Elmarknaden fungerar allt sämre. Varför ska en kund vara aktiv och byta elleverantör när elkostnaden är mindre än 18% av totala räkningen? Det skriver Nils Andersson, Stig Göthe och Gunnar Lundberg med anledning av en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Ett antal Vd- ar för eldistributionsbolag skriver i Svenska Dagbladet att den planerade reformen som ska sätta elhandlaren i centrum för alla kontakter med kunderna måste stoppas. De menar att utvecklingen har sprungit ifrån den föreslagna modellen. Elnäten måste i stället få en mer aktiv roll.
Vi håller med om att utvecklingen går mot att många avancerade frågor måste lösas mellan nätägaren och kunden. Det gäller lokal produktion, laddning av elbilar, mm. Det är bra att nätfrågorna nu börjar diskuteras, inte minst pga de kapacitetsproblem vi ser i de växande storstadsområdena. Men tyvärr har vi större problem än så.
Elmarknaden fungerar allt sämre. Aktiviteten på marknaden där Sverige länge var ett föredöme för resten av Europa har avtagit dramatiskt. Varför ska en kund vara aktiv och byta elleverantör när elkostnaden är mindre än 18% av totala räkningen? Resten är nätavgift, elskatt, subvention till vindkraft och moms som ju inte går att påverka. När nu nästan alla kunder äntligen har lämnat de gamla tillsvidareavtalen (en kvarleva från före avregleringen) finns inte mycket att tjäna på konkurrensen mellan elhandlare.
Inte heller på marknaden för producenter och stora kunder fungerar det bra. Bidragen till förnybar kraft har satt marknaden ur spel. När ny kraft med marginalkostnad noll tillförs genom bidrag sjunker priset på spotmarknaden. Det blir svårt att hålla liv i gamla kärnkraftverk och inga investeringar kan göras utan bidrag. Det kommer att leda till att leveranssäkerheten i systemet succesivt sjunker. Det är synd eftersom Sverige då går miste om stora investeringar när industrin ska ställa om till fossilfri produktion inom stål, cement och kemisk industri. Med bibehållen god leveranssäkerhet har Sverige bättre förutsättningar än de flesta andra länder.
Marknaden för prissäkringskontrakt har tappat i likviditet. Aktörer utanför elmarknaden har lämnat. Inga kontrakt längre än 3 år handlas.
Det är därför hög tid att börja diskutera en ny marknadsmodell. En sådan ska hantera den kortsiktiga produktionsoptimeringen som idag men också skapa förutsättningar för investeringar i ny produktion utan bidrag. Elnäten ska ges en ny roll så att de kan vara en aktör i den tekniska utvecklingen med lokalproduktion och flexibla lösningar med kund.
Nätföretagen ska sälja all fysisk el till spotpris
Dagens försäljningsmodell kommer från den engelska privatiseringen. Där lyckades man bara skapa två producenter så konkurrensen fick ske mellan de åtta elhandelsbolag som skapades. Modellen har upphört att fungera eftersom kunderna har allt mindre skäl att byta elleverantör, marknaden har blivit en låtsasmarknad. Om nätföretagen säljer all fysisk el till spotpris skapas en bra grund för att erbjuda flexibla lösningar till kund.
Ge Svenska kraftnät (Svk) i rollen som systemoperatör ansvar för den övergripande leveranssäkerheten
Det är orimligt att ingen i Sverige har detta ansvar. I den debatt som förs tycks en del tro att någon har ett sådant ansvar vilket är fel.
Kräv att Svk årligen publicerar leveranssäkerhetsbedömningar- på tio års sikt eller mer
Det gjordes före avregleringen och det kan göras idag om viljan finns.
Ålägg Svk att med årliga auktioner upphandla åtgärder för att hålla fastställd tioårig leveranssäkerhet för energi och effekt
På så sätt utvecklas prissignaler för framtida investeringar. Kostnaden för auktionerna förs till nätbolagen som en systemsäkrande nätavgift och leveranssäkerheten blir därmed transparent för kunderna. Antagna bud i auktionerna ska kunna handlas på finansiella marknader. Det stimulerar aktörerna och säkrar projektens trovärdighet.
Elhandelsbolag och finansiella aktörer erbjuder kunderna prissäkring på spotprisets variation
Kunderna blir inte utelämnade till risken att leva med spotpriset. En bättre konkurrens än idag mellan professionella aktörer kan skapas.
Nätbolagen ska årligen redovisa regionnätens och lokalnätens leveranssäkerhet för effekt på 10 års sikt
Dessa bedömningar ska publiceras för kommuner och regionplanerare. En transparent nätplanering ger alla underlag att bedöma den framtida eltillgången. Kan enkelt införas genom en ändring i ellagen.
En fungerande, förutsägbar och pålitlig elmarknad är en förutsättning för såväl industrinationen Sverige som för människors vardag. Om vi idag tycker att järnvägstrafiken har brister är det inget mot det ramaskri som är att vänta om elförsörjningen får allvarliga kvalitetsbrister.
8 Kommentarer
Kreativa förslag i flera delar. Dock i flera fall stick i stäv med EU:s Vinterpaket, så det stannar vid kreativa förslag.
Det finns inget reellt i ellagen som förhindrar nätägarnas möjlighet att sälja fysisk el. Att nätägarna idag inte får sälja fysisk el är ett svenskt påfund som enkelt kan förändras.
Av den tidigare kritiken mot detta s.k. Alexanderhugg så är väl oklarheterna om hur köpbuden på råkraftmarknaderna fortfarande obesvarad. Och vad händer med balansansvaret?
Idén bygger ju också till icke ringa del på logiken att kontrollen över koppartråden skulle styra handeln, men i takt med teknikutvecklingen så sker en frikoppling från detta och att styrningen kan ske hos kunden utan elnätsföretagens inblandning.
Nätägaren tar över budgivningen på alla fysiska marknader inklusive balansansvaret. Att kunderna blir mer aktiva är bara positivt i vårt förslag.
Många viktiga förslag till elmarknadens reformering. Kravet att all el ska säljas på spotmarknaden och prissäkring sökas hos försäkringsgivare kan dock vara kontraproduktivt. Den som investerar i ett kraftverk är normalt angelägen att sälja på långt kontrakt, eftersom det minskar risken och gör det lättare att få en bra finansiering. Den som bygger en anläggning som använder mycket el är angelägen att köpa på långa kontrakt, av samma anledning. Därför är det naturligt att dessa två möts och därigenom, utan kostnad, ger varandra prissäkringen.
Det finns inget i vårt förslag som hindrar långsiktig prissäkring med fasta kontrakt mellan säljare och köpare.
Det är ju ett helt riktigt konstaterande att Elhandelsbolagens roll i dagens marknad är väldigt begränsad. Alla bolagen köper kraften i samma marknad till samma pris, paketerar och administrerar och säljer till kund. Det paketerandet som jag sett är främst en fråga om att ta fram fastprisavtal med olika löptider så att kund slipper prisrisken från ett rörligt avtal. Har förstått att många kunder dock väljer rörligt avtal idag viket känns rätt rimligt. Är förbrukningen inte så stor är ”prissäkring” ingen stor fråga. Men möjligheten till prissäkring kommer att kvarstå med förslaget om jag förstår det rätt men på ett bättre sätt, se nedan.
En värmepumpskund idag kan välja mellan fast eller rörligt avtal och ska förmodligen välja fast sett korrelation pris o förbrukning. Med fast avtal försvinner hela incitamentet att agera. Beroende lite på den finansiella säkringens utformning kan detta incitament kvarstå. Utmärkt!
Frågan är om 10 års sikt för leveranssäkerhet räcker. Ser man till ledtider för ny produktion och investeringarnas livslängd kan 10 år bli lite kort.
Att elnätsföretagen säljer el till spotpris och att den som vill prissäkra sig får göra det genom på t.ex. en finansiell marknad är den enda vettiga och rimliga elmarknadsmodellen. En fördel nu när effektfrågan har kommit i fokus är en ökad priskänslighet då många fler kommer att välja att inte prissäkra sig för att istället göra sin elförbrukning mer flexibel.
Kan det vara andra än de största kraftproducenterna som inte vill ha denna modell?