DEBATT
Med en storskalig satsning på värmepumpar skulle Sverige kunna minska elanvändningen med 20 TWh per år, skriver Karl-Erik Forsberg. Vi skulle då inte behöva bygga ut Sveriges elproduktion och elnät de närmaste 10 åren, menar han.
De största elförbrukarna i Sverige 2024 var industrin och bostadsuppvärmningen som vardera tog 45 TWh. Med nuvarande höga elenergipriser och skatter kommer industrin att minska sin elenergiförbrukning och nya serverhallar kommer inte att byggas om de får betala fullt pris för elen.
Bild: Borrning för bergvärme. Foto: Thermia.
Största besparingen finns att hämta inom uppvärmning av bostäder. Av de 45 TWh (enligt Energimyndigheten) utgjorde uppvärmning av bostäder och varmvatten med direktverkande el eller elpanna 30 TWh, vilket är ett fruktansvärt slöseri med högvärdig energi.
Vårt eget exempel från bostaden på besparing av elenergi för uppvärmning och varmvatten är illustrativt.
Familjen flyttade in i ett hus byggt på tidigt 80 tal. Huset värmdes första året med elpanna och rumstemperatur 21,5 grader. Bostaden förbrukade 27 000 kWh inklusive hushållsel. (Troligen mycket nära de 20000 kWh Energimyndigheten räknar med att äldre hus förbrukar för uppvärmning.) Efter installation av bergvärme till kostnad 140 000 kr är nu årsförbrukningen för uppvärmning och varmvatten nere på 5000 kWh med samma inomhustemperatur. Totalförbrukning inklusive hushållsel är idag 9000 kWh året 2024. Vi har sparat 18 000 kWh och 25 000 kr! Vår elförbrukning är idag bara en tredjedel jämfört med tidigare.
Vi har också lagt 10 kWh solceller på taket som per år producerar vår årsförbrukning av elenergi. Idag köper vi 7000 kWh 5 månader på vintern från nätet och levererar 7000 kWh resterande 7 månader till nätet. Solcellerna ger inte samma besparing som värmepumpen då elen är billig på sommaren och dyr på vintern. När skattereduktionen faller bort 2026 blir besparingen bara cirka 75 öre per kWh gånger 9000 kWh, vilket gör 7000 kr per år för en investering på 140 000 kr. Vill staten ha fortsatt utbyggnad av distribuerad småskalig solenergi behöver man kompensera för de skatter man drar in på den sålda elen.
Vårt exempel visar att det finns en stor möjlighet till att spara på elenergiförbrukningen i Sverige.
De 30 TWh som förbrukas helt i onödan för bostadsuppvärmning, kan med värmepumpar lätt minskas med 20 TWh. Det motsvarar vad 1200 stora vindkraftverk producerar per år eller två stora kärnkraftsreaktorers elproduktion. Vi behöver inte bygga ut Sveriges elproduktion och elnät de närmaste tio åren, vilket skulle innebära en besparing på minst 200 miljarder kronor.
Hur finansierar vi bostädernas övergång till värmepumpar?
En installation av ett effektivt värmepumpsystem kostar ca 150 000 kr per bostad. Staten bör bidra med räntefria lån med 20 års amorteringstid. (Beräknad livslängd 20 år på värmepumpen). Bostadsägaren sparar i elkostnad minst 10 000 kWh x 1,50 kr /kWh = 15 000 kr/år. Med avdrag för amortering på 7500 kr ger det en nettobesparing för bostadsinnehavaren på 7500 kr per år och ingen extra finansiell belastning. Staten kan låna ut några 100 miljarder av de flaskhalspengar som uppstår mellan elområdena, som inte längre behövs för att bygga ut elnätet, för en massinsats av värmepumpar för bostadsuppvärmning.
Sveriges elenergisituation är fortfarande bra om vi använder sunt förnuft. Med enkla besparingsåtgärder och minskad elexport klarar vi lätt att ta bort all fossilenergi i Sverige till 2045. Problemen för elförsörjningen kommer först efter 2035 då vi inte har tillräckligt med planerbar elproduktion för en kall och vindstilla januarimånad. Startar vi bara nu att bygga 2-4 nya kärnkraftsreaktorer kan vi också lösa det problemet, samtidigt som några tusen gamla vidkraftverk har nått sin livslängd.
