”Prisreglering kan förvärra situationen”

”Prisreglering kan förvärra situationen”

Den prisreglering som Bengt Ekenstierna förslagit tar bort drivkraften att öka elproduktionen, och omvänt för svenska kunder att minska sin förbrukning, skriver Mats Nilsson. BEKEN-modellen skulle således kunna förvärra situationen på elmarknaden i vinter, menar han.

I detta svar till belackarnas belackare vill jag gärna utveckla ett av de fundamentala tankefelen med den så kallade BEKEN-modellen. Det är i grunden viktigt att förstå skillnaden mellan hur skolböckerna beskriver marknader, och de val som aktörerna faktiskt gör så att en marknad uppstår.

Det finns en ganska lustig anekdot (möjligen en faktoid) om ett forskarlag som på 50-talet försökte fråga företag om vilka deras marginalkostnader var. Givetvis förstod företagen inte vad forskarna ville veta. Det beror självklart på att marginalkostnader och marginalintäkter är teoretiska koncept som egentligen är derivator av en snygg matematisk beskrivning av en marknad. I nationalekonomi lär vi eleverna att på en väl fungerande marknad blir priset lika med marginalkostnaden för det företag som har högst sådana. Men det är en statisk beskrivning av utfallet på en marknad vid en viss tidpunkt. Denna beskrivning saknar en genomgång av aktörers beteende, och dessutom vad som kan hända om vi förändrar förutsättningarna.

På en fri marknad får vi, när marknaden har satt sig, en prisbildning som kan beskrivas med marginalresonemang. Men om vi förändrar hur mycket som kan säljas, eller bestämmer vilka producenter som får leverera till vilka priser, är det inte lägre fråga om en marknad. I det ögonblick kvantiteter och/eller prisbildning regleras av staten lämnar vi en fri marknad och äntrar en reglerad dito. I de flesta fall är det relativt enkelt att påvisa hur ineffektiviteter i regleringen skapar olika samhällsekonomiska kostnader. Ibland vill vi inte ha en marknad och vi föredrar en reglering om vi till exempel vill undvika missbruk av monopolmakt, eller vi misstänker att för litet eller för mycket av varan kommer att tillhandahållas på en fri marknad. Det som den ekonomiska forskningen är relativt överens om är att olika typer av reglering leder till förändrade beteenden och vi får i de flesta fall olika former av välfärdsförluster.

På elmarknaden blir dessa resonemang påtagligt levande. Beskrivningen av en ideal marknad och det vi kan observera på elmarknaden ser förrädiskt lika ut. Vi kan därför förledas att tro att beskrivningen av en marknad egentligen är en modell som kan väljas. Tyvärr är det inte så enkelt. Vi kan inte välja en ”prissättningsmodell”  – valet står mellan en marknad eller en reglering. Det blir därför direkt missvisande att beskriva det som om någon beordrat företagen att använda en ”marginalprissättningsmodell”. Företagen har fått beskedet att de får sätta priserna fritt givet att de följer konkurrensreglerna. Det finns alltså inget prismodellval i botten.

Vi kan således konstatera att BEKEN-modellen är en reglering, det är inget ”prismodellval”! Jag har tidigare påpekat hur den föreslagna prisregleringen kan leda till strategisk budgivning. Men BEKEN-modellen som skulle betala företagen enligt företagens kostnader tar också bort drivkraften att öka produktionen, och omvänt för svenska kunder att minska sin förbrukning. BEKEN-modellen skulle således kunna förvärra situationen på elmarknaden i vinter.

Ekenstierna vill gärna stoppa den förmögenhetsomfördelning som nu sker. Jag ser också med viss fasa på det som händer på elmarknaden. Men varför ge sig på företagen när denna situation är skapad av staten? Jag delar oron för konsekvenserna av energipolitiken men ser inte hur vi genom att ta bort marknadsaktörernas incitament gör situationen bättre. Om regeringen hade minsta gnutta anständighet skulle de ta ansvar för situationen genom att sänka skattetrycket rejält på elmarknaden.

