”Spel för gallerierna” – experten om nya effektreserven

”Spel för gallerierna” – experten om nya effektreserven

Efter att regeringen i fredags fastställde en ny förordning startar i morgon upphandlingen av elsystemets strategiska reserv – tidigare effektreserven. Men professor Magnus Genrup menar att upphandlingen är ett spel för gallerierna eftersom det enda alternativet som står till buds är det oljeeldade Karlshamnsverket.

Den 15 mars tvingades det oljeeldade Karlshamnsverket i Blekinge, med en effekt på 662 MW, att avsluta sin tjänstgöring som lagstadgad effektreserv under vinterhalvåret. Bakgrunden är EU:s nya skärpta utsläppsregler, som syftar till att fasa ut fossila bränslen.

Bild: Karlshamnsverket är det enda alternativet för elsystemets strategiska reserv för kommande vinter, menar experter. Foto: Uniper.

Under de senaste månaderna har Svenska kraftnät arbetat med att förbereda för upphandling av en ny effektreserv – en så kallad strategisk reserv. För att starta den skarpa anbudsprocessen har myndigheten dock behövt invänta både ett EU-godkännande, som kom i mitten av juli, och en förordning från regeringen som presenterades i fredags.

– Att Svenska kraftnät får förutsättningar att fortsatt upphandla en strategisk reserv är ett viktigt steg för att hantera problematiken med effektbalans i södra Sverige, sa energi- och näringsminister Ebba Busch i ett pressmeddelande.

Magnus Genrup, professor i kraftverksteknik vid Lunds universitet, menar däremot att processen är ett spel för gallerierna, eftersom Svenska kraftnät i praktiken kommer att bli tvungna att upphandla Karlshamnsverket även denna vinter.

– Det finns inga andra alternativ på så här kort sikt, säger han.

Magnus Genrup

Han utvecklar resonemanget:
– Det regelverk som tidigare möjliggjorde att Karlshamnsverket kunde handlas upp har försvunnit. EU vill att marknaden ska sköta effektreserven, men Sveriges problem är att vi i dag bara har Karlshamnsverket. Det finns alltså ingen marknad, menar Genrup.

EU:s regelverk innebär att resurser på sikt ska vara fossilfria, men på kort sikt finns en formulering som öppnar för att Svenska kraftnät ska kunna teckna avtal även med en fossil anläggning som Karlshamnsverket.

Regeringen skriver nämligen: ”Svenska kraftnät kommer att ha möjlighet att upphandla årliga avtal, såväl som längre avtal på två till fem år. Upphandling av längre avtal kommer också att ha krav på fossilfri elproduktion.”

– Vi tolkar det här som att det finns en möjlighet för anläggningar som släpper ut koldioxid att delta i den strategiska reserven när det gäller korta avtal, i form av säsongsavtal. För längre avtal har regeringen och EU-kommissionen enats om att det krävs fossilfri produktion. Det är detta vi har att förhålla oss till, säger Staffan Engström, chef för Svenska kraftnäts enhet Nätnyttjande.

”Enda alternativet i vinter”
De experter Second Opinion talat med menar att det inför den kommande vintern i praktiken bara finns ett alternativ och det är Karlshamnsverket.

Staffan Engström

– Jag kan inte kommentera specifika anläggningar, men på kort sikt kommer det inte att tillkomma några nya resurser, säger Engström.
– Vi arbetar utifrån de förutsättningar vi har för att säkra kapacitet inför vintern. Upphandlingsprocessen får avgöra vilka leverantörer som vill delta.

På frågan om tidsplanen svarar han:
– Det är en otroligt tajt tidsplan. Vi kommer att gå ut på tisdag (26/8) och bjuda in aktörer att lämna anbud. Målet är att anbudsprocessen ska genomföras så att resurser kan vara tillgängliga från den 16 november 2025.

EU:s regelverk anger att elproduktion i kapacitetsmekanismer i princip ska vara fossilfri, men det finns utsläppsgränser. För befintliga anläggningar (i drift före den 1 juli 2019) gäller att utsläppen inte får överstiga 550 g CO₂/kWh, och i årsgenomsnitt högst 350 kg CO₂ per installerad kW. Det innebär att även äldre fossila anläggningar fortsatt kan delta – under förutsättning att de används mycket sällan.

– Karlshamnsverket kommer, som jag ser det, att klara årsgenomsnittet eftersom det aktiveras så sällan. Alternativet är att vi vid behov måste importera polsk kolkraft, som har ännu högre koldioxidutsläpp. Vad som händer nästa vinter är en annan fråga – då kanske Svenska kraftnät har upphandlat andra fossilfria resurser, säger Magnus Genrup.

***

Fakta:  EU: s utsläppsgränser för strategisk reserv

EU:s elmarknadsförordning (2019/943) ställer upp tydliga gränsvärden för koldioxidutsläpp för resurser som ska få delta i en kapacitetsmekanism, till exempel en strategisk reserv:

För ny produktionskapacitet (efter 4 juli 2019)

Anläggningar som släpper ut mer än 550 g CO₂/kWh från fossila bränslen får inte delta i en kapacitetsmekanism.

För äldre anläggningar (i drift före 4 juli 2019)

Från och med 1 juli 2025 får dessa inte längre delta om de överskrider:

550 g CO₂/kWh, och

350 kg CO₂ per installerad kW i genomsnitt per år

 

1 Kommentar
Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

1 Kommentar

  • Johan Montelius
    25 augusti, 2025: 1:17 e m

    … va, kan man inte lösa detta genom att bygga fler vindkraftverk?

    🙂

    Svara