SKGS energidirektör Anna Holmberg är positiv till att energikommissionen är i gång. Men hon är kritisk till att regeringen samtidigt bedriver politik som påverkar elmarknaden i grunden och stör kommissionens arbete. Höjningen av effektskatten är ett exempel och den höga fastighetsskatten på vattenkraft ett annat. Hon är orolig för att vi kommer att få situationer med effektbrist och då befarar hon att storanvändarna får ta den största smällen.
– Vi vill inte vara stötdämpare i elsystemet, säger hon.
Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi
Anna Holmberg tillträdde som SKGS energidirektör i våras. Hon har jobbat med basindustri på olika sätt under 25 år – att hon kan basindustrins förutsättningar är en underdrift. I sin nya roll är jobbet mot energikommissionen viktigt och hon lovordar ambitionen med kommissionen: Initiativet i sig är bra, att alla partier deltar bådar gott och att direktivet är välskrivet ger förutsättningar för att arbeta med rätt angreppssätt.
Vi behöver en bred överenskommelse om elförsörjningen i Sverige, frågan är alldeles för viktig för att det inte ska vara så, menar Anna Holmberg, som samtidigt dock är kritisk till hur regeringen har agerat sedan det blev klart med energikommissionen.
– Vi har varit ute och kritiserat regeringen för att den agerar med dubbelkommando, det vill säga att samtidigt som energikommissonen ska arbeta fattar regeringen beslut och lägger fram förslag som försvårar för kommissionens arbete. Jag tänker på höjningen av effektskatten, höjningen av ambitionsnivån i elcertifikatsystemet och ett eventuellt stödsystem för havsbaserad vindkraft. Jag förstår att regeringen under tiden som kommissionen arbetar vill bedriva politik, men dessa saker påverkar elmarknaden i grunden och det är inte bra, säger hon och fortsätter:
– Dagens produktion av koldioxidfri el från vatten- och kärnkraft bidrar med stabil och konkurrens-kraftig elförsörjning till svensk industri. Att värna denna produktionskapacitet är samhällsekonomiskt det rätta att göra och det skulle ge Energikommissionens det lugn och den ro som behövs för sitt arbete, säger Anna Holmberg.
Vattenkraftens lönsamhet hotas av den höga fastighetsskatten på vattenkraftverk och för kärnkraften är effektskatten en starkt bidragande orsak till de besked om förtida stängning som vi sett, menar hon.
– Vi är besvikna på att regeringen i sin budgetproposition inte tog chansen att sänka skatterna och därmed visa att den vill värna existerande elproduktion, säger hon.
Hon spekulerar i att regeringens förda politik kan påverka samarbetsklimatet i kommissionen, som hon menar är avgörande för att den ska lyckas. Men det som är mest illa är vad besluten konkret leder till.
– Jag tror tyvärr att våra fyra äldsta kärnkraftsreaktorer kommer att stängas de närmaste åren, även om jag inte hoppas att det blir så. Jag är också rädd för att vi kan se reducerad produktion i våra vattenkraftverk, säger Anna Holmberg.
Sett ur ett energibalansperspektiv bör inte stängningarna av kärnkraftsreaktorer leda till någon oro på helårsbasis, menar Anna Holmberg. Med tanke på vårt elöverskott och vad de här reaktorerna levererar så bör matematiken gå ihop. Det hon däremot befarar är att vi på grund av stängningarna kommer att få lägen där det inte kommer att finnas tillräcklig effekt.
– Det är inte säkert att effektbalansen kan upprätthållas. Vi är inga experter på detta, men när Svenska Kraftnät varnar tar vi det på fullaste allvar. För skulle det uppstå effektbrist är det vi som stora användare som får ta den största smällen. Vi vill inte vara stötdämpare i elsystemet, säger Anna Holmberg.
I den faktainsamlingsfas som kommissionen befinner sig i tillhör SKGS dem som vill ligga väl framme och förmedla de faktiska förhållandena som gäller för basindustrin. Den klart viktigaste aspekten här är att politikerna i grunden förstår elens betydelse.
– Jag vill att de i arbetet verkligen får med sig att elen är livsviktig för oss och att den är en insatsvara. Och här tycker jag att vi har nått fram, de förstår detta, säger hon, men är däremot mer orolig för synen på industrins möjlighet att vara flexibel.
– När det kommer till användarflexibiliteten är jag orolig att vi drivs in i en påtvingad flexibilitet som försämrar våra möjligheter att producera i Sverige.
Just användarflexibiliteten var en viktig del när kommissionen i augusti besökte Borlänge under en dag anordnad av SKGS. Företrädare för SSAB, LKAB, Borealis och Stora Enso berättade om hur flexibla de kan vara och vad som händer vid avbrott i elförsörjningen – alltifrån avbrott på tiondelssekunder till flera minuter. Följderna blir för de flesta stora användare mycket långtgående med höga kostnader som resultat.
Vad gäller den nordiska elhandelsmarknaden, Nord Pool, så anser Anna Holmberg att den fungerar väl. Hon ser gärna att den nordiska handelsmodellen i EU-sammanhang lyfts fram som en förebild. Just nu är det så klart gynnsamt för användarna, däribland den elintensiva industrin, som kan glädjas åt rekordlåga elpriser, men om de aviserade stängningarna av kärnkraftsreaktorer blir verklighet, så lär marknadspriset stiga.
– När man förädlar så mycket el som vi gör, så är låga elpriser givetvis bättre än höga, eftersom den totala kostnaden då blir lägre. Men en stabil och säker försörjning är lika viktigt och vi vill kunna lita på att vi har det även i framtiden. I dag kommer det inte till några investeringar i ny produktion utan subventioner och det är ett problem. Det gäller för energikommissionen att hitta ett system som långsiktigt löser energi- och effektfrågan. Och vi på SKGS menar att det är viktigt att inte stänga dörren för något kraftslag för att få till detta system, säger Anna Holmberg.
1 Kommentar
1 Kommentar
Per Åhlström
23 september, 2015: 3:32 e mDet är klart att det är basindustrin som ska ta smällarna när det blir brist på effekt. Basindustrin röstar ju inte i valen. Och väljarna måste ju fortsätta leva i illusionen att el kommer ur två hål i väggen, annars kan de komma på den bisarra tanken att ställa krav på en energipolitik som är realistisk.
Svara