Öresundsverket har under sina dryga två år i drift minskat koldioxidutsläppen genom att tränga undan kraftverk med mer utsläpp i närområdet. Och det finns en stor potential att minska utsläppen ännu mer, inte minst genom att elda med biogas. Men biogasutvecklingen bromsas av den otydliga politiken och efter 2013 finns det ingen politisk riktning, menar E.ON:s Anders Olsson.

Av Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi.

Öresundsverket har varit i drift i drygt två år. Verket kan leverera upp till 3 terawatt-timmar el om året. Det kan jämföras med kärnkraftverket Barsebäck som tillförde det nordiska elsystemet 8 terawatt-timmar på ett år. Värmeproduktionen i verket kan uppgå till en terawatt-timme per år.

Öresundsverket är viktigt för både el- och värmeproduktionen i södra Sverige och fyller en påtaglig funktion i elområde fyra. Med en installerad effekt på 440 megawatt, står Öresundsverket för nästan 25 procent av den maximala elproduktionen i elområde fyra.

– Exakt vilken betydelse det har för priset är svårt att säga, men visst har Öresundsverket som elområdets enskilt största anläggning påverkan. Sedan spelar verket en viktig roll för kraftbalansen, säger Anders Olsson, vice vd för E.ON Sverige.

Öresundsverket drivs på naturgas och under 2011 har en rad förbättringsåtgärder genomförts, som bland annat har inneburit att verkningsgraden har ökat och att energiförlusterna har minskat. Förra året släppte verket ut 590 000 ton koldioxid mindre än året före. 2011 blev också året där man testade att provelda biogas med bra resultat som följd. Det här ger hopp för biogasens framtid och ännu mindre utsläpp, men utvecklingen av biogasen möter politiska hinder.

– Det behövs stödsystem både i användningen av biogas i form av långsiktiga spelregler och för att få till ny teknik för att kunna producera biogas storskaligt. Stödsystemet för biogasproduktion finns inte och den befrielse från energiskatt som biobränslen har i dag är oklar efter 2013. Det är ganska tafatt från politiskt håll med mycket positivt prat, men det görs inte så mycket, säger Anders Olsson.

I dag sker i stort sett uteslutande produktionen av biogas genom så kallad rötning. Det innebär att man ur organiskt material tar fram biogasen. Men det här är en metod med begränsningar och det är bland annat här Anders Olsson vill se en tydlig politisk riktning.

– Vi måste stimulera produktionen av biogas. Metoden med rötning har sin potential men bara till en viss gräns. Om vi också skulle börja producera biogas genom förgasning av fasta biobränslen skulle vi få helt andra volymer. Vi är duktiga i Sverige på det här och det skulle kunna bli en framtidsindustri, säger Anders Olsson.

Att i dag låta biogas bli en betydande del av bränslemixen på Öresundsverket finns det inte tillräckligt med biogas för, då måste produktionen ta fart på allvar. Därför har E.ON planer på att i Skåne bygga en anläggning för produktion av biogas genom just förgasning av fasta biobränslen.

– Det definitiva beslutet om investering kan komma att dröja. Anläggningen kommer att kosta runt fyra, fem miljarder kronor och i nuläget finns det en osäkerhet kring finansieringen, säger Anders Olsson.

Osäkerheten skulle minskas betydligt om de politiska incitamenten kom till stånd, menar Anders Olsson. Efterfrågan på biogas är stor: från värmemarknaden, från kraftvärmeverken och från transportmarknaden. Den sistnämnda står i dag för en stor del av samhällets koldioxidutsläpp.

– Biogas har en enorm potential ur ett hållbarhetsperspektiv. Den är ett utmärkt komplement till naturgas i kraftvärmeverk och nyckeln till en framgångsrik omställning av transportsektorn, som i dag står för en stor del av koldioxidutsläppen, säger Anders Olsson.

FAKTA – Öresundsverkets teknik
Den centrala komponenten i Öresundsverket är en gasturbin. I den produceras el genom förbränning av naturgas. Till gasturbinen kopplas en avgaspanna och en ångturbin för produktion av ytterligare el med hjälp av värmen i rökgaserna från gasturbinen. Genom att tappa av ånga från ångturbinen kan även fjärrvärme produceras.