Behovet av stödtjänster ökade kraftfullt under 2024 men priserna har gått ner. En tydlig trend är att efterfrågan på de längre frekvensåterställande stödtjänsterna ökar. Det är framför allt under sommarhalvåret, när både vind- och solkraft levererar för fullt samtidigt som efterfrågan på el är låg, som behovet av nedreglering uppstår.

De senaste åren har det skett en kraftig utbyggnad av förnybara energislag som vind och solkraft i Europa samtidigt som fossil produktion och kärnkraft fasats ut.

Bild: Vattenkraften är den viktigaste resursen för nedreglering i kraftsystemet. Men när priserna är låga går produktionen redan på sparlåga. 

Det har i sin tur lett till att elproduktionen blivit mer ojämn och svårförutsägbar. Den växande obalansen mellan utbud och efterfrågan leder också till att prisvolatiliteten ökar.

”2024 kan på många sätt beskrivas som en berg- och dalbana för elpriset. Vi har fått uppleva timpriser på över åtta kronor ner till minus 0,69 öre per kilowattimme”, konstaterade Jonas Stenbeck, privatkundschef för Vattenfall Försäljning, i en resumé för 2024.

De här obalanserna är en utmaning för Svenska kraftnät (Svk) och andra europeiska systemansvariga som ansvarar för den dagliga driften av elsystemen.

För att parera de snabba och plötsliga förändringarna i elproduktionen måste därför Svk och dess europeiska kollegor upphandla stödtjänster med olika egenskaper som kan sättas in för att återställa frekvensen till 50 Hz.

Marknaden växer
I rapporten ”Balancing Market Outlook 2030”, som Svk presenterade strax före julledigheten konstaterar myndigheten att den växande andelen vind- och solkraft innebär att marknaden för stödtjänster förändras.

Sedan 2019 har de upphandlade volymerna av stödtjänster ökat med 300 procent, konstaterar Svk.

Att efterfrågan på olika stödtjänster ökar beror bland annat på att det infördes en kapacitetsmarknad för mFFR-tjänsterna i oktober 2023. Sverige har också fått ett större ansvar för att tillgodose att det finns tillräckligt med FCR i det nordiska systemet.

Samtidigt visar Svk: s rapport att de höga priserna som rått på stödtjänstmarknaderna nu fallit tillbaka.

Ökat behov av nedreglering
Framåt ser Svk ett ökande behov av stödtjänster som kan hjälpa till att reglera ned frekvensen i elsystemet.

Tittar man några år bakåt i tiden har det framför allt varit en stor efterfrågan på de snabbare frekvenshållande stödtjänsterna FCR-N, FCR-D Upp samt FCR-D Ned (Frequency Containment Reserves).

Men en tydlig trend för 2024 och framåt är att efterfrågan på de längre frekvensåterställande stödtjänsterna, så kallade mFRR (manual Frequency Restoration Reserves), ökar och Svk uppger att man kommer att behöva upphandla mer kapacitet för mFFR-tjänsterna under 2025.

Man kan säga att mFFR rycker in för att återställa frekvensen upp eller ned under en längre tid efter att de snabbare FCR-tjänsterna stabiliserat situationen.

Det är framför allt under sommarhalvåret, när både vind- och solkraft levererar för fullt samtidigt som efterfrågan på el är låg, som behovet av mFFR och FCR för nedreglering uppstår.

Då pressas elpriserna ned till mycket låga nivåer och timmarna med minuspriser, där kraftproducenterna alltså måste betala för att producera el, ökar.

”Den kraftiga utbyggnaden av solkraft och vindkraft i Europa, i synnerhet i Tyskland, ger allt fler timmar med negativa elpriser i Sverige”, sa Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Det betyder att ”reglerkraftmarknaden blir extremt känslig för nedreglering, skriver Svk.

”Mycket utmanande”
Under våren 2024 fick Sverige sina första stora erfarenheter av den här utvecklingen när det svenska elsