Småskaliga initiativ skulle kunna vara en del av lösningen på omställningen av energisystemet i Sverige till mer förnybar energi. Därför behövs förändrade skatteregler för energikooperativ. Det skriver Göran Bryntse och Ewa Engdahl.
Andra länder såsom Storbritannien och Nederländerna har ett betydligt större antal ”community energy”, så kallade gräsrotsinitiativ. Det handlar om personer som går ihop och producerar energi i kooperativ form. Grekland och Österrike har, enligt en rapport från Europauniversitetet, de bästa villkoren för energikooperativ i Europa medan Sverige släpar efter som ett av de fyra sämsta. De svenska villkoren måste förbättras till åtminstone genomsnittlig EU-nivå om vi ska klara målet om 100 % förnybar energi år 2040.
Foto: Karsten Würth, Unsplash
Göran Bryntse
Som privatperson, eller lantbruksföretag, är det idag ur skattehänseende förmånligt att investera i egenproducerad förnybar el. Och det är bra för omställningen av energisystemet. Men alla har inte egna tak till solpaneler, eller förutsättningar att själv investera i förnybar energi. För dessa privatpersoner och företag kan det därför istället vara mer lämpligt att gå ihop i ett kooperativ och investera tillsammans, dvs i en ekonomisk förening.
En enskild person har sällan råd att ensam bygga ett modernt vindkraftverk, men kooperativa föreningar kan ha förutsättningarna. Även satsningar på solel underlättas om fler delar på investeringen genom en ekonomisk förening. Tyvärr får energikooperativ idag betydligt sämre ekonomiska villkor än en enskild villaägare.
Sverige behöver förbättra dagens oförmånliga villkor för medlemmarna i energikooperativ. De ska ha i huvudsak samma ekonomiska förutsättningar som privatpersoner. Vi har därför följande förslag:
Ewa Engdahl
1. Sänk eller slopa energiskatten för medlemmar i kooperativ som köper egenproducerad förnybar el
2. Tillåt investeringsavdrag för medlemmar i kooperativa föreningar
3. Ta bort uttagsbeskattning av kooperativa föreningar som säljer till självkostnadspris
De första två förslagen är åtgärder som troligen kan bidra till en ny rörelse där svenskarna engageras i energiomställningen. Att ta bort uttagsbeskattningen är en mer långsiktig åtgärd av principiell karaktär som har betydelse om marknadspriserna sticker iväg.
Uttagsbeskattning för egenproducerad energi är orimlig och unik för Sverige. Man kan fråga sig om den särskilda uttagsskatten införts för att skydda de tre stora dominerande kraftbolagens intressen? Vi ser istället att det ligger i nationens intresse att ha en väl spridd energiförsörjning på lokal nivå även ur beredskapssynpunkt.
Det är också värt att framhålla att mer kooperativt ägd vindkraft kan vara viktigt för att öka acceptansen av mer vindkraft hos befolkningen.
Göran Bryntse, Ordförande i SERO
Ewa Engdahl, Hållbar energiförsörjning, Coompanion
I Rapport den 30 maj kom det fram, det alla visste om solcells installationer, de är undermåliga och det syns redan i säljbroschyrer som vi matats med.
I stället för solcellsbidrag införs byggnadslov och ordentlig avsyning, inte bara på den brandfarliga elinstallationen på trätak, utan även brand och elavbrottsskydd. Den effekt man ändå har, låter sig inte stängas inne, utan måste avledas.
De flesta klagar på att anläggningen producerar långt under utlovad effekt vilket beror på att verkningsgraden sjunker med högre temperatur som inte kyls bort från cellerna. Samma gäller elledningar vars kopparförluster (resistansen) ökar med 0,4 % /grad C, och kabellängd. Även elnätet i övrigt har att förhålla sig till denna verklighet, då verkningsgraden sjunker när nätet matas bakvägen.
Det går åt mer än ett kärnkraftverk för att hålla Elnätet igång utan en enda el-användare. Verkningsgraden är då 0 % och vi har redan sämst verkningsgrad i Europa.
Små vindkraftkooperativ har en tendens att växa allt större och större. Jämför handelns Coop och O2 vindkraftkooperation. Båda har vuxit och vuxit långt över det nätta och gulliga. Göran Bruntse är som vanligt ute och gullar med läsarna. Den enda hållbara produktionen av energi är kärnkraftverk. Men där försöker man nu skala ned kärnkraftverken. Vad gör man av avfallet? Avfallet är en resurs och plutonium i ”utbränt” kärnbränsle kan användas för att tillverka så kallat MOX- bränsle. Vi behöver inte bryta uran på åtskilliga hundratals år. Plutonium skall in te användas till kärnbomber utan i civil energiproduktion.
Bra! Just kooperativ passar utmärkt som centra för folkbildning kring sambanden; energi, miljö & klimat. En folkbildande och klimatfrämjande politik. Bra, bra!
Gemensamt kan vi utveckla en ny elmarknadsmodell med digitala tjänster som gör det enklare att vara aktiv i det smarta elsystemet. En öppen kooperativ plattform kan tillgodose användarnas behov av information och återkoppling där de har möjlighet att bli både producenter, konsumenter och prosumenter. Ett större kooperativ får också resurserna att lobba för bättre villkor i den gemensamma satsningen på förnybar energiproduktion. Hoppas att signalen går fram till Svensk Kooperation.
Bra!
Kooperativ – ekonomiska föreningar är en bra form för att tillsammans även ta vara på resursen i biogas och vattenkraft i närområdet.