”Sverige tjänar på förnybart”

”Sverige tjänar på förnybart”

Med de beräkningsantaganden vi gjort får samhället fyra kronor tillbaka för varje krona som investeras i en omställning till 100 procent förnybar el. Dessutom kan inemot 100000 nya jobb skapas, skriver Hans Kreisel, vd för Skellefteå Kraft.

Sverige har en unik position. Våra klimatutsläpp från energisektorn är mycket låga. Satsningarna på kärn- och vattenkraft har tjänat oss väl. Men vi har en annan framtidsutmaning. Våra kraftverk är föråldrade. När vi nu behöver rusta upp energisektorn för framtiden, har vi chansen att både göra sektorn klimatvänlig och förnybar.

Energiöverenskommelsen pekade ut att Sverige ska nå 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Uppgiften till energibranschen från politiken är att ersätta de cirka 40 procent av dagens elproduktion som kommer från kärnkraft, bibehålla och utveckla de drygt 40 procent som kommer från vattenkraft samt öka produktion i vind, sol och annan ny förnybar kraft till 2040. Men det är en sak att sätta mål och en annan att verkligen genomföra dem.

Skellefteå Kraft har med hjälp av Sweco och Boston Consulting Group (BCG) tittat på om den svenska energibranschen klarar omställningen och om kostnaderna som omställningen för med sig är rimliga.

De beräkningsantaganden kring det framtida energisystemet som gjorts baseras på en utveckling av ett förnybart energisystem mellan 2018 och 2040. Värden genererade till och med 2065 har inkluderats, då investeringar i nya produktionsenheter kommer generera intäkter under hela livslängden. Produktionsmixen vid år 2040 består av förnybar energi, främst sol- och vindkraft och en utbyggd vattenkraft som fungerar som reglerkraft. I beräkningarna fasas de icke förnybara energislagen ut i takt med att ny installation av förnybar energi sker.

Slutsatserna från dessa rapporter är:

– Det är tekniskt möjligt – med den teknik vi känner till i dag – att ställa om Sveriges elproduktion till 100 procent förnybart till 2040 med bibehållen stabilitet i elleveranserna. Det kräver betydande investeringar och en ny produktions- och distributionslogik som bygger på investeringar i energilager, för att hantera mer väderberoende kraft.

– Investeringar i stamnät kommer att behövas för att kunna överföra den storskaliga förnybara reglerkraft och energiproduktion som finns i norra Sverige till de södra delarna av landet. Detta beräknas vara en kostnadseffektivare lösning än att bygga motsvarande ny kraft i södra Sverige.

– Det är en god affär för Sverige att skifta ut produktionen. Det krävs betydande investeringar, närmare bestämt 1500 miljarder kronor, men när stora teknikskiften sker skapas utveckling och arbetstillfällen. Slutsatsen är att intäkten för omställningen är över 6000 miljarder, både intäkter från energisektorn och intäkter från övriga sektorer. För varje krona vi investerar får samhället fyra tillbaka. Detta inkluderar ökad tillväxt inom exempelvis segmentet Clean Tech samt ökade utländska direktinvesteringar som följd av ökad efterfrågan på priseffektiv, förnybar och pålitlig elförsörjning.

– Utöver värden i kronor kommer omställningen att leda till en rad kvalitativa mervärden som ökad teknologisk utveckling, flera hälso- och miljömässiga fördelar samt en stärkt position för Sverige i den globala energidebatten. Genom att vara bland de första att genomföra övergången kan Sverige skapa en attraktiv miljö för innovationer och utveckling och därmed få en konkurrensfördel i form av tidig positionering. En omställning kommer dessutom att innebära en nyrenässans för Sveriges energibransch och skapa upp till 100 000 nya jobb i och kring energisektorn.

– Omställningen till förnybart ger lägre elpris på lång sikt än om vi fortsätter med dagens energimix. Eftersom vi har föråldrade kraftverk med stora investeringsbehov, kommer det att leda till högre elpris, oavsett produktionsmix, under det närmaste decenniet. Investeringar kommer att behöva göras före 2040 även om vi skulle välja att behålla dagens energimix.

Den enskilt viktigaste åtgärden för våra politiker är att jobba med hur investeringar kan bli lönsamma redan innan marknadens efterfrågan kraftigt överstiger utbudet. Om vi ska kunna behålla svensk industris konkurrensfördel under förändringen, måste tidiga investeringar till.

Om det ska vara möjligt att genomföra omställningen till 2040, måste både energibranschen och politikerna omedelbart agera. Vi har identifierat några frågor som är centrala:

1. Ge möjlighet för vattenkraftaktörerna att höja effekten och tillse att myndigheternas arbete med vattenlagstiftningen följer Energikommissionens intentioner.

2. Verka för kortare handläggningstider för prövning av ny kraftproduktion och se över skatter och regler på energilager, för att öka utvecklings- och investeringstakten.

3. Utreda hur en mekanism kan tillföras dagens elprismarknadsmodell som skapar incitament för tidiga investeringar, så att produktionen kan möta den ökande efterfrågan i tid.

4. Nyttja den kapacitet som finns för förnybar elproduktion i norra Sverige som effektreserv – ett grönt batteri – för södra Sveriges elanvändare. Korta tillståndsprocesserna för utbyggnad av stamnäten och tillför resurser för elnätsutbyggnad.

5. Uppmuntra utbyggnad av förnybar elproduktion i norra Sverige. Den geografiska differentieringen av stamnätstarifferna straffar i dag denna utveckling och bör förändras.

Analyserna visar att omställningen till 100 procent förnybart är bra för energiförsörjningen, miljön, medborgarna och samhällsekonomin. Men vi kan inte vänta. Låt oss gemensamt – politiker och energibranschen – ta itu med morgondagens utmaningar redan i dag.

8 Kommentarer
Av Hans Kreisel
koncernchef Skellefteå Kraft
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Einar Fjellman skriver:

    Den energiöverenskommelse om 100% förnybar elproduktion till 2040 som Hans Kreisel sätter sitt hopp till kommer inte att hålla. I takt med att kärnkraft läggs ner eller hotas av nerläggning kommer de negativa konsekvenserna i form av ökade CO2 utsläpp att tvinga fram en ny överenskommelse
    där kärnkraft erkänns som en hörnsten i vår elförsörjning.

  2. Magnus Redin skriver:

    Skall 1500 miljarder plöjas ner skulle jag hellre använda 100 miljarder till att förlänga livslängden på kärnkraften, 200 miljarder till mer vattenturbiner och kraftledningar för att tjäna pengar på att rädda norra Tyskland ur följder från samma ineffektiva investering som föreslås och sedan 1200 miljarder till nya järnvägsspår, infrastruktur för eldriven vägtrafik, klimatvänlig järnproduktion, osv.

    Om vi inte slänger bort vår befintliga klimatvänliga elproduktion får vi möjlighet att göra mycket mera nytta för pengarna inklusive jobb och bättre transporter i norra Sverige.

  3. Johan Montelus skriver:

    ”Det krävs betydande investeringar, närmare bestämt 1500 miljarder kronor, men när stora teknikskiften sker skapas utveckling och arbetstillfällen.”

    Att man tvingas spendera 1500 miljarder på något och därmed kräver en arbetsinsats på hundratusentals människor är knappast något positivt. Om det var fallet så skulle vi kunna lösa Sveriges energibehov genom att koppla generatorer till spinningcyklar och ha ett samarbete med Friskis & Svettis – garanterat skulle en miljon ny ”arbetstillfällen” skapas.

  4. Nils-Erik Nilsson skriver:

    Finns det något begripligt skäl, tekniskt, miljömässigt, medicinskt eller liknande, för att avveckla kärnkraften?

  5. Mattias Devlin skriver:

    Hans Kreissel biter sig själv i svansen med detta debattinlägg. Hur investeringar i förnybar produktion i Sverige skapar job är en övertygelse som går emot alla ekonomiska teorier och praktisk erfarenhet. Men först låt oss göra några nedslag i den rapport som han själv beställt från SWECO;
    – 9 miljarder ton i ökade klimatutsläpp om vi ersätter kärnkraften och den fossila effektreserven
    – 1500 miljarder i kostnader för att ersätta 45-50 TWh kärnenergi
    – Mindre tillförlitligt elnät
    – Man har inte tagit höjd för elektrifierad fordonsflotta eller ökat elbehov
    – Analysen saknar rigorös analys av effektbalansen och bör anses som ett absolut minimum, (det kommer behövas en hel del gasturbiner för att inte få rullande strömavbrott eller annan typ av ransonering)

    Låter inte särskilt smart alls.
    Argumentet att förnybar energi skulle ”skapa” jobb är så dumt att man baxnar. Låt se;
    hela Sveriges elbehov på 140-150 TWh/år varav ~40-45% idag möts med kärnkraftsproduktion resten är redan istort förnybar. Värdet på kärnkraftselen enligt nordpool är i runda slängar 20 miljarder SEK. Att ställa om den Svenska kärnkraftselen till förnybar skulle alltså kosta 1’500 miljarder. Merparten av denna investering måste återkomma var 20 år då den tekniska livslängden på maskinerna inte är längre(idag används ett vindkraftverk i Sverige i 15 år), vilket leder till att kostnaden blir 75 miljarder per år, exklusive vinster eller ränta/amorteringar. Att mer än tredubbla kostnaden för ca: halva vårt elbehov, mycket lågt räknat, kommer inte skapa några netto-jobb, tvärt om då industrin kommer fly landet.

    För 2/3-delar av summan kan man bygga 140 TWh/år eller 17GW kärnkraft av Finsk fiaskoreaktor-typ, och på så sätt undvika ökade klimatutsläpp, möta ett ökat effektbehov på grund av en elektrifierad fordonsflotta (med mycket stor marginal) samt få betydligt billigare el till Svensk basindustri i 60-80 år. Resten kan man använda för satsningar på skola vård och omsorg, 500 miljarder borde vara ett ganska vackert tillskott i den offentliga sektorn.

    ”Analyserna visar att omställningen till 100 procent förnybart är bra för energiförsörjningen, miljön, medborgarna och samhällsekonomin.”

    Man inser snabbt att analysen tvärt om visar att 100% fördyrbar omställning inte är bra för någon och allra minst miljön, hur samhällsekonomin drabbas vet vi redan idag då förnybar kraft (sol och vind) inte kan stå på egna ekonomiska ben inom överskådlig tid.

  6. Torsten Dilot skriver:

    Daniel, håller med dig (håller också på och skriver ett längre bemötande…). Har rapporten i PDF. Du hittar min mailadress på http://www.dilotenergy.com, scrolla längst ned för kontaktuppgifter.

    Rapporten finns annars också på Skellefte Krafts egen hemsida:

    https://www.skekraft.se/om-oss/foretaget/100-procent-fornybart-till-2040/

    /Torsten

  7. Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth skriver:

    Allt som Hans Kreissel skriver har varit känt bland de initierade under ett antal veckor. Samtliga rapporter har funnits publicerade ett bra tag nu.
    Hans Kreissel skriver bra och tydligt om situationen och min åsikt är att han nu tar tag i ledarrollen bland Sveriges el- och energibolag.

  8. Daniel skriver:

    Var kan jag läsa den här rapporten i sin helhet, med alla dess till synes orimliga antaganden?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet