Svensk Vindenergi: Kvoterna i elcertifikatsystemet måste justeras

Svensk Vindenergi: Kvoterna i elcertifikatsystemet måste justeras

Utbyggnaden av vindkraften bromsar inte in, enligt Svensk Vindenergis prognos, men de menar samtidigt att en justering av elcertifikatsystemet måste till annars kommer sannolikt en inbromsning.
– Om Energimyndigheten inte justerar kvoterna så kommer utbyggnaden att stanna upp till följd av det stora överskottet av elcertifikat, säger Mattias Wondollek på Svensk Vindenergi. 

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Energimyndigheten kommer allt närmare sitt förslag om eventuella justeringar av elcertifikatsystemet i kontrollstation 2015. I februari nästa år ska de presentera sitt förslag som sedan ska beslutas av riksdagen. Resultatet kommer ha stor inverkan på den fortsatta utbyggnaden av förnybar elproduktion i Sverige och Norge. 

Svensk Vindenergi följer arbetet med kontrollstationen noggrant.
– Rätt tekniska justeringar kommer att vara avgörande för att målet för elcertifikatsystemet ska kunna nås. Systemet måste ”återställas” för att kompensera för avvikelser från de antaganden som gjordes vid förra kontrollstationen. Redan 2016 behövs en kraftfull justering som tar ned överskottet på elcertifikat till en nivå som krävs för att nya investeringsbeslut ska kunna tas, säger Mattias Wondollek på Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergis senaste prognos är från tredje kvartalet i år och bygger på statistik från deras medlemmar. Prognosen visar att ungefär 800 MW kommer att installeras i år och cirka 900 MW nästa år. I dag är ungefär 1 400 MW under byggnation. Motsvarande 6 000 MW har alla tillstånd klara att börja byggas och ytterligare ungefär 17 000 MW är under tillståndsprövning. Hur mycket av detta som kommer att realiseras är svårt att avgöra och här gör Svensk Vindenergi en uppskattning av vilka projekt som förväntas kunna realiseras. Svensk Vindenergi gör bedömningen att själva utbyggnadstakten kommer att avta. Den har mellan 2006 och 2008 respektive 2010 och 2012 ökat med ungefär 100 procent, den tillväxttakten kommer vi inte se de närmaste två åren.
– Troligtvis blir det cirka 50 procent ökning 2012-2014. Det är lätt att öka mycket när man har lite att börja ifrån. Svårt att upprätthålla samma utbyggnadstakt även om det i faktiska tal byggs mer än någonsin tidigare, säger Mattias Wondollek.

I en artikel på Second Opinion Energi säger Matthias Rapp att han ser en avmattning i investeringsintresset, delar ni den bilden?
– Vi har väntat oss en inbromsning med tanke på att både priset på el och elcertifikat har legat på en låg nivå under en längre tid. Än så länge finns det dock inget som tyder på en avmattning i utbyggnaden. Vad som i stället har hänt är att ägarförhållandena har ändrats, där till exempel pensionspengar från utlandet med lägre avkastningskrav möjliggör investeringar trots låga ersättningsnivåer. Däremot kommer den framtida investeringsviljan även för dessa aktörer att vara beroende av att rätta tekniska justeringar görs vid den kommande kontrollstationen, säger Mattias Wondollek.

Hur skulle du vilja beskriva era medlemmars syn på investeringar just nu?
– Många har fortsatt stark tilltro till elcertifikatsystemet och till Sverige som ett investerarland med låg politisk risk.

Mattias Wondollek menar att fördelen med elcertifikatsystemet är att det ger låga kostnader för elkonsumenten, men till nackdelarna hör att det är känsligt för prognosfel och det behövs regelbundna justeringar. Den snabba teknikutvecklingen missgynnar också de som gjorde tidiga investeringar.
– Jag tror ändå att många utländska investerare föredrar låg politisk risk framför andra typer av risker och därför väljer att investera i Sverige, säger Mattias Wondollek.

Målet med elcertifikatsystemet är att vi 2020 ska ha 26,4 TWh mer el från förnybara elproduktionsanläggningar i Sverige och Norge jämfört med 2012. Hur stor andel av sin elförsäljning som elhandlarna ska köpa elcertifikat för bestäms av en kvot. Kvoten skiljer sig åt från år till år och anges i förhållande till elanvändningen. Eftersom elanvändningen varit lägre än förväntat, vilket lett till ett växande överskott på elcertifikat vill Mattias Wondollek nu se en justering i kvotkurvan, så att elhandlarna måste köpa en större andel elcertifikat.

Om inga justeringar genomförs ser utvecklingen dyster ut för utbyggnaden av förnybar elproduktion.
– Som den svenska kvotkurvan är utformad i dag kommer inte överskottet minska utan snarare öka de kommande åren. Om Energimyndigheten inte justerar kvoterna så kommer utbyggnaden att stanna upp till följd av det stora överskottet. När det sker kommer elcertifikatpriset sakta att börja återhämta sig men då finns en stor risk finns att utbyggnaden kommer igång för sent igen för att vi ska kunna uppnå utbyggnadsmålet, säger Mattias Wondollek.

Det finns tre huvudförklaringar till att tekniska justeringar behöver göras för den svenska kvotkurvan, enligt Mattias Wondollek. Den första förklaringen är att elanvändningen har varit lägre och förväntas vara det framöver jämfört med prognosen vid förra kontrollstationen. Den andra och största anledningen är de biokraftanläggningar som skulle ha fasats ut 2012 men fick förlängd tilldelningsperiod och som samtidigt inte bidrar till måluppfyllnad. Den tredje förklaringen är att vi i Sverige hade mer förnybar elproduktion vid ingången av 2012 än vad kvoterna tar hänsyn till, produktion som heller inte bidrar till måluppfyllnad.

– Vi ser ett totalt justeringsbehov på 22,2 TWh mellan åren 2016 och 2020 och vi vill se en justering om minst 8 TWh redan 2016 och resten jämnt fördelat på resterande år. Genom dessa justeringar bedömer vi att överskottet kommer att kunna återgå till en för marknaden mer hanterbar nivå och att vi då kommer att kunna nå målet inom ramen för elcertifikatsystemet. Vi har låtit analysera effekten av sådana justeringar för elkonsumenten och konstaterar att nettoeffekten kommer att bli plus minus noll. Elpriset kommer tack vare det ökade utbudet alltså att sjunka lika mycket som elcertifikatkostnaden förväntas öka, säger Mattias Wondollek.

Länk till Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens kontrollstationsarbete

5 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Roland Lundqvist skriver:

    Vi är många som insåg redan från början att elcertifikatsystemet är ostyrbart. Sju olika produktionssätt med helt olika förutsättningar skulle rymmas i samma system. Det ska fungera för de som byggt för 15 år sedan, och det ska fungera för de som investerar nu och behöver titta 15 år framåt.

    105 olika fall ska alltså styras med en enda ”kran”, kvoten. Och kvoten styr åt fel håll när förbrukningen ändras, vilket ju har skett efter finanskraschen 2008, och vilket är orsak till att både elpris och certifikatpris havererat.

    Ett instabilt reglersystem kan lika lite fungera i politiken som i den fysiska verkligheten.

    Den förnybara elproduktionen behöver ökas kraftigt, men den behöver ett stabilt styrsystem. Tråkigt att certifikatsystemet nu stänger ute många svenska investerare.

  2. Bernd Stymer skriver:

    Vilket skojeri!
    Att kräva ännu mera pengar av oss elkonsumenter för något som vi absolut inte behöver och som skövlar vår natur.
    Inte ett öre till!
    Lägg ner verksamheten istället om det nu går så dåligt.

