DEBATT
Intresset för att bygga icke-koncessionspliktiga elnät ökar kraftigt, i syfte att maximera den skattefria egenkonsumtionen, skriver Peter Ols och Per Everhill på Tekniska verken i Linköping. Det driver en utveckling mot parallella elnät, vilket har flera nackdelar, menar skribenterna som i stället förordar en lokalt begränsad skattebefrielse för energidelning i det allmänna elnätet.

De senaste årens solelsboom kan främst förklaras av att den höga energiskatten på el i Sverige gör det mycket lönsamt att konsumera egenproducerad el skattefritt ”bakom elmätaren”. Samtidigt har generösa subventioner gjort att många elanvändare byggt betydligt större solelsanläggningar än vad deras egenförbrukning motsvarar. Detta har, förstärkt av hög vindkraftsproduktion, lett till att elpriserna ofta är låga och till och med negativa de tider då solelen producerar som mest och efterfrågan samtidigt är låg. Detta gör att egenkonsumtion blir allt viktigare för att få ihop solelskalkylen.

För att maximera den skattefria egenkonsumtionen ser vi nu ett kraftigt ökat intresse för att bygga icke-koncessionspliktiga elnät. Bostadsrättsföreningar och företag drar kablar över innergårdar, garagelängor eller inom industriområden för att kunna konsumera en högre andel av sitt egenproducerade elöverskott skattefritt. Av samma anledning vill många elkunder med produktionsöverskott också ta över delar av elnätskoncessionsinnehavarens elnät för att driva dem i egen regi. Samtidigt som man i princip alltid fortsatt vill ha möjlighet att ta ut hela sitt maximala effektbehov från det koncessionspliktiga elnätet vissa tider på året, exempelvis kalla och mörka vinterveckor där egenproduktionen i princip är noll. De nya kablarna ersätter alltså inte dagens elnät.

Per Ols, Tekniska verken, affärsenhetschef nätoptimering

Strävan efter skattefrihet driver en utveckling mot parallella elnät som genom minskande stordriftsfördelar blir dyrare att driva och underhålla. Icke-koncessionspliktiga elnät har också lägre krav än koncessionspliktiga avseende felavhjälpning, informationssäkerhet och skydd mot cyberangrepp. Priset för lägre skatt för enskilda kunder är ett sämre elnät som blir dyrare för det resterande kundkollektivet.

Samtidigt som parallella elnät byggs som aldrig förr kommer nu ett nytt koncept till Sverige. Enligt det nyligen uppdaterade elmarknadsdirektivet från EU ska det vara tillåtet för en elkund att dela med sig eller ta emot delad energi via det allmänna elnätet. En stor fördel är att det inte kräver någon koppling via ny fysisk infrastruktur. Medlemsstaterna ska tillåta detta senast 2027 och har stor frihet i att utforma det exakta regelverket för hur det ska gå till i praktiken.

Per Everhill, Tekniska verken, ansvarig Public Affairs.

I januari presenterade Energimarknadsinspektionen ett förslag för det svenska införandet. Där föreslås att energidelning via det allmänna elnätet ska få göras inom elprisområde, men att det också ska vara skattepliktigt på samma sätt som när kunden köper el på elmarknaden. Skattepålagan innebär tyvärr att det även framöver kommer vara betydligt mer lönsamt att bygga parallella elnät för att dela överskottsenergi än att nyttja det befintliga elnätet för exakt samma sak.

En lokalt begränsad skattebefrielse för energidelning i det allmänna elnätet skulle få flera positiva effekter. Lokal solelsproduktion skulle gynnas med tillhörande klimatnytta. Byggandet av parallella elnät för energidelning skulle upphöra så att kapital kan styras om till mer nyttiga investeringar. Elsäkerhetsriskerna med icke-koncessionspliktiga elnät skulle med en sådan lösning minska.

Optimalt vore om delningen tilläts skattefritt inom nätstationskrets. Då skulle lokalnätens potential utnyttjas maximalt utan nyinvesteringsbehov. En hantering inom samma elnätsföretag skulle förenkla mätvärdes- och datahantering. En sådan lösning skulle till exempel innebära att en bostadsrättsförening skattefritt skulle kunna dela ut överskottsel till sina medlemmar eller att grannar inom ett villaområde kan investera i gemensam elproduktion och fördela denna mellan varandra. Det lokala elnätsföretaget skulle då bli en facilitator för energigemenskaper i befintliga nät som gynnar alla elnätskunder. Optimering i stället för suboptimering.

Oavsett vilken väg som väljs kommer staten förlora skatteintäkter på grund av energidelning. I detta läge är en begränsad skattebefrielse för energidelning inom lokalnät att föredra framför fortsatt paralellnätsutbyggnad.