Finansminister Anders Borg måste agera för att komma till rätta med Skatteverkets nya lagtolkning som riskerar att frysa planerade investeringar i kraftvärme, skriver Svensk Fjärrvärmes Ulrika Jardfelt och ytterligare fyra vd:ar för branschorganisationer.

I Sverige finns mer än 100 kraftvärmeverk. Genom att värme och el produceras samtidigt används bränslet, som biobränsle, avfall och gas, mer effektivt. Elproduktionen i fjärrvärmen står i dag för mer förnybar el än till exempel vindkraften, oavsett väder. Branschen har också planer på en fortsatt omfattande utbyggnad de kommande åren. Utbyggnaden hotas nu av Skatteverket nya tolkning av den lagstiftning som funnits sedan 1979. 
Skatteverkets beslut går tvärtemot intentionerna i EU:s kraftvärmedirektiv, där medlemsstaterna uppmanas att främja utbyggnaden av högeffektiv kraftvärme. I EU-kommissionens förslag till reviderat energieffektiviseringsdirektiv, föreslås ytterligare åtgärder för att främja kraftvärme. Även regeringen uttalar förväntningar om utbyggd kraftvärme. Kraftvärmen är inte minst viktig i södra Sverige, där elproduktionen behöver byggas ut rejält. Den står också för en stor andel av den förnybara elproduktionen, där regeringen har uttalat stora förväntningar på utbyggnaden.

Sedan våren 2011 har ett arbete pågått om kommande fastighetstaxering 2013. Hittills har Skatteverket i sin tillämpning av Fastighetstaxeringslagen bedömt att enbart elproduktionsdelen beskattas, medan värmedelen i en kraftvärmeanläggning inte ska ingå. Skatteverket föreslår nu helt oväntat att även värmedelen ska ingå i fastighetstaxeringen från och med 2013.

Skatteverkets generaldirektör tog beslut om den ändrade tolkningen, utan några överläggningar med branschen. Beslutet har inte heller föregåtts av någon offentlig utredning eller politisk behandling av regering eller riksdag, trots att flera ändringar inför fastighetstaxeringen 2013 helt nyligen beslutats av riksdagen. Förslaget om den nya tolkningen fanns inte med där, så vi blev mycket förvånade över Skatteverkets beslut. Den enda motivering vi fått från Skatteverket är att tidigare tolkning varit ”fel” under 25 år och att lagen nu ska tolkas ”rätt”.

Den nya tolkningen kommer att öka branschens samlade fastighetsskatt med mer än 200 miljoner kronor – per år. Det är en fem- till tiodubbling av fastighetsskatteuttaget jämfört med i dag.

De ökade kostnaderna betyder att det i flera fall inte längre blir företagsekonomiskt motiverat med fortsatt kombinerad el- och värmeproduktion. Därmed riskerar kommande investeringar i kraftvärmeutbyggnad att helt frysa inne. Det finns också en betydande risk att konsumenternas kostnader för el och värme ökar på sikt, då den stora kostnadsökningen blir svår att kompensera enbart med effektivisering i verksamheterna.

De senaste åren har energibranschen gjort omfattande investeringar i kraftvärmeverk, som främst använder biobränsle och avfall som bränsle. Utbyggnaden har stimulerats av bland annat statliga beslut genom elcertifikatssystemet och tidigare även utformningen av avfallsbeskattningen. Konsekvenserna av Skatteverkets beslut blir nu att denna utveckling bryts och att tidigare gjorda investeringar kan bli olönsamma.

Vi och de organisationer vi företräder – en stor del av energi-Sverige – begär nu att finansminister Anders Borg agerar för att komma till rätta med Skatteverkets underliga tolkning av lagen.

Regeringen bör föreslå att lagen ändras så att det blir tydligt att endast elproduktionen i kraftvärmeverket ska beskattas. Då kan den resurseffektiva kraftvärmeproduktionen fortsätta att växa och energiminister Anna-Karin Hatts uttalade mål med energipolitiken nås.

För de mycket långsiktiga och kapitalkrävande investeringar som kraftvärmeverk är måste det vara möjligt att lita på hur lagstiftningen kommer att tolkas och tillämpas. Långsiktiga kapitalkrävande investeringar kräver långsiktiga förutsägbara spelregler!

Ulrika Jardfelt
vd Svensk Fjärrvärme

Kjell Jansson
vd Svensk Energi

Weine Wiqvist
vd Avfall Sverige

Anders Mathiasson
vd Energigas Sverige

Gustav Melin
vd Svebio

Artikeln är tidigare publicerad av unt.se.