Att göra en bra vindkraftsinvestering handlar inte bara om att se till dess kostnader – lika viktigt är att se till hur mycket man kan få betalt för elen.

Det visar energiekonomen Lion Hirth i en ny studie om hur vindkraftens lönsamhet minskar i takt med att vindkraftens andel ökar och hur vattenkraften faktiskt kan förbättra vindkraftens ekonomiska förutsättningar.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Att värdet av producerad vindkraft sjunker i takt med ökad produktion kallas ibland för kannibaliseringseffekten, som kommer från att vindkraftsproducenter sänker varandras lönsamhet när de producerar mer el. Det handlar konkret om att när det är gynnsamma vindförhållanden producerar vindkraftsägarna mycket el. Det leder till ett stort utbud och med stort utbud sjunker priset. Därför kan inte vindkraftsägarna räkna med höga priser när det blåser mycket, trots att det är då turbinerna går på högvarv.

Lion Hirth, är energiekonom och expert på sol- och vindkraft samt elmarknadsdesign. Han har för EFORIS gjort en studie som handlar om hur man kan hantera den minskade lönsamheten som följer med mer vindkraft i systemet. Han kan i sin studie visa att elsystem med mycket vattenkraft kan hjälpa upp lönsamheten för vindkraft. Exakt hur mycket är osäkert, men till exempel när vindkraftsproduktionen går från 0 till 30 procent rör det sig om så mycket som en tredjedel i minskat lönsamhetstapp.

– Värdeminskningen blir mindre om du har mycket vattenkraft i elsystemet. Det handlar inte om stora skillnader mot ett system utan vattenkraft, men ändå en signifikant skillnad, säger Lion Hirth.

Anledningen är helt enkelt att vattenkraften snabbt kan agera på prisnivåer och vid stort utbud dras produktion tillbaka. Utbudet sjunker och med detta så stiger priset.
– Vattenkraftsproducenterna agerar så här för sin egen affärs skull och effekten blir att vindkraftens lönsamhet blir bättre.

I sin studie gör Lion Hirth en intressant jämförelse mellan Sverige och Tyskland – ett system med mycket vattenkraft och ett i praktiken utan. Han visar då att 1 MWh el producerad med vindkraft är värd 11 procent mer i Sverige än i Tyskland. Förklaringen stavas vattenkraft.

Vattenkraft är dock bara en del som kan höja lönsamheten för vindkraft. Att göra annan elproduktion mer flexibel för att uppnå liknande effekt som med mycket vattenkraft är en åtgärd. En annan är att bygga ut elnäten.
– Detta hjälper och handlar om att anpassa systemet efter vindkraften, men det finns också möjligheter att anpassa vindkraften till systemet. ”Low-wind-speed”-turbiner är en sådan åtgärd, säger Lion Hirth.

Genom att förse vindkraftverk med dessa turbiner blir vindkraftsproduktionen mer konstant. Effekten blir att när vinden är kraftig blir produktionen mindre, men när vinden är mer modest blir elproduktionen större.
– Att den här formen av turbin ger mindre elproduktion när det blåser som mest gör inte så mycket, eftersom då är ändå elpriset lägre och lönsamheten lägre, säger Lion Hirth.

Men, understryker han, problemet med lägre lönsamhet kvarstår trots åtgärder av olika slag. I ett system med mycket väderberoende kraft så sjunker också dess lönsamhet, det går inte att komma från. Och det här är en helt central aspekt för investeringar i vindkraften. Lion Hirth menar att investeringar i vindkraft hittills har varit alltför kostnadsorienterade och att värdet av producerad el har haft en alltför tillbakaskjuten plats.

– I Sverige har detta varit ett mindre problem eftersom certifikatsystemet är kopplat till elpriset, men på flera andra elmarknader kan man kunnat se problemen. Och det är klart, när man i stödsystem får ett fast pris per producerad MW då behöver man inte bry sig om värdet på det man säljer, säger han och fortsätter:
– Investerare tenderar till att vara för fokuserade på sjunkande kostnader. Hur många gånger har vi inte sett diagram över hur kostnaderna för vindkraftsproduktion sjunker och är billigare än kol eller kärnkraft, men detta betyder egentligen inte så mycket, för det är värdet i det som säljs som avgör, säger Lion Hirth och menar att på den här punkten skiljer sig inte elmarknaden från någon annan marknad.

Han jämför med t-shirts. Om du producerar en t-shirt till låg kostnad men med sämre kvalitet så kan du sälja den för ett visst värde på marknaden. För den som producerar t-shirts dyrare och med en bättre kvalitet blir värdet ett annat på marknaden.
– Elmarknaden är precis som alla andra marknader, det är bäst värde per kostnad som gäller.

Men produkten är ju el och säljs till samma pris oavsett hur den produceras, hur hänger det ihop?
– Ta till exempel kol, det kan säljas närsomhelst, det kan inte vind och det är skillnaden på produkterna. Folk tror att vindkraften kommer att ta över när den blir billigare och billigare och kol kommer att försvinna på grund av vindkraftens sjunkande kostnader. Men det kommer inte att bli så, eftersom man måste se till värdet av det som säljs och då blir värderingen en annan. Det är inte relevant att bara titta på de sjunkande kostnaderna. Vindkraft kan ta över en del av marknaden, men inte hela marknaden.

Hans slutsats för investerare och politiker som beslutar om stödsystem är att bedömningen av var vindkraft ska etableras inte enbart kan drivas av nivån på kostnaderna, utan den måste också bygga på värdet av elen som produceras.
– Vindkraft ska inte byggas där det är billigast att producera el utan där intäkterna är högre än kostnaderna, säger Lion Hirth.