Investeringarna i ny kraft uteblir om det inte finns subventioner. Det är i praktiken verklighet i Europa och det är en utveckling som oroar Svensk Energis nya vd Pernilla Winnhed.
– Det här är ett problem, säger hon.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Pernilla Winnhed har arbetat med energifrågan hela sitt yrkesverksamma liv. Senast som departementsråd och ansvarig för energifrågorna på regeringskansliet, tidigare på bland annat Energimyndigheten. Nu ser hon fram emot att som vd för Svensk Energi se på energifrågan ur ett nytt perspektiv. 

– Det känns rätt att byta perspektiv, att komma närmare verkligheten här än vad det var på departementet. Det är påtagligt att många energiföretag har det väldigt tufft, att regelbördan är stor och att det är svårt att hänga med i alla nya regler som kommer. Här har Svensk Energi en viktig roll att fylla genom att hjälpa till att upplysa våra medlemmar om allt som är på gång och vad det kan betyda för dem.

En fördel av sina år på regeringskansliet är att Pernilla Winnhed kan beslutsprocesserna innan och utan – både på nationell nivå och inom EU. Hon vet när ett ärende har sina öppningar för påverkan och här ser hon utvecklingspotential för energibranschen.
– Här har inte branschen riktigt lyckats hittills, man kommer in för sent i processen och har därför inte möjlighet att påverka besluten. Men det gäller alla branscher, det är generellt sett svårt för svenskt näringsliv att komma in tillräckligt tidigt i processerna.

När hon blir ombedd att peka ut elmarknadens största utmaning zoomar hon utan att tveka in investeringarna.
– Jag tycker det är ett problem att investeringar i ny kraft i Europa i dag inte görs utan statligt stöd. Jag kan ur ett politiskt perspektiv förstå att det är svårt att släppa upp priserna till nivåer där det kan investeras utan stöd, för då ska ju förbrukarna betala prisuppgången. Det är en svår balansakt, men jag tror ändå att ska man utveckla marknaden effektivt måste man hitta en marknadsdesign som klarar av att ge incitament till investeringar utan att de ska subventioneras, säger hon.

Pernilla Winnhed tycker att intentionerna från EU med marknadslösningar och integrering av marknaden är bra, men samtidigt ser hon att EU-stater agerar annorlunda på sina hemmaplaner. Där blir det mer politisk styrning och en vilja att bygga in till exempel kapacitetsmekanismer för att klara den nationella försörjningstryggheten.
– Det finns en dubbelhet i det här, dessa nationella satsningar är olyckliga. Det här gör att vi riskerar att gå tillbaka till samma läge som vi hade innan avregleringen då vi hade överkapacitet i alla länder. Bygger alla upp kapacitet på det här sättet igen så kommer vi att stå där med överkapacitet och nät byggda för nationella behov. Det vore synd, säger hon och framhåller den nordiska marknadsmodellen som mycket väl fungerande och hade gärna sett den som förebild för övriga Europa.
– Om jag fick önska skulle jag vilja se att Europa går i en riktning där den nordiska modellen är förebild.

Pernilla Winnhed får som vd ta över en infekterad konflikt – den om intäktsramarna för elnäten. Tonläget mellan elnätsbranschen och Energimarknadsinspektionen (Ei) har i det offentliga bitvis varit skarp. Att det har blivit så tycker hon inte är så märkligt med tanke på de olika roller elnätsföretagen och Ei har, det blir naturligt en spänning, samtidigt tycker hon att Svensk Energi och Ei har ett gott samarbete. Det hon efterlyser nu är att man slutligen slår fast hur modellen för intäktsramarna ska se ut.
– Vi behöver få en hållbar modell så att elnätsföretagen vet vad som gäller. Sedan är det viktigt att fokusera på vilken roll näten kommer att ha i framtiden och den diskussionen tycker jag saknas i dag. Våra medlemmar vill vara med, men de anser att det är för mycket reglering som gör det svårt för dem att agera i nätutvecklingen.

Men elnätsutvecklingen är inte den enda frågan som utmanar just nu. Vattenverksamhetsutredningen är en annan. Branschen ser med oro på vad realiteten kan bli av förslaget och Pernilla Winnhed skulle vilja se ett förhållningssätt till frågan som Energimyndigheten och Havsmyndigheten lyfter fram i sin strategi för vattenkraften.
– I den strategin finns en del bra, till exempel begränsningen att vattenkraftens produktion får minska med högst 1,5 TWh. Men frågan är hur den juridiska grunden ser ut för att det i verkligheten blir en begränsning. Här behövs det antingen en instans som säkerställer att den samlade effekten av alla prövningar av enskilda vattenkraftverk inte leder till att gränsen överstigs eller att lagstiftningen skrivs om och försäkrar att det inte blir så.

Pernilla Winnhed tror att hon framför sig har en livlig diskussion om energipolitiken, tack vare att energikommissionen kommer att köra igång sitt arbete. Hon är positiv till kommissionen och tror snarare att den kommer att låsa upp låsningar än att cementera dem.
– Min förhoppning är att det kommer att bli en blocköverskridande överenskommelse, så bred som möjligt. Jag hoppas att man vågar ta sig tid att ta reda på fakta samt beskriva vad framtidens energisystem ska klara av och inte fastnar i förhandlingar för tidigt. Målbilden ska sättas och sedan ska investeringsförutsättningarna ges, så att vi kan nå målet.

Energipolitiken är full av politiska låsningar, tror du det är möjligt att nå dit du önskar?
– Jag tycker det är upplagt för det. Sedan är det politikernas ansvar att göra det också, det ligger på dem att ta diskussionen och inte fastna och låsa fast sig. Jag tycker Ibrahim Baylan har visat att han vill ta den här diskussionen på allvar.