Svensk Energi frågar genom Cecilia Kellberg i en intervju här på Second Opinion om det behövs ett stöd för havsbaserad vindkraft. Svaret på den frågan är ja.

Motfrågan är i konsekvensens namn om någon ny elproduktion överhuvudtaget kan byggas i Sverige utan stöd i den rådande marknadssituationen med elpriset en bra bit under 30 öre/kWh. Svaret på den frågan är förstås nej.

Energimyndigheten fick tidigare i år av regeringen i uppdrag att utreda och föreslå ett stödsystem för havsbaserad vindkraft. Flera remissinstanser har som argument mot ett stöd framfört bristen av en samhällsekonomisk analys. I uppdraget ingick dock inte att utreda vare sig behovet av stöd eller om havsbaserad vindkraft överhuvudtaget behövs i den svenska produktionsmixen.

Sverige står inför en energiomställning till ett hållbart system där förnybar energi utgör ryggraden. Vindkraften utgör i sin tur en mycket viktig pusselbit vid sidan av den redan utbyggda storskaliga vattenkraften. Även ökad användning av biobränsle kommer att behövas. Den aviserade stängningen av fyra kärnkraftsreaktorer återställer temporärt balansen mellan export och import under ett normalår.

Politikerna har dock visat förmåga av att påskynda avvecklingen ytterligare genom klåfingrig skattepolitik vilket kan innebära att ny storskalig elproduktion behöver byggas före 2030. Här har den havsbaserade vindkraften en självklar plats.

Att bygga havsbaserad vindkraft tar tid. Flera av de tillstånd som finns i dag har tagit många år att ta fram. Att bygga och driftsätta på tillåtna platser kan ta upp emot fem år efter att ett eventuellt stödsystem finns på plats. Detta vet Energimyndigheten som i sin analys räknar med att idrifttagningen sker från 2024 och framåt. Under den tid som återstår fram till ett stödsystem tas i bruk bör ett teknikutvecklingsbidrag för bland annat havsbaserad vindkraft införas och ett uppdrag till Energimyndigheten att snabbt ta fram ett förslag bör ges av Regeringen redan i år.

Att enbart förlita sig till landbaserad vindkraft för att ersätta el från avstängda reaktorer skulle innebära en forcerad utbyggnad redan nu med de negativa följder som detta skulle få för elpriset på kort och medellång sikt samt för acceptansen i samhället.

Sverige har en klar fördel vad det gäller utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Vi kan utnyttja vårt geografiska läge för att bygga med så kallad innanhavsteknik som är cirka 30 procent billigare än utbyggnaden i Nordsjön. Dessutom kan ett flertal havsbaserade vindkraftsparker byggas runt södra Sveriges kuster och där ge ett kraftigt tillskott till effektbalansen jämfört med motsvarande mängd landbaserad vindkraft i norra Sverige med transmissionsförluster och flaskhalsproblematik.

Den bästa lösningen vore naturligtvis att kunna förlita sig på att utsläppshandeln börjar fungera med högre elpriser som följd. Men till att elpriset skulle stiga till nivåer där ny elproduktion, av vilken sort det än må vara, kan byggas helt utan subventioner är steget mycket långt.

Svensk Energi får medhåll i sin önskan att ”utsläppshandeln borde driva utvecklingen”, men att förlita sig på att endast elpriset räcker för att bygga ny elproduktion är att spela hasard med den svenska elförsörjningen.

Jag har i en artikelserie i Dagens Samhälle (5 mars, 9 april och 8 maj) tillsammans med Nils Andersson och Gunnar Fredriksson förordat att elcertifikatsystemet bör upphöra efter 2020 och att fortsatt utbyggnad av landbaserad vindkraft i Sverige sker när behovet finns genom tydliga prissignaler. Däremot behöver så kallad omogen teknik, till exempel havsbaserad vindkraft, stödjas för att på samma sätt som den landbaserade vindkraften få möjlighet att sänka sina kostnader både för byggnation och drift till nivåer som ger en ännu bättre samhällsekonomisk kalkyl.

På flera håll satsas nu för fullt på att utveckla tekniken för att bygga vindkraft i havet. Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum (SWPTC) har till exempel skapat en ny temagrupp för avancerad forskning på olika byggtekniker inom området och kommer att om några år kunna utexaminera ett antal doktorander inom denna framtidsinriktade elproduktionsteknik.

Den svenska vindkraften producerar nu cirka 15 TWh förnybar el på årsbasis. Den har tillkommit med en unikt låg subvention, elcertifikatsystemet, och dess marknadspåverkan har inneburit ett lägre elpris för konsumenterna än hade varit fallet utan utbyggnaden. Detta visar sig inte minst i år med kraftiga vindar och mer produktion från vindkraften än normalt. Att som Energimyndigheten föreslår, bygga cirka 15 TWh havsbaserad vindkraft behöver inte nödvändigtvis bli så mycket dyrare för elkonsumenten men är lika svårt att prognosticera som det har varit för den landbaserade vindkraften.

Energikommissionen lär knappast kunna avgöra om det räcker med utsläppshandeln för att bygga ut den förnybara elproduktionen. Det är att ha en övertro på vad politiker kan åstadkomma.

Matthias Rapp
Ordförande för SWPTC och tidigare vd för Svensk Vindenergi