Omdebatterad kärnkraftsskatt avskaffades efter 18 år

Omdebatterad kärnkraftsskatt avskaffades efter 18 år

Den så kallade effektskatten på kärnkraft infördes år 2000. Därefter har den höjts vid tre tillfällen och blivit allt mer omdebatterad, för att till slut avskaffas 2018. Effektskatten utgjorde som mest cirka en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel. Här är historien om ”skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer”.

Effektskatten infördes i juli 2000 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Det var en punktskatt på reaktorernas termiska effekt och uppgick då till cirka 3 öre per KWh.

Bild: Det var på initiativ från Energikommissionen som effektskatten avskaffades. Då hade redan beslut om nedläggning av kärnkraftverk fattats. Foto: Regeringskansliet.

Redan på den tiden orsakade skatten en hel del uppståndelse. Den dåvarande chefen för OKG (Oskarshamns kärnkraft) skrev ett brev till näringsminister Björn Rosengren med anledningen av skatten och att politikerna tittade på införandet av ett fast pris för vindkraften.

’Kan du förstå att vi på OKG känner en stark oro för en politisk styrning av den avreglerade marknad vi verkar på? Det är en politiskt betingad pålaga, som utesluter att vi kan konkurrera med andra kraftslag på lika villkor”, sa han till TT.

I början av 2006 höjde den socialdemokratiska regeringen effektskatten. Denna gång till 5 öre. 2008 var det den borgerliga regeringens tur och skatten höjdes till drygt 6 öre. De båda höjningarna motiverades med dåtidens höga elpriser och kärnkraftsproducenternas övervinster.

Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna regering tillsammans med Miljöpartiet. Man presenterade snart en gemensam energiöverenskommelse som bland annat innebar att kärnkraften skulle ”bära en större del av sina samhällsekonomiska kostnader” och att säkerhetskraven skulle höjas. Miljöpartiet hade också lovat sina väljare att två reaktorer skulle stängas under mandatperioden.

”Jag lovar det som står i vårt valmanifest, att under mandatperioden kommer flera kärnkraftreaktorer att stängas”, sa Åsa Romson.

Vid den här tidpunkten planerade Vattenfall för två nya reaktorer vid Ringhals, Ringhals 5 och 6. Orsaken var att de äldre reaktorerna Ringhals1 och 2 skulle avvecklas under 2020-talet och man ansåg att det fanns ett behov av mer effekt.

Efter regeringsbildningen 2014 beslutade Vattenfall att pausa de planerna. Dels hade Miljöpartiet krävt det för att ingå i en regering tillsammans med S dels drog Vattenfall slutsatsen att det saknades långsiktig politisk stabilitet. Man räknade inte heller med att dåtiden låga elpriser skulle stiga.

I vårändringsbudgeten 2015 levererades det skarpa beskedet att effektskatten nu skulle höjas till drygt 7 öre. Något som skulle gälla från augusti.

Den nytillträdda vd:n Magnus Hall använde sin första dag på jobbet åt att kritisera uppgörelsen mellan S och MP.

”Det är oklart vad den innehåller och det är rätt svepande ordalag. Det som skapar osäkerhet är inte bra. Och det här med att man ska ge sig på lönsamheten är inte heller bra – för då får vi mindre till investeringar”, sade Magnus Hall till Dagens Industri.

Han fick direkt mothugg av Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin:

”Jag blev mycket förvånad. Det är regeringen som bestämmer vad Vattenfall ska syssla med och det är Vattenfalls uppgift att verkställa det som regeringen beslutar”.

Inte långt därefter, på en extrastämma i oktober 2015, beslutade Ringhals AB: s styrelse att reaktorerna Ringhals 1 och 2 skulle stängas 2019–2020, cirka fem år före beräknad livslängd.

Beslutet togs först efter att majoritetsägaren Vattenfall drivit på. Energiföretaget Eon, som är minoritetsägare i Ringhals, ville se en ”grundligare analys”.

Torbjörn Wahlborg, som då var styrelseordförande och Vattenfalls representant i Ringhals AB:s, motiverade beslutet med att det skulle ha kostat hundratals miljoner kronor att avvakta ett år eller två med att stänga reaktorerna, med tanke på det rådande kostnadsläget.

Samtidigt hade OKG vid en extra bolagsstämma i oktober 2015 beslutat om en förtida stängning av Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2.

”Ägarbeslutet vilar inte på säkerhetsmässiga grunder, utan fattas mot bakgrund av de varaktigt låga elpriserna i kombination med effektskatten på kärnkraft som nu också höjs samt tillkommande krav på omfattande investeringar”, skrev OKG i en kommentar.

Redan då varnade aktörer för att Sverige skulle bli mer beroende av fossila bränslen och för framtida effektbrist med högre elpriser som följd.

”I stället för koldioxidfri kärnkraftsel kommer det bli mer el från fossila kraftkällor nere på kontinenten” sa Torbjörn Wahlborg till TT.

”Under de kalla vinterdagarna, när det inte blåser, blir ju underskottet mycket större i Sydsverige. Det är klart att det får en påverkan på priset. Priset är ju en funktion av tillgång och efterfrågan”, sa Mikael Odenberg, dåvarande generaldirektören för Svenska Kraftnät.

En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4), skrev Svenska kraftnät i sitt remissvar till höjningen av effektskatten.

Vattenfalls ledning gick hem och räknade. I en artikel i tidningen Dagens Industri i januari 2016 släppte man sedan en bomb. Samtliga svenska kärnkraftsreaktorer var hotade på grund av höga kostnader och låga elpriser.

”Den nuvarande situationen är ohållbar i längden. Elpriserna på terminsmarknaden för flera år framåt har fortsatt att falla, och med en effektskatt på 7 öre per kilowattimme är det ingen av våra reaktorer som är lönsamma”, uppgav Torbjörn Wahlborg till Dagens Industri.

Några månader senare, i mars, upprepade Vattenfalls styrelseordföranden Lars G Nordström varningen.

Detta är ingen skrämselpropaganda. Kärnkraften är olönsam och om inte kärnkraftsskatten slopas kan vi inte köra vidare. Det är ren företagsekonomi. Och det är bråttom, vi behöver besked så snabbt som möjligt

Frågan diskuterades av den blocköverskridande Energikommission som tillsattes 2016. Deltagande partier var Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna, samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Liberalerna hoppade av samtalen på grund av att man inte vill se ytterligare subventioner till vindkraftsutbyggnaden.

Kommissionens syfte var att komma överens om en långsiktig svensk energipolitik.

Vattenfalls dåvarande vd Magnus Hall höjde dock insatserna. Han meddelande i samband med att samtalen inleddes – om inte effektskatten slopas kommer alla Vattenfalls reaktorer att stängas 2020.

Effektskatten utgjorde cirka en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.

Den första punkten i den Energiöverenskommelse som presenterades i juni 2016 var ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040. Den andra att Sverige inte skulle ha några nettoutsläpp 2045.

De fem efterföljande punkterna handlade dock om kärnkraften där bland annat avvecklingslagen om kärnkraft slopades och ett beslut om att effektskatten skulle avvecklas under en tvåårsperiod.

”Man hade alltid kunnat önska att det skulle gå ännu fortare, men det här ger en förutsägbarhet. Nu kommer skatten försvinna även om det tar ett år extra jämfört med vad vi önskat”, uppgav Magnus Hall till Svenska Dagbladet.

Trots att effektskatten slopats låg Vattenfalls beslut om att permanent stänga Ringhals 1 och 2 fast. Kärntekniklagen säger också att en permanent avställd reaktor inte får återstartas. Ringhals 2 togs ur drift den 30 december 2019 och Ringhals 1 den 31 december 2020.

 

 

 

9 Kommentarer
Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lars skriver:

    Graverande fakta har misssats i artikeln, dessutom är den ganska vinklad och insinuerande. Inte direkt saklig journalistik.
    Energiöverenskommelsen definerades och beslutades av Alliansen 2009.
    2014 anslöt sig miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det enda riksdagsparti som stod utanför var Vänsterpartiet eftersom energiöverenskommelsen tillåter kärnkraft på marknadsmässiga grunder.
    Miljöpartiet med sina futgiga 16 av riksdagens 349 mandat tillskrivs makt som de inte har.
    Brist på saklighet tycker jag.

    1. Fredrik Bruno skriver:

      I det här landet är det svansen som viftar med hunden – inte tvärtom.

  2. Kent Lundgren skriver:

    Intressant att jämföra 7 öre per kWh med dagens elpriser.

  3. Fredrik Bruno skriver:

    Slutsatsen verkar tydlig – den som påstår att kärnkraften lades ned för att den var olönsam berättar inte hela sanningen.
    Vattenfall verkar inte heller ha förutsett problemen med effektbalansen gentemot vind/solkraften, det gäller både frekvenshållningen (roterande massan hos generatorerna) och kraftslagens (vind/sol) oregelbundenhet..
    Det är ju också intressant att idag som elkonsument jämföra storleken på effektskatten – 7 öre per kWh, som motiverade nedläggning, med de dagspriser vi får betala för elen idag.
    Utvecklingen visar hur illa det kan gå när politikerna bestämt sig för att driva en fråga, de kan inte ändra sig även när förutsättningarna ändras.
    Jämför om Palme hade vunnit valet 1976, då hade vi stått där med ett stort och modernt stålverk att sälja halvfabrikat (billets, blooms, platiner..) på en marknad som hade blivit övermättad därför att det tillkom nya konkurrenter under resans gång.