Vinnare på att massivt införa värmepumpar för bostadsuppvärmning är vår miljö och samhället i stort , då i första hand de boende och i andra hand alla vi skattebetalare och tillverkarna och installatörerna av värmepumpar.
Förlorare är kraftbolagen och vidkraftsindustrin. Staten klarar alltid att kompensera skattebortfallet med nya skatter.
12 Kommentarer
12 Kommentarer
Lennart Nilsson
4 september, 2025: 6:23 e m"…enligt Energimyndigheten) utgjorde uppvärmning av bostäder och varmvatten med direktverkande el eller elpanna 30 TWh, vilket är ett fruktansvärt slöseri med högvärdig energi."
Jag förstår att det lätt blir fel när man försöker tolka Energimyndighetens snåriga statistik.
Bättre då att läsa Energiföretagens årliga statistik "Energiåret", exempelvis:
https://www.energiforetagen.se/49761b/globalassets/energiforetagen/statistik/energiaret/2024/energiaret_2024_250415.pdf
Total elanvändning år 2023 för all elvärme var cirka 21 TWh – INRÄKNAT EL TILL VÄRMEPUMPAR.
Den påstådda besparingspotentialen nu år 2025 via nya värmepumpar för bostadsuppvärmning, om 20 TWh/år, synes därmed minst sagt överskattad.
Med detta sagt gillar jag värmpepumpar (carnot-processen) och de var en del av mitt arbete som ingenjör inom energieffektivsering under en period för länge sedan.
Själv har jag en jordvärmepump med 2×400 meter kollektorslang. Efter bara 8 år haverade dock kylkompressorn. Elvärme via roterande maskiner har uppenbarligen betydande nackdelar och risker.
Elda björkved och en massa slit med årlig vedhuggning och daglig eldning hade kanske varit ett bättre alternativ?
Jag ser elvärme som VÄLFÄRD, oavsett om det sker via elradiatorer, elpanna, eller värmepump.
Svarafredrik bruno
2 september, 2025: 9:16 e mHus med direktverkande el, individuella elelement i varje rum, lämpar sig knappast för bergvärme, eftersom man annars får en tillkommande installation av ett vattenburet system för att fördela ut värmen till huset olika delar. Men kom med en kostnadskalkyl, så får vi se. Luft/luft-pumpens svaghet är att det inte går någe vidare att få ut värmen till sovrummen, de gamla el-elementen blev kvar.
'Kan man tänka sig luft/vattenvärmepumpar som bara värmer varmvattenberedaren? Jag skulle gärna kombinera mitt luft/luftsystem med en sådan om den fanns och man kunde räkna hem investeringen.
SvaraBengt Hellman
1 september, 2025: 11:14 f mVärmepumpar som ersätter direktverkande el kan som Karl Erik Forsberg beskriver minska behovet av ny elproduktion. Om de baserar sig på bergvärme eller spillvärme som finns tillgänglig på samma sätt vintertid minskar också effektbehovet när nät och kraftverk är som mest belastade.
Värmepumpar kan också öka elanvändningen om värme fjärrvärme baserad på biobränsle och importerade sopor till någon del ersätts med värme från värmepumpar. Idag är det mycket höga skatter på el som förstör lönsamheten att ställa om till mer stora värmepumpar i fjärrvärmen. Men att använda mer el för fjärrvärme är ett bra sätt att balansera elsystemet och utnyttja mer el när det är billig el och gott om sol och vind.
SvaraLennart Nilsson
30 augusti, 2025: 10:50 e mOm det är lönsamt att installera bergvärme eller jordvärme kommer det att ske. Behövs inga subventioner.
"Vi har också lagt 10 kWh solceller på taket ". Oj! "10 kWh solceller". Där brast det och man kan sluta läsa.
10 kWh elenergi per år från solcellerna?
SvaraKarl Erik Forsberg@Lennart Nilsson
31 augusti, 2025: 7:30 f mAlla bostadsägare har troligen inte tillgång till nödvändigt kapital. Därför behöver trängselavgiftskapital lånas ut till energibesparing i stället för att onödigt investeras i elproduktion och nät.
SvaraEtt felaktigt h smög sig in. Rätt är att solcellerna ger max effekt 10,7 kW och årsenergi ca. 10 000 kWh.
Edvin
28 augusti, 2025: 2:36 e mDet stämmer att det finns potential med värmepumpar men förenklingen att 30 TWh kan reduceras till 10 TWh eftersom Karl-Erik gjorde det stämmer inte och är dessutom bara en del av systemet.
Den andra aspekten är effektbehovet. Här finns det också potential med värmepumpar, men inte på samma sätt som på energisidan eftersom effektiviteten minskar med temperaturen.
Några punkter:
– Många mindre hus och fritidshus är helt ekonomiskt orimligt att konvertera till dyra pumpsystem
– Vissa hus är tekniskt svåra eller omöjliga
– De enklaste och mest lönsamma hushållen att konvertera är i många fall redan konverterade.
– Effektbehovet minskar inte i samma takt som energiåtgången minskar, till stor del beroende av minskande effektivitet med sjunkande temperatur
_ Statliga lån riktade till specifik bransch och teknik lär få problem inte bara politiskt utan även juridiskt från EU (statstöd osv)
Så ja, det finns potential i värmepumpar men de ska inte överskattas.
Om staten nu ska ingripa så finns andra sätt som jag tycker är bättre, tex att främja fjärrvärme och kraftvärme. Detta eftersom:
– Produktion av el och kraft görs distribuerat och där det behövs
– Bidrar med systemförmågor som svängmassa, ö-nätsdrift mm
– Bidrar till ett mer robust system ur totalförsvarsperspektiv
– Har en ökande elproduktion med sjunkande temperatur
Nu behöver detta inte vara i motsats till varandra, värmepumpar har absolut sin poäng men man ska som sagt vara lite försiktig med statligt stöd och värmepumpars förmåga i ett energisystem.
SvaraKarl Erik Forsberg@Edvin
28 augusti, 2025: 8:23 e mEdvin har säkert rätt i att el besparing inte skulle passa bra i Brysselbyråkratin. Där är man med starka lobbygrupper är inriktad på storskalig utbyggnad av elproduktion och elnät för att möjliggöra vätgasproduktion.
SvaraEn bergvärmepump ger mest besparing både vad gäller effekt och energi vid låga utetemperaturer.
Mitt exempel: Elpannan drog normalt en januarimånad 4000 kWh. Bergvärmepumpen under januari drar 750 kWh. Elenergibesparing årets kallaste månad 3250 kWh. Av årsbesparingen på 15 000 kWh står kallaste månaden januari för 22%. Besparingen i kronor är ännu bättre då elpriserna alltid är höga i januari med "dunkelflaute" i Tyskland och Danmark.
Olle Nyrén@Karl Erik Forsberg
29 augusti, 2025: 2:22 e mJag tror också att Karl-Erik har överskattat besparingspotentialen med värmepumpar. Enligt Rise har uppemot 70% av småhusen värmepump som står för 30% av det totala värmebehovet.
SvaraJag tror också att det är bättre att stödja fjärrvärmen och bättre utnyttjande av restvärme, samt kraftvärme med stora säsongslager med varmvatten. Ett gott exempel är Västerås.
Karl Erik Forsberg@Olle Nyrén
30 augusti, 2025: 8:36 f mDet är många ineffektiva värmepumpar luft/luft och frånluft vilket ger RISEs 30%.
SvaraI mitt fall sparar jag 75%. Gamla ineffektiva värmepumpar bör bytas.
Karl Erik Forsberg@Olle Nyrén
30 augusti, 2025: 9:36 f mFjärrvärme är oftast ett sämre alternativ för småhus. Installationen kostar lika mycket som en bergvärme installation.
SvaraVärmekostnaden ligger normalt på 1;25 kr per kWh ger med 20 000 kWh behov 25000 kr/år mot min bergvärme 5000 kWh för 1;50 kr/kWh 7500 kr.
Karl Erik Forsberg@Karl Erik Forsberg
31 augusti, 2025: 12:49 e mRättelse: Min kostnad per kWh är hittills under 2025 2.25 kr/kWh ock kostnaden blir därmed ca. 12 500 kr för värme och varmvatten. Betydligt billigare än om jag skulle vara ansluten till fjärrvärme.
SvaraPer@Edvin
29 augusti, 2025: 10:01 f mEdvins kommentar "Effektbehovet minskar inte i samma takt som energiåtgången minskar, till stor del beroende av minskande effektivitet med sjunkande temperatur" är giltig för luftbaserade värmepumpar (LLVP & LVVP), ej för mark/sjö/bergvärme då de har samma effektivitet oavsett utomhustemp.
Svara