i Medelhavsområdet.
- Anders Gustafsson@Bengt Hellman
  8 mars, 2023, 11:41 f m
  
  Bengt, Du har inte förstått vad vindkraft innebär!
  
  Titta på SVKs kontrollrummet 20230306 vid ca 13:30, vinden producera ca 2,5% av installerad effekt 12100 MW i Sverige.
  Vart ska vi få el ifrån när det inte blåser?
  - Bengt Ekenstiera@Anders Gustafsson
    8 mars, 2023, 5:14 e m
    
    Anders
    Förstår inte vad du syftar på avseende vindkraften. Jag har i vår argumentation inte några synpunkter på vindkraften roll och betydelse för svensk elförsörjning.
    
    Om du menar att höga elpriser är en förutsättning för vindkraftens utbyggnad så har du fel. Redan med de elpriser vi hade innan gaskrisen, så fanns det inte brist på kapital att investera i vindkraft. Vi har haft ett marknadsbaserat ersättningssystem (elcertifikat) för att stimulera utbyggnaden av bland annat vindkraft. Varför har ersättningen i detta systemet gått ner mot noll öre/producerad kWh vindkraft?
    - Anders Gustafsson@Bengt Ekenstiera
      8 mars, 2023, 7:03 e m
      
      Hej Bengt E.
      Det var inte till dig jag skrev det var till Bengt H.
      
      Du har rätt i allt du skriver. Du borde vara energiminster.
      Heja Bengt E
      - Bengt Hellman@Anders Gustafsson
        9 mars, 2023, 1:36 e m
        
        Jo, Anders Gustafsson, jag har förstått vad vindkraft innebär. En energikälla som kan ge mycket stora mängder billig el i Sverige och globalt. SWECO analyserade år 2017 den tekniska potentialen för havsbaserad vindkraft i svenska farvatten till cirka 3 000 TWh/år. Vindkraften är beroende av vind. Med väderprognoser kan man förutse elproduktionen med vindkraft i förväg på samma sätt som man kan förutse elbehovet som ’är beroende av utomhustemperatur.
        
        Huvuddelen av det nya elbehovet handlar om att göra vätgas till industrin med hjälp av elektrolys. Eftersom vätgas kan lagras kan produktionen ske när det är goda vindar och gott om billig el. När det är svagare vindar kan elanvändningen för elektrolys dras ner och flexibel användning balansera elnätet.
        
        Vi har många kraftkällor i det svenska elsystemet. Vattenkraften är störst. Den balanserar på ett bra sätt vindkraften genom att vattenkraften drar ner när det är mycket vind och låga elpriser och drar upp när vindkraften levererar mindre för att få maximalt betalt för vattnet. Det finns stora möjligheter att bygga ut effekten i befintlig vattenkraft i Norge och Sverige.
        
        Det finns goda möjligheter att även i framtiden balansera det svenska elsystemet. För att kraftverk som bara levererar el när effektbehovet är som störst ska vara lönsamma krävs att elpriset vid dessa sällsynta tillfällen är högt. För ännu mera sällsynta händelser kan det vara så att det även framöver behövs en effektreserv betald gemensamt av elabonenterna.
    - Fredrik Bruno@Bengt Ekenstiera
      9 mars, 2023, 3:59 e m
      
      Vill tillägga att när det gäller investeringskostnaden för en fortsatt utbyggnad av vindkraften är det inte bara nätanslutningen som kostar, utan också behovet av balanskraft eller energilagring eller liknande åtgärd för att sprida ut den producerade elenergin mer jämnt över tiden. Kostnader för vätgasproduktion/lagring/generering av ny el kan vara ett exempel, pumpkraftverk ett annat.
      Allas vår älskling kärnkraften genererar i alla fall troget elenergi dygnet runt utöver nödvändiga och i allmänhet planerbara stillestånd för tekniskt underhåll och bränslebyte.
      Det finns en paradox i det förhållandet att ju mer pengar vi lägger ner på att öka säkerheten och tillförlitligheten i våra kärnkraftverk, desto mer används dessa kostnader som argument för att misstänkliggöra samma säkerhet och hävda hur farlig kärnkraften är.
      - Bengt Hellman@Fredrik Bruno
        10 mars, 2023, 2:58 e m
        
        Fredrik Bruno, du missar vad nästan all den nya elproduktionen ska användas till, till att producera vätgas till industrin. Idag finns vindkraftverk som inte bara producerar el utan också direkt kan förädla elen vidare till vätgas. Gasen kan sedan levereras vidare till industrin. Någon elanslutning av verken behövs inte eftersom de använder all el för att göra vätgas. De kostnader som du talar om för att sprida ut den producerade elenergin mer jämnt över tiden behövs inte, oavsett om vätgasen produceras i vindkraftsparken eller i anslutning till industrin som ska använda den.
- Bengt Ekenstiera@Bengt Hellman
  8 mars, 2023, 3:07 e m
  
  Beken teamet förespråkar inte handelshinder – vi förespråkar att nationella förutsättningar ska komma respektive länder och dess medborgare till godo.
  
  När det gäller en övergångslösning med en tvåprismodell, så har juridiken sagt sitt. Denna strider inte mot EU regelverk då den inte diskriminerar elkonsumenterna i andra EU länder.
Kenneth Nilsson
8 mars, 2023, 8:58 f m

Man kan väl med viss fog påstå att hanteringen av el i stort inte är demokratisk. Vad jag förstår så ska regeringen, och tillsatta myndigheter, företräda elkonsumenterna, medborgarna. Men istället skapas bolag och affärsverk som ser till sina egna intressen först.
Att sedan politiker får leka med elsystemets funktion på ideologisk grund så som skett de senaste 20 år, sätter konsumenterna i en allt svårare sits.
Det som har skett har samma magnitud som om man skulle göra E4 till 1+1 väg igen.
Jag kan inte komma på någon instans som står på min sida. Det är unikt i landet.
Stig Forsberg
8 mars, 2023, 7:26 f m

Jag har drivit de här frågorna i 20 år, bl.a. mot Reinfeldt-regeringen när den tillträdde. Begärde för massor med år sen ut uppgifter om budgivar-data från NordPool utan att ens få något svar. Försökt att engagera journalister genom att tipsa dem och ge dem det jag grävt fram för att fortsätta på, för det mesta har jag inte ens fått ett svar.

Den erfarenhet jag gjort är att intresset för att ge sig in i det här bland politiker, myndigheter och journalister är = 0. Varför det är så betecknar jag som ett av vår tids största mysterier.