    1. Rickard Ohlin skriver:

      Det är inte Vattenfalls ansvar att hantera brister på systemnivå map effektblanas osv.
      Tvärtom har de ju fördelar av att det saknas effekt.

      1. Fredrik Bruno skriver:

        Får medge att du har rätt. Det verkar inte vara någon som har ansvar för att elförsörjningen fungerar även när den fossilfria kraften tar time-out. Som jag skrev – när politikerna bestämt sig för en handlingslinje (i det här fallet mer vindkraft, eller att avveckla kärnkraften), så hjälper inga argument. Man kan inte ta prestigeförlusten av att avvika från det man ursprungligen planerat. Det fanns de som protesterade när nedläggningsbesluten kring kärnkraften togs och de hade uppenbarligen goda argument för att motsätta sig nedläggningarna. Varför fördes inte de resonemang som vi för idag redan 2015? Det var ju inte obekant att vindkraften inte är en kontinuerlig energikälla. Litade man helt på att man kunde köpa el-effekt från andra länder? Vem har haft det övergripande ansvaret ?

    2. Lars Elizondo skriver:

      Tvärtom är det ju i grunden ekonomiska faktorer – annars hade inte R1 och R2 avvecklats.

      Tulipanarosen billig energi och kärnkraft går helt enkelt inte ihop i en affärsmässigt driven marknad – det enda energislaget som klarar det är möjligen gammal, redan byggd och betald vattenkraft. Idag behöver vi ny kärnkraft men det kommer inte vara ett enda bolag som är intresserad av att bygga den under nuvarande förutsättningar: dels den politiska risken sedan M hoppat av energiöverenskommelsen men ett affärsmässigt drivet bolag kan helt enkelt inte sitta och gå hundratals miljoner i förlust för toppar, kriser eller billig el.

      1. Fredrik Bruno skriver:

        Vi har uppenbarligen målat in oss i ett hörn. Vindkraften tycks för det mesta leverera överskott så fort det blåser tillräckligt, samtidigt som elpriset blir för lågt när det uppstår ett el-överskott som inte går att sälja vidare (p.g.a. för klena kablar till Tyskland). Och den kortare tid som det inte blåser tillräckligt genererar inte tillräckligt mycket inkomster för att täcka baskraftens kostnader, så nyinvesteringar i kärnkraft lönar sig inte. Och såvitt jag förstår heter enligt energiministern lösningen på problemet bara mer havsbaserad vindkraft. Ja, då återstår det väl bara att släcka ner stålugnarna när det inte blåser och låta järnet och stålet stelna i masugnarna och konvertrarna. Ska det vara så svårt?

    3. Daniel Hagberg skriver:

      Jag förstår inte vad du menar med att det inte är Vattenfalls ansvar att hantera effektbrister i nätet?

      Nej, det är så klart SvK’s ansvar, men VF är ju en aktiv part som rimligen borde ta beslut utifrån verkligheten.

      Felbedömde Vattenfall hur effekt(bristen) fr a i SE4 skulle bli efter nedläggningen av R1 o R2 eller var den helt korrekt? Men utifrån ett (rimligt) europeiskt elpris med fungerande fransk kärnkraft och inget krig i Ukraina?

      Med facit i hand var det solklart ett felbeslut, men inte utifrån vad man då rimligen kunde prognostisera, annars skulle aldrig 7 öre/kWh blivit avgörande, eller hur?
      Notera att beslut om att effektskatten skulle tas bort också var fattat när avvecklingsbeslutet togs. Säger inte det allt om vilka elpriser som då gällde och vad man för överskådlig framtid räknade med?

      10 öres höjning från 20 öre/kWh, det är ju priser vi idag bara kan drömma om.

      Alltså: debatten är fortfarande ideologisk. Dåligt att vi inte kan skilja på vad vi tycker om kärnkraft och de faktiska realiteterna som påverkar elpriset.

      Varför kan vi inte vara överens om att det med facit i hand var fel att avveckla R1 o R2, men inte från de ekonomiska prognoser man DÅ hade. Hade man då vetat elpriserna 2022-2023 hade det beslutet heller inte tagits av Vattenfall, det hade varit ekonomiskt vansinne.
      Men det är lätt att vara efterklok.

      Å andra sidan borde vi kanske lyft blicken lite. Är inte den största bristen i detta att VF tittade kortsiktigt ekonomiskt istället för att räkna på vad som oundvikligt skulle hända med elpriserna – förr eller senare? När det fossila blir mycket dyrare tack vare ETS och man kan exportera fossilfri el?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet