”Kraven för att delta på elmarknaden måste förtydligas”

”Kraven för att delta på elmarknaden måste förtydligas”

Det behövs inte fler lagar, för att åstadkomma ett driftsäkert elsystem och klara den framtida elförsörjningen. Däremot behövs probleminsikt och beslutsförmåga hos aktörerna, säger Maja Lundbäck, tidigare i en ledande roll på Svenska kraftnät. I artikeln listar hon åtgärder som borde genomföras på kort och lång sikt.

Intervjun förra veckan med Maja Lundbäck, tidigare förändringsledare för systemansvaret på Svenska kraftnät, har fått stort gensvar. I artikeln uttryckte hon sitt stora bekymmer över de hot mot elsystemet som vuxit i takt med nedläggningen av elproduktion i södra Sverige. Samtidigt såg hon ett bristande intresse för den EU-lagstiftning som tydliggör rollfördelningen i elsystemet.

Bild: Södra Sverige. Bekymmersamt efter nedläggningar av elproduktion. Foto: Wikipedia.

”Sverige är inte neutralt längre. EU:s regler gäller. Och med de allt mindre marginalerna i vårt elsystem är vi nu i skarpt läge både i fråga om nöddrift, återuppbyggnad och riskberedskap”, säger hon.

För att hantera frågor ur ett systemperspektiv, behöver man hantera fem olika nivåer, nämligen de här:

Varje nivå har sina egna kriterier och sin egen definierade ”verktygslåda” för systemdriften, allt beskrivet i lag. Det övergripande målet för den systemansvariga är att hålla, eller ta tillbaka, kraftsystemet i ”normaldrift”. Det är viktigt att förstå att de verktyg som finns i verktygslådan för en nivå inte är avsedda för de andra nivåerna, utan marginal ska finnas för att hantera händelser och situationer i och runt elsystemet.

Saken kan illustreras så här:

Inom normaldriften finns i verktygslådan ett antal marknadslösningar, som balanseringstjänsterna FFR (Fast Frequency Reserve, automatisk stödtjänst som hanterar snabba och djupa frekvensförändringar) och FCR (Frequency Containment Reserve, automatisk stödtjänst som stabiliserar små frekvensförändringar).

Inom normaldriften tillåts även avhjälpande åtgärder som ersättning för spänningsreglering samt omdirigering (upp- och nedreglering av en specifik energikälla mot kostnadsbaserad ersättning).

Nöddrift handlar om sådant som stöd vid effektbrist, åtgärder mot stora avvikelser i spänning och frekvens samt som sista åtgärd tvingande förbrukningsfrånkoppling.

Återuppbyggnad inkluderar förmåga till dödnätstart och ö-drift.

Både nöddrifts- och återuppbyggnadåtgärderna hanteras utanför elhandeln genom beslut som fattas av Svenska kraftnät. Lagen är tydlig med att förmåga att leverera el ska finnas även utan en fungerande elhandel.

Maja Lundbäck sammanfattar prioriteringen för hur resurserna för systemdriften ska anskaffas så här:

1) Marknadsbaserat så långt det går – och det ska vara fråga om fullgod konkurrens.

2) Bilaterala avtal mellan en producent/förbrukare/nätägare och nätägare.

3) Nätägarna investerar själva i nät eller i mer extrema fall i produktion.

Maja Lundbäck tillägger att den lagstiftning som finns i EU bedöms räcka till som grund för att planera och bygga upp ett driftsäkert elsystem. Till exempel har Svenska kraftnät de befogenheter som behövs för att ålägga nätägare och nätanvändare att tillhandahålla de resurser som enligt lag behövs.

Problemen är av två slag: Grundläggande EU-lagstiftning är ännu inte implementerad i Sverige och kunskaperna om elsystemets behov brister. Och finns inte produktionskapacitet kvar längre, som i södra Sverige, kan inte heller Svenska kraftnät trolla fram den.

Flera kommentatorer till den tidigare intervjun menar att Maja Lundbäck borde ta över som energiminister.

Hur skulle du agera i den rollen?
”I varje fall två saker behöver göras genast. Den första är att säkerställa att Svenska kraftnät och elnätsföretagen etablerar de arbetsformer som krävs, för att kunna genomföra en teknisk styrning i kraftsystemet oavsett spänningsnivå.”

”Den andra åtgärden skulle vara att pausa samtliga ansökningar om nyetablering, för att lägga alla resurser på att analysera kraftsystemets status och behov med det tekniska system som finns här och nu. I den analysen behöver prioriteten ligga på förutsättningarna för en rätt dimensionerad återuppbyggnad av systemet – inklusive dödnätstart och ö-drift – upp till normaldrift.”

Vilka åtgärder behövs på längre sikt?
Maja Lundbäck listar fyra åtgärder, som bör ske parallellt:

1. Säkerställ att målen för försörjningstryggheten och driftsäkerheten implementeras, tillsammans med ansvariga myndigheter och de systemansvariga (både Svenska kraftnät och elnätsföretagen). Det förutsätter att kriterier läggs till grund som säkrar att kraftsystemet fungerar i alla de olika systemdrifttillstånden.
”I dag saknas den övergripande tekniska styrningen. Så länge den inte finns på plats, tvivlar jag på att det går att bryta dagens negativa trend”, säger Maja Lundbäck.

2. Beslut om ett anslutningsförfarande och tekniska krav som säkerställer att både nybyggnader och ombyggnader möter målen om driftsäkerhet.
”Det här behövs för att alla anslutningar, oavsett teknik, ska bidra till systemdriften. Kraven ska vara icke-diskriminerande. Om villkoren är tydliga för alla parter, kan anslutningarna ske på ett ansvarsfullt sätt. Då ges även incitament att utveckla produktion och nät för elsystemets bästa.”
”En bra jämförelse kan vara incitamenten som ges över tid att långsiktigt utveckla säkrare bilar i bilbranschen. Samma inställning borde finnas att göra elsystemet bättre och bättre över tid.”

3. Utforma långsiktiga tekniska villkor för de anslutande anläggningarna, för att hantera systemdriften både under normala förhållanden och vid kris. Villkoren bör syfta till att göra det gynnsamt för tredje part att bygga och utveckla produktion som stöttar en säker drift.
”Villkoren bör göra klart vad som krävs för att få delta på elmarknaden under normaldrift, men även vad som gäller när elmarknaden inte fungerar. Ett kraftsystem som klarar av att i någon mån köras i ö-drift är bättre lämpat att inhysa en konkurrensutsatt marknad. Marginaler i kraftsystemet och en fungerande elmarknad går hand i hand”, säger Maja Lundbäck.

4. Säkerställ att samtliga ansökningar om etablering av ledningar och produktion görs utifrån den nytta de har för den regionala och nationella elförsörjningen. Bara så kan en riktig kostnadsnyttobedömning göras utifrån Sveriges miljömål och försörjningstrygghet.

Att bedöma elsystemets förmåga att i alla lägen klara sin uppgift är minst sagt komplext. Det är viktigt att se elsystemet som en helhet, och inte ensidigt fokusera på till exempel ledningsnätens kapacitet, säger Maja Lundbäck.

”Viktiga parametrar är sådant som längden på ett elavbrott, storleken på skadorna och värdet i att snabbt få i gång systemet igen. Kortvariga avbrott som snabbt kan åtgärdas är en annan fråga än ett avbrott som drar ut över flera dygn. Kraven på systemet skärps dessutom hela tiden i takt med att allt fler funktioner i samhället blir elberoende och tidskritiska.”

Vad är en tillräcklig självförsörjningsgrad i fråga om el”
”Även det är en funktion av många faktorer, som den tillförlitlighetsnorm som tillämpas, definitionen av vad som är en elkris och behovet från totalförsvaret. Att omsätta detta i praktiken är de systemansvarigas ansvar under ledning av Svenska kraftnät.”

Ett EU-ramverk för självförsörjningsgraden har sjösatts, dock utan att något mått ännu finns i siffror.

Borde vi ha en ny elmarknadsdesign, som premierar planerbarhet?
”Jag tror inte det har så stor betydelse hur vi säljer kilowattimmen/kilowatten, så nuvarande elhandel behöver inte reformeras som första åtgärd. Det avgörande är villkoren för tillträde till elmarknaden och elsystemet. Den springande punkten är att villkoren verkligen tydliggör systemets fysikaliska behov och tillgodoser att elförsörjningen kan upprätthållas på ett kostnadseffektivt sätt. Fungerar inte fysiken i elsystemet, kommer inte en marknad att fungera heller.”

Så om Sverige skulle ha implementerat EU-lagens krav att all ny produktion, som ansluts till nätet, måste bidra till systemdriften, så skulle södra Sverige inte ha tömts så drastiskt på elproduktionskapacitet?
”Hade det funnits tydligare villkor för tillträde till elsystemet, med utgångspunkten att el måste kunna levereras både under normala förhållanden och i krislägen, skulle subventionerna av olika energislag förmodligen inte ha fått de stora konsekvenser som vi nu ser effekterna av. Då hade det förmodligen funnits incitament och plats för förnybar och planerbar produktion i en annan omfattning än i dag. En blandad produktionsmix är en förutsättning för en trygg elförsörjning”, säger Maja Lundbäck.

***

Fakta om regleringarna

Numera finns tre övergripande rättsakter inom EU:s fjärde inre marknadspaket att beakta: elmarknadsförordningen (grundläggande bestämmelser för handel med el, balansansvar, resurstillräcklighet samt roller och ansvar för en välfungerande elmarknad), elmarknadsdirektivet (grundläggande förutsättningar och allmänna principer för elmarknaden inom EU) och riskberedskapsförordningen (anger hur elkriser ska förebyggas och hanteras på ett harmoniserat sätt i EU).

En riskberedskapsplan är för Sveriges del under arbete och ska finns klar i januari 2022, med Energimyndigheten som ansvarig. Riskberedskapsplanen ska baseras på systemskyddsplanen och återuppbyggnadsplanen som Svenska kraftnät är ansvarig för.

Enligt riskberedskapsförordningens bör medlemsstaterna upprätta och uppdatera sina nationella elkrisscenarier på grundval av regionala elkrisscenarier vart fjärde år. En annan artikel i förordningen säger att medlemsstaterna ska agera och samarbeta i en anda av solidaritet för att förebygga och hantera elkriser.

3 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Mats Bladh skriver:

    Mycket bra! Den tekniska samordning som Lundbäck saknar idag fanns i form av ”klubbreglering” före avregleringen. Men vi behöver inte någon fullständig återgång: Vi vill inte tillbaka till klubbens instängdhet och exklusivitet; Inte återgång till klubbens okänslighet för miljöeffekterna; Ingen förkärlek till storskaliga lösningar, i synnerhet en förblindande tilltro till att kärnkraften skulle ge el till pris nära noll. Det var just samordningen som gick förlorad i samband med avregleringen – allt skulle kunna fixas genom priskoordination trodde man. (Ursäkta sen kommentar).

  2. Fredrik S. skriver:

    Håller med tidigare kommentatorer som tyckte att Maja Lundbäck borde bli energiminister.
    Hon verkar ha både insikt, kunskap och intelligens för att hantera dagens situation och leda Sverige tillbaka dit vi vill vara nämligen till ett stabilt, kostnadseffektivt och modernt elförsörjningssystem

  3. Leif Tollén skriver:

    Borde detta inte även gälla frånträde från marknaden? –”Hade det funnits tydligare villkor för tillträde till elsystemet, med utgångspunkten att el måste kunna levereras både under normala förhållanden och i krislägen,