DEBATT
Med en storskalig satsning på värmepumpar skulle Sverige kunna minska elanvändningen med 20 TWh per år, skriver Karl-Erik Forsberg. Vi skulle då inte behöva bygga ut Sveriges elproduktion och elnät de närmaste 10 åren, menar han.
De största elförbrukarna i Sverige 2024 var industrin och bostadsuppvärmningen som vardera tog 45 TWh. Med nuvarande höga elenergipriser och skatter kommer industrin att minska sin elenergiförbrukning och nya serverhallar kommer inte att byggas om de får betala fullt pris för elen.
Bild: Borrning för bergvärme. Foto: Thermia.
Största besparingen finns att hämta inom uppvärmning av bostäder. Av de 45 TWh (enligt Energimyndigheten) utgjorde uppvärmning av bostäder och varmvatten med direktverkande el eller elpanna 30 TWh, vilket är ett fruktansvärt slöseri med högvärdig energi.
Vårt eget exempel från bostaden på besparing av elenergi för uppvärmning och varmvatten är illustrativt.
Familjen flyttade in i ett hus byggt på tidigt 80 tal. Huset värmdes första året med elpanna och rumstemperatur 21,5 grader. Bostaden förbrukade 27 000 kWh inklusive hushållsel. (Troligen mycket nära de 20000 kWh Energimyndigheten räknar med att äldre hus förbrukar för uppvärmning.) Efter installation av bergvärme till kostnad 140 000 kr är nu årsförbrukningen för uppvärmning och varmvatten nere på 5000 kWh med samma inomhustemperatur. Totalförbrukning inklusive hushållsel är idag 9000 kWh året 2024. Vi har sparat 18 000 kWh och 25 000 kr! Vår elförbrukning är idag bara en tredjedel jämfört med tidigare.
Vi har också lagt 10 kWh solceller på taket som per år producerar vår årsförbrukning av elenergi. Idag köper vi 7000 kWh 5 månader på vintern från nätet och levererar 7000 kWh resterande 7 månader till nätet. Solcellerna ger inte samma besparing som värmepumpen då elen är billig på sommaren och dyr på vintern. När skattereduktionen faller bort 2026 blir besparingen bara cirka 75 öre per kWh gånger 9000 kWh, vilket gör 7000 kr per år för en investering på 140 000 kr. Vill staten ha fortsatt utbyggnad av distribuerad småskalig solenergi behöver man kompensera för de skatter man drar in på den sålda elen.
Vårt exempel visar att det finns en stor möjlighet till att spara på elenergiförbrukningen i Sverige.
De 30 TWh som förbrukas helt i onödan för bostadsuppvärmning, kan med värmepumpar lätt minskas med 20 TWh. Det motsvarar vad 1200 stora vindkraftverk producerar per år eller två stora kärnkraftsreaktorers elproduktion. Vi behöver inte bygga ut Sveriges elproduktion och elnät de närmaste tio åren, vilket skulle innebära en besparing på minst 200 miljarder kronor.
Hur finansierar vi bostädernas övergång till värmepumpar?
En installation av ett effektivt värmepumpsystem kostar ca 150 000 kr per bostad. Staten bör bidra med räntefria lån med 20 års amorteringstid. (Beräknad livslängd 20 år på värmepumpen). Bostadsägaren sparar i elkostnad minst 10 000 kWh x 1,50 kr /kWh = 15 000 kr/år. Med avdrag för amortering på 7500 kr ger det en nettobesparing för bostadsinnehavaren på 7500 kr per år och ingen extra finansiell belastning. Staten kan låna ut några 100 miljarder av de flaskhalspengar som uppstår mellan elområdena, som inte längre behövs för att bygga ut elnätet, för en massinsats av värmepumpar för bostadsuppvärmning.
Sveriges elenergisituation är fortfarande bra om vi använder sunt förnuft. Med enkla besparingsåtgärder och minskad elexport klarar vi lätt att ta bort all fossilenergi i Sverige till 2045. Problemen för elförsörjningen kommer först efter 2035 då vi inte har tillräckligt med planerbar elproduktion för en kall och vindstilla januarimånad. Startar vi bara nu att bygga 2-4 nya kärnkraftsreaktorer kan vi också lösa det problemet, samtidigt som några tusen gamla vidkraftverk har nått sin livslängd.
Vinnare på att massivt införa värmepumpar för bostadsuppvärmning är vår miljö och samhället i stort , då i första hand de boende och i andra hand alla vi skattebetalare och tillverkarna och installatörerna av värmepumpar.
Förlorare är kraftbolagen och vidkraftsindustrin. Staten klarar alltid att kompensera skattebortfallet med nya skatter.
3 Kommentarer
3 Kommentarer
Edvin
28 augusti, 2025: 2:36 e mDet stämmer att det finns potential med värmepumpar men förenklingen att 30 TWh kan reduceras till 10 TWh eftersom Karl-Erik gjorde det stämmer inte och är dessutom bara en del av systemet.
Den andra aspekten är effektbehovet. Här finns det också potential med värmepumpar, men inte på samma sätt som på energisidan eftersom effektiviteten minskar med temperaturen.
Några punkter:
– Många mindre hus och fritidshus är helt ekonomiskt orimligt att konvertera till dyra pumpsystem
– Vissa hus är tekniskt svåra eller omöjliga
– De enklaste och mest lönsamma hushållen att konvertera är i många fall redan konverterade.
– Effektbehovet minskar inte i samma takt som energiåtgången minskar, till stor del beroende av minskande effektivitet med sjunkande temperatur
_ Statliga lån riktade till specifik bransch och teknik lär få problem inte bara politiskt utan även juridiskt från EU (statstöd osv)
Så ja, det finns potential i värmepumpar men de ska inte överskattas.
Om staten nu ska ingripa så finns andra sätt som jag tycker är bättre, tex att främja fjärrvärme och kraftvärme. Detta eftersom:
– Produktion av el och kraft görs distribuerat och där det behövs
– Bidrar med systemförmågor som svängmassa, ö-nätsdrift mm
– Bidrar till ett mer robust system ur totalförsvarsperspektiv
– Har en ökande elproduktion med sjunkande temperatur
Nu behöver detta inte vara i motsats till varandra, värmepumpar har absolut sin poäng men man ska som sagt vara lite försiktig med statligt stöd och värmepumpars förmåga i ett energisystem.
SvaraKarl Erik Forsberg@Edvin
28 augusti, 2025: 8:23 e mEdvin har säkert rätt i att el besparing inte skulle passa bra i Brysselbyråkratin. Där är man med starka lobbygrupper är inriktad på storskalig utbyggnad av elproduktion och elnät för att möjliggöra vätgasproduktion.
SvaraEn bergvärmepump ger mest besparing både vad gäller effekt och energi vid låga utetemperaturer.
Mitt exempel: Elpannan drog normalt en januarimånad 4000 kWh. Bergvärmepumpen under januari drar 750 kWh. Elenergibesparing årets kallaste månad 3250 kWh. Av årsbesparingen på 15 000 kWh står kallaste månaden januari för 22%. Besparingen i kronor är ännu bättre då elpriserna alltid är höga i januari med "dunkelflaute" i Tyskland och Danmark.
Per@Edvin
29 augusti, 2025: 10:01 f mEdvins kommentar "Effektbehovet minskar inte i samma takt som energiåtgången minskar, till stor del beroende av minskande effektivitet med sjunkande temperatur" är giltig för luftbaserade värmepumpar (LLVP & LVVP), ej för mark/sjö/bergvärme då de har samma effektivitet oavsett utomhustemp.
Svara