De senaste åren har kapaciteten på elförbindelserna mellan Danmark och Tyskland strypts av den tyska stamnätsoperatören Tennet, det har Second Opinion tidigare skrivit om. Orsaken är att Tyskland byggt ut vindkraften kraftfullt men ännu inte byggt ut de förbindelser söderut som krävs för att bli av med överskott av vindel i norra delen av landet. För att hålla systemet stabilt har importen norrifrån strypts. Nu har de danska och tyska regeringarna slutit en överenskommelse som ska lösa problemet, i alla fall delvis.

Överenskommelsen innebär att effekten på förbindelserna successivt ska öka till 1100 MW i tillgänglig kapacitet år 2020. Den maximala kapaciteten på förbindelserna är ca 1800 MW, men den har alltså tvingats ner och var förra året under 300 MW i genomsnitt och minskande. Detta har drabbat elproducenter i både Danmark, Sverige och Norge som inte kan exportera tillgänglig el. Överskottet i Norden har samtidigt tryckt ner elpriserna i hos oss.

Hur ska detta fungera rent praktiskt, nätproblemen finns ju kvar?
– De tyska stamnätsoperatörerna kan få ett ökat behov av att mothandla. Det innebär att den systemansvariga ber marknadsaktörer på båda sidor om en flaskhals att justera sin inmatning eller utmatning av el så att balans uppnås.

Det säger Elon Strömbäck som är analytiker på Energimarknadsinspektionen och som nyligen på svenska regeringens uppdrag utrett frågan om de samhällsekonomiska effekterna av reducerad kapacitet mellan Norden och Tyskland. Simuleringar som Ei har gjort indikerar att det tyska agerandet på kort sikt leder till välfärdsförluster i Sverige, Norge och Danmark. Mellan åren 2012 och 2014 minskade välfärden med 49 miljoner Euro per år.

De långsiktiga välfärdsförlusterna är svårare att uppskatta men uppstår på grund av ökad prisrisk kopplad till osäkerhet om vilken överföringskapacitet som kommer att gälla i framtiden samt snedvridna investeringssignaler till elproducenter, stamnätsägare och förbrukare.

Hur kommer Sverige att påverkas av överenskommelsen?
– Med en ökad överföringskapacitet mellan Tyskland och Danmark kommer elpriset att påverkas. Riktningen är svår att sia om och beror på många faktorer så som prisutvecklingen på energi- och utsläppsrätter, elområdesindelning i Tyskland-Österrike samt vilken energimix som finns. Om man utgår från den marknadssituation som gällde 2012-2014 så kommer elpriset att öka, säger Elon Strömbäck.

Överenskommelsen gäller Danmark och Tyskland, men även kapaciteten på den svenska förbindelsen med Tyskland är strypt. Det ska sägas att detta inte enbart beror på den tyska sidan, utan till viss mindre del beroende på att Sverige ibland inte kan ta emot tysk el.

Har Sverige sökt en liknande överenskommelse med Tyskland?
– Nej, det har vi inte.

Förbindelserna mellan Danmark och Tyskland utgör 40 procent av all tillgänglig kapacitet från Norden till Tyskland, och den påverkar i hög grad Sveriges möjligheter att exportera el. Men kapaciteten mellan Norden och Tyskland kommer att öka i och med att nya förbindelser är på väg att byggas till både Sverige och Norge.

Tyskland har sedan länge planerat en förbindelse mellan norra delarna av landet till de södra, vilket skulle göra stor skillnad för elutbytet med Norden. Ursprungligen var den tänkt att tas i drift år 2020 men motstånd från lokala opinioner mot byggnationen har försenat projektet som nu beräknas kunna tas i drift tidigast år 2025. Energimarknadsinspektionen bedömer att risken för ytterligare förseningar är stor, och att problemet därför måste lösas på andra sätt i en övergångsperiod.

Ett snabbare sätt att komma åt problemet är införa fler elområden, vilket Sverige gjorde år 2011. Tyskland utgör tillsammans med Österrike ett enda elområde och det finns betydande motstånd i södra Tyskland mot att skapa fler elområden eftersom det sannolikt skulle göra el dyrare i den delen av landet. EU-kommissionen föreslog nyligen att kommissionen ska ha möjlighet att definiera elområden, men detta har den tyska Förbundsdagen motsatt sig med hänvisning till att det strider mot subsidiaritetsprincipen. Istället planeras alltså för omfattande mothandel.

Sverige tvingades införa elområden bland annat för att förbindelsen med Danmark inte skulle begränsas. Varför skedde inte samma sak när det gäller Tyskland?
– Danska aktörer klagade hos EU-kommissionen på den systematiska reduktionen av överföringskapacitet som Svenska kraftnät tillämpade mot Danmark. I förlikningen som följde gick Svenska kraftnät med på att dela in Sverige i fyra elområden. Anledningen till att Tyskland har kunnat reducera överföringskapaciteten under en sådan lång tid är svår att svara på men det är såvitt jag vet ingen aktör som formellt har klagat hos EU-kommissionen, säger Elon Strömbäck.

Elon Strömbäck menar att den svenska elområdesreformen varit ändamålsenlig eftersom den har lett till en mer effektiv allokering av resurser på elmarknaden, minskat mothandelskostnaden för Svenska kraftnät samt ökat tillgängligheten på överföringskapaciteten mellan Sverige och Danmark.