Vi kan önska att genom en enkel förändring av hur priserna beräknas på elbörsen så kan vi lämna åtta års vanskötsel av energipolitiken bakom oss. Vore det blott så enkelt. Att ett fundamentalt, av politiken skapat knapphetsproblem, kan trollas bort genom en reglerad prissättning är svårt att skriva under på.

9 Kommentarer
Av Mats Nilsson
Elmarknadsanalytiker. Docent i miljöekonomi.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. John Liungman skriver:

    Väldigt intressant, tack! Bra att någon påpekar att man inte ”väljer prismodeller” hur som helst.

    Jag vill möjligen invända mot att det i svensk kontext skulle finnas ett ”knapphetsproblem”. Sverige exporterar kontinuerligt motsvarande flera kärnreaktorers produktion, och det mesta av detta transporteras genom elområde 4.

    Det är i själva verket fel att prata om en svensk marknad styrd av svenska politiska beslut. Marknaden är nordeuropeisk och har drabbats av knapphet framför allt i dess södra delar.

  2. Kai Larsson skriver:

    Nu när marknaden styr elpriserna är det väl marknaden som ska skapa tillräckligt med el. Det kan inte politikerna göra.
    Om det Bengt Ekenstierna skriver ska kallas reglering eller inte spelar ingen roll. Det viktiga för mig är att inte marknaden ska roffa åt sig pengar på höga elpriser. Det var bättre före avregleringen.

  3. Per Israelsson skriver:

    Så länge inte energimarknaden, Nordpool, stryper exporten och Finlands och Norges elexport genom Sverige kommer det här med skenande elpriser fortsätta. Just nu är det 19 öre som gäller i Skåne men snart skenar priserna igen. Och märkligt nog så exporterade Sverige nästan 100 procent av kablarnas kapacitet i morse då priserna var höga. Enligt electricitymaps. För att hjälpa andra länder? Trots att Sverige bara behöver exportera 70 procent av kapaciteten.

    Elen räckte alltså inte för att få ner priset i Sverige. Om nån har en annan förklaring eller bild av det så säg till. Jag kanske bara är okunnig. Men jag tycker vi som betalar och ska rösta i september ska få veta hur det ligger till.
    Nordpool behöver inte visa buden t.ex. Varför blir priserna så höga? För att hjälpa andra länder? Då behöver vi veta det så vi vet vad vi betalar för. Vi kanske kan ta av biståndet?

  4. Per Israelsson skriver:

    Framför allt så behöver Sverige kunna strypa exporten. Och absolut inga fler utlandskablar. Det var ju det som problemen började med, att Sverige var tvungen leva upp till EU:s krav på 70 procent i utlandskablarna. Då infördes elområden och det fungerade så långt ganska bra eftersom 4 reaktorer till var i drift. När de lagts ner räcker inte elen både till Sverige och kontinenten. Dessutom går export från både Norge och Finland till Europa genom svenskt elnät. De tar plats i nätet. Det borde väl vara ganska enkelt att inse att det här kan inte fungera. Sveriges elnät och elproduktion kan inte räcka åt alla. Våra åtaganden är enorma.
    Enligt vad jag läst var det Sverige som föreslog 4 elområden för att lösa överföringskravet till Europa och fick till en överenskommelse med EU om det. Det fungerade till sista reaktorn lades ner. Nu har förändringarna ändrats radikalt och en ny överenskommelse måste till. Överenskommelsen är inte huggen i sten den kan ändras.
    Sverige har hamnat i kläm genom vår geografiska position och EU:s vision om fri elhandel i Europa. Det gynnar inte Sverige, tvärtom.

  5. Bengt Ekenstierna skriver:

    Tack Mats för ditt bidrag i debatten om de skenade elpriserna och den förmögenhetsöverföring som sker dagligen från elkunderna till gagn för elproducenterna, Svenska Kraftnät (flaskhalsavgifter) och finansdepartement i form av ökad moms. Sammantagit såhär långt upp emot 200 miljarder kronor

    Jag skulle gärna sätta upp ett möte med dig och vårt team för att förklara BEKEN modellen. Jag uppfattar en del av dina slutsatser som att du har inte förstått denna. Den är ingen reglering, det är en justering av nuvarande prissättningsmodell där Nordpool sätter ett priskryss precis där det sätts idag för de volymer som är föremål för export söderut och ett priskryss till som korresponderar mot de volymer som levereras inom elområdet – alltså till den svenska marknaden. Det är med andra ord ingen ny reglering utan en justering i tillämpningen av den nuvarande prissättningsmodellen.

    För inte kan du väl tycka att det är rättvist att svenska elkunder ska betala högre elpriser som inte kommer elkunderna i Europa till gagn, utan enbart elproducenterna i Sverige, Svenska kraftnät och staten???? Priset på elen i Tyskland, Polen etc sätts av den kostnad som den sista producerade kWh som produceras i dessa länderna och som idag är gaseldade kraftverk. Alltså det pris som vi exporterar el till Tyskland har i princip ingen prispåverkan hos slutkunderna i dessa länderna

    Om du lyssnar på Ursula von den Leyen uttalande i länken nedan så bekräftar hon att den nuvarande prissättningsmodellen fungerar inte under rådande omständigheter och att denna måste uppdateras.

    https://www.europarl.europa.eu/plenary/en/vod.html?mode=unit&vodLanguage=EN&vodId=b839936a-22b6-fdd1-03bd-487b76155158&date=20220608#

    Så den kritik du har mot BEKEN modellen kan komma på skam om några år när EU hunnit ifatt med lagstiftningen.

    Jag menar att det krävs politiskt engagemang för att inte fortsätta att underminera för 80% av de svenska elkunderna och för svensk småföretagande.

    1. Karl Martin Sjöstrand skriver:

      Tämligen okunnig men intresserad av landets energifrågor undrar jag: är det någon skillnad mellan BEKEN-modellen och Nooshi Dadgostars (V) förslag om ett pris för exporterad el och ett för inhemsk konsumtion.?

  6. Fogelberg Thomas skriver:

    Är det så enkelt idag att valet bara står mellan energimarknad och energireglering för EU området?
    KGB regimen har under 20 år förberett en totalitär anomali för att ge Ryssland ett nytt värde.

    Vem definierar en energimarknad idag? Det råder krig på en mycket bredare bas än de två världskrigen.
    Därför omprövas nu ständigt många lagar och gamla spelregler.
    Låt inte KGB få söndra EU inklusive Sverige med energikriget.

    Världen har nu fått en diskontinuitet så att det börjar svänga, ”matematikens dirac puls”.

    Politiker bör befatta sig med den nya verkligheten och skydda sina invånare och företag med nya definierade undantagslagar inom energiområdet.
    Det är ny terräng men några länder som Norden bör gå före i sökandet av lösningar och då förefaller dessa samtal som BEKEN och fri marknad som riktiga.
    Kännare ser inget slut i närtid på KGBs absurda verklighetstolkning.

  7. Magnus Brunell skriver:

    ”Om regeringen hade minsta gnutta anständighet skulle de ta ansvar för situationen genom att sänka skattetrycket rejält på elmarknaden.”

    Det stämmer att skatterna på elen är på tok för höga (även på alla andra områden) men grundproblemet är naturligtvis skrämselpropagandan om att CO2-utsläpp på något magiskt sätt kan påverka klimatet och att det enda som kan rädda oss från jordens undergång (ungefär 1 gång vart tionde år) är en enorm utbyggnad av vind- och solkraft samt att lägga ner pålitliga och driftssäkra olje-, kol- och kärnkraftverk. Ett skandalöst beteende som måste betecknas som ett landsförräderi.

    Det som behövs är tekniskt kunniga personer i avgörande beslutsfattande positioner. D.v.s. alla nuvarande miljö-, klimat- och energiministrar måste bort och ersättas med kompetenta personer. För övrigt, det finns överhuvudtaget inget behov av en klimatminister.

    1. Kai Larsson skriver:

      Skatten är bara en liten del av de höga elpriserna. Att göra något i stil med det Bengt Ekenstierna skriver skulle ge lägre priser än skattesänkningarna och det är nog bättre än att tillfälligt sänka skatterna.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet