Sverige har med sin energimix trumf på hand i en värld där det övergripande målet är att minska användning av olja, gas och kol. Men det kommer att krävas politiska initiativ. Det skriver Sven Kullander, professor vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Energitillförseln i världen och EU är till 80 procent baserad på fossila bränslen medan siffran för Sverige är 32 procent. Skillnaden är ännu större för elproduktionen. I Sverige är den i stort sett fossilfri medan den globalt sett till 70 procent produceras med fossila bränslen. 

Vetenskapsakademiens energiutskott har i sina scenarier haft målsättningen att CO2-utsläppen minskas fram till 2050 så att det av IPCC uppsatta två-gradersmålet nås. Globalt resulterar denna strategi i att den fossila andelen energi minskar från nuvarande 80 till drygt 50 procent. Sverige skall då enligt Energiutskottets analys ha minskat andelen fossila bränslen i energitillförseln från 32 till 8 procent. Noterbart är att vi redan nu har en mindre andel fossil energi än den beräknade globala energitillförseln 2050.

En central fråga är hur mycket energi som kan sparas genom effektiviseringar. Enligt Energiutskottets beräkningar skall energikonsumtionen fram till 2050 kunna minskas med cirka 20 procent jämfört med dagens situation. Enligt beslut nyligen inom EU kan Sverige fram till 2020 komma att åläggas spara 10 procent av dagens konsumtion vilket blir en stor utmaning. I beräkningen av hur stora besparingar som är rimliga har förutsatts att industrin klarar sig med dagens energitillförsel. Den har de senaste 40 åren kunnat mer än fördubbla sin produktion av varor och tjänster med i princip oförändrad energitillförsel. Med fortsatta efektiviseringar borde industrin ha goda förutsättningar att växa med positiva effekter på sysselsättning och välstånd.

För bostadssektorn beräknas energikonsumtionen fram till 2050 kunna minska med 19 procent genom att hälften av de 4,5 miljoner lägenheterna har effektiviserats enligt dagens byggnorm och 500 000 passivhus har tillkommit. Antagandet är att Sveriges folkmängd fram till 2050 växt till 10 miljoner människor.

När det gäller transportsektorn antas alla bilar drivas med elmotorer och den leder till en besparing på 33 procent. Beräkningen baseras på olika möjligheter att få elenergin tillförd utifrån eller genererad på fordonet; från ett konventionellt bränsle, i en bränslecell eller från kemisk lagrad energi i någon typ av batteri. Utöver marktransporter behövs alternativa bränslen för transporter till havs och i luften där det är svårt se el som ett möjligt drivmedel. Därför behövs komplement till eldrift i första hand biodrivmedel. Effektiviseringsvinsterna i energikonsumtionen inom transportsektorn kan räknas hem främst tack vare att resurseffektiv el i ökande grad ersätter främst bensin och diesel.

Sveriges energitillförsel 2050 beräknas komma från förnybara bränslen främst biobränslen, men också från kärnkraft samt till en mindre del från fossila bränslen vilka behövs för stålproduktion och för flygtransporter. Efter den av EU nyligen beslutade förändringen från 10 till 5 procent som mål 2020 för andelen fordonsdrivmedel från primära grödor (vete, majs, raps med mera) ter det sig mycket viktigt att påskynda utvecklingen av biodrivmedel från skogsråvara (cellulosa), som tillsammans med el kan komma att täcka större delen av den svenska fordonssektorns behov.

Bland förnybara bränslen ter sig vattenkraften i framtiden viktig för att reglera den ökande andelen intermittent elproduktion främst vindkraft men också solkraft och vågkraft. Förutom de svenska behoven kommer efterfrågan på reglerkraft från vårt europeiska närområde, Danmark och Tyskland, att öka. Både vattenkraft och kärnkraft antas generera något mer el än nu och båda kraftslagen är viktiga för att stabilisera de framtida elnäten.

Det här skissade scenariet kräver en rad politiska beslut för att kunna realiseras. Speciellt måste åtgärder riktas mot transportsektorn med syfte att reducera det nuvarande stora oljeberoendet. Sverige har stora möjligheter att få fram alternativ till fossildrivna fordon. Den utveckling som skett av metanol/etanol från skogsråvara har redan lett till produktion i liten skala och är färdig för marknadsintroduktion. Eldrivna fordon från det nya SAAB kan profitera från ett stort kunnande inom svensk elektroteknik. Politiska beslut måste emellertid till som möjliggör att färdigutvecklad teknik kan beredas väg för marknadsintroduktion och att lämplig infrastruktur för nya drivmedel byggs ut.

Inom bostadssektorn fordras att minst 50 000 lägenheter renoveras grundligt eller byggs om årligen med syfte att reducera värmebehovet som i ökande utsträckning förväntas komma från värmepumpar. Åtgärder krävs från politiskt håll för att snabba upp minskning av bostadssektorns energianvändning. El förväntas bli en fortsatt dominerande framtida energibärare så det brådskar med tillståndsprocessen för den nya kärnkraft som behövs för att stabilisera spänning och frekvens hos allt mer variabla elflöden.

Avvecklingen av fossila bränslen måste påskyndas inte bara genom skatter på koldioxidutsläpp vid produktion och konsumtion av energi men också på de ”inbäddade” koldioxidutsläpp som uppstått vid produktion av varor och tjänster. Därutöver kan vi konsumenter genom lämplig märkning upplysas om hur mycket fossil energi som åtgått vid en varas tillkomst.

Oavsett den framtida utvecklingen kommer Sveriges unika energimix att vara till stor fördel för svenskt näringsliv eftersom i konsumentledet allt mer avseende kommer att fästas vid att tjänster och varor produceras med så litet koldioxidutsläpp som möjligt. Hellre en aningen dyrare svensk produkt producerad med en obetydlig mängd fossil energi än en importerad produkt producerad med betydligt mer fossil energi. Sett i detta perspektiv ter det sig märkligt att Volvo planerar flytta sin karosseritillverkning från Säffle till Polen, ett land som producerar nästan all sin el med fossila bränslen.

Sven Kullander
Kungl. Vetenskapsakademien

Faktaruta:
Under 2010 konsumerades i Sverige 411 terawattimar (TWh) energi vilket svarar mot 46 000 kilowattimmar (kWh) per capita. Inom industrin användes 149 TWh, för bostäder och service 166 TWh och till inrikes transporter 96 TWh.