Skatteverket ser just nu över fastighetsskatten för energianläggningar som exempelvis vattenkraftverk, kraftvärmeverk och kärnkraftverk. De förslag till höjningar som presenterats leder i förlängningen till elprishöjningar, men detta är inget som uppmärksammas i debatten.  

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.

De flesta vet att elskatten och momsen är en stor del av elpriset, men färre känner till att skatter som tas ut av elproducenterna också höjer elpriset. Nu är fastighetsskatten aktuell.

En fastighetstaxering görs vart sjätte år och sedan våren 2011 har skatteverket arbetat med ny taxering som skall gälla från 2013. Nu finns ett förslag på remiss och beslut väntas i augusti.

Förslaget innebär en höjning av fastighetsskatten för samtliga kraftslag. Exempelvis vill skatteverket höja skatten på vattenkraftverk från 5,9 öre/kWh till cirka 8,9 öre/kWh vilket skulle öka det totala skatteuttaget från knappt fyra till knappt sex miljarder kronor per år från de svenska vattenkraftverken.

Skatteverket anser också att de anläggningar som tilldelas elcertifikat skall få höjd fastighetsskatt. Man menar att elcertifikaten – som syftar till att öka investeringar i förnybar energi – höjer värdet på dessa fastigheter och därmed ska beskattas. Höjd skatt leder förstås till det motsatta, det vill säga minskade investeringar.

Ökade produktionskostnader får ingen omedelbar effekt på elpriset som kunderna betalar, effekten är mera långsiktig. I och med att kostnaderna för elproduktion ökar så minskar tillgången på kapital att investera i ny elproduktion. Och det har efter hand effekt på elpriset.

Umeåprofessorn och elprisutredaren Runar Brännlund sa i april till Second Opinion Energi:
– Huvudförklaringen till att elpriserna har stigit (sedan avregleringen 1996, red:s anm.) är att produktionskapaciteten inte har ökat i samma takt som efterfrågan på el.

Den indirekta och långsiktiga effekten av produktionsskatter, som gör att det inte går att visa exakt i kronor och ören hur elkostnaderna för konsumenterna ökar, kan vara förklaringen till varför nyhetsmedier nästan aldrig uppmärksammar dem. Det bildas inte någon bred opinion mot dessa skatter.

Vilka beslut har fattas av politiker och myndigheter de senaste åren som höjt kostnaderna för att producera el? Några exempel:

– Fastighetsskatten på vattenkraften höjdes år 2011 från 2,2 till 2,8 procent i stället för en tidigare utlovad sänkning till 1,7 procent. Skatten motsvarar totalt cirka 5,5 öre/kWh i ökade produktionskostnader.

– Kärnkraftsskatten höjdes med 24 procent från och med den 1 januari 2008. Totalt bedöms kärnkraftskatten uppgå till cirka 4 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 5,5 öre per kWh kärnkraftsproducerad el.

Utöver höjda skatter har även två viktiga beslut höjt elpriserna:

– 2003 införde riksdagen systemet med elcertifikat som ska stötta investeringar i förnybar elproduktion. Det är alltså en sorts subvention av viss produktion. Under 2012 beräknas det kosta konsumenterna 3,6 öre per kWh enligt en tidigare bedömning på Second Opinion Energi. Ovanpå detta läggs moms på 0,9 öre per kWh. Samtidigt bedöms elpriset pressas ned cirka 0,5 öre per kWh tack vare den ökade elproduktionen som stödet ger.

– EU införde 2005 systemet med utsläppsrätter. Vid ett pris på 10 Euro per ton koldioxid höjs marknadspriset på el i Norden med ungefär 8 öre/kWh. Till detta ska läggas moms och kostnaden blir då cirka 10 öre/kWh.

Förändringar av exempelvis elskatten och andra avgifter som tas ut direkt av kunderna har en mer omedelbar effekt på vad elen kostar. Elskatten följer dock konsumentprisindex sedan några år.

Det händer förstås även att skatter sänks. Regeringen aviserar i sin vårproposition att man i budgetpropositionen tänker föreslå att koldioxidskatten ska tas bort för alla kraftvärmeverk inom EU:s handel med utsläppsrätter. Men med förbehåll att svensk ekonomi tillåter detta.