  3. NilsLennart skriver:

    Något underligt resonemang._
    1. Elförbrukningen har varit mindre. Är det inte meningen med dagens energipolitik att vi skall energieffektivisera?? En risk man måste kalkylera med när man investerar i ny teknik. för inte står det någonstans i underlaget för elcertifikatssystemet att en viss volym är GARANTERAD.!”!
    2. Är inte biobränsleeldad produktion förnyabar. Eller upphör förnybarheten efter ett visst antal år??
    3. Visste man inte volymen förnybart 2012?. Ett underligt resonemang. Har det uppstått underjordisk förnyelsebar energiproduktion??
    Nej faktum är att vindkraftproducenterna har producerat mer förnybar energi än förväntat. Men det framgår inte av artikeln. Men så talar ju artikelförfattaren i egen sak. Själv andelsägare i ett vindkraftverk inser jag hur ekonomiskt förkastligt det är. Nu vill producenterna ytterligare öka bördan på kunden, utan att kunden har möjlighet att VÄLA bort varan. En underlig fri marknad vi har!!

  4. Eos Lusèn skriver:

    Mattias Wondollek –
    1. Varför svara du inte på Mats Perssons inlägg ?
    2. Er konsument-understödda verksamhet måste möta en minskande marknad och därtill sjunkande pris. Isf byggs inte fler VKV och era gjorda investeringar har möjlighet att tjäna pengar – är inte det bra ?
    3. Gbg Energis VKV-projekt i Göteborgs insegling ligger hos Mark o Miljö-domstolen. OM denna säger JA till 15 st 190 m höga ”värk” ( vilket Gud förbjude ) – kommer denna med internationella säkerhetsavstånd att stoppa ALL sjöfart till och från Göteborg, Skandinaviens,idag, största hamn. Är det bra ?

  5. mats persson skriver:

    Katastrof för Sveriges natur ifall detta blir verklighet. Vindkraften har byggts ut och fortsätter att byggas ut i en takt som innebära stora påfrestningar på både Sveriges ekonomi och svensk natur. Att dessutom påstå att en ohejdad utbyggnad av Vindkraft i sig sänker elpriset är ju ett hyckleri av en bransch som under längre tid nu grymtat om de låga svenska elpriserna som ett hot mot vindkraften. Tacka för att elpriset går ner på en marknad där elanvändningen inte ökar eller har ökat på över 20år samtidigt som utbudet av el nu aldrig varit större. Fortsätter utbyggnaden så kommer givetvis elpriset först att sjunka ännu mer, sedan krävs enorma investeringar i att bygga ut elnäten för att bättre kunna exportera all överkskottsel. Detta kommer bli ett krav från alla dem som investerat i denna olönsamma vindkraft. Investeringarna i elnäten skall sedan betalas främst genom höjda elnätsavgifter båda vad gäller stamnät och regionsnät såväl som lokala nät. Det innebär i förlängningen att alla som bor och verkar i Sverige därmed kommer få mycket högre elnätskostnader! Vi får räkna med dubbla avgifter skrev SVK nät:s VD Mikael Odenberg själv nyligen i en artikel på Second Opinion. När sedan elnäten väl är ubyggda ligger vägen öppen för en export av all vår el , Då främst vattenkraft och kärnkraft som givetvis utgör stabil och reglerbar el som efterfrågas i ett Europa som själva inte klarar av säkra sin egen elförsörjning. Elpriserna kommer då på sikt givetvis att öka kraftigt vilket då drabbas oss som bor här! Hur gynnar detta vår elintensiva industri och därmed svensk ekonomi? Hur skall de gå för oss som bor och verkar i ett kallt land med höga energikostnader om vi på sikt skall betala mer än dubbelt så mycket för den el vi använder?
    Så på vilket sätt är vindkraftsutbyggnaden då gynnsam för Sverige, då menar jag gynnsam för hela Sverige och inte ett bara för ett fåtal markägare och investerare som idag gynnas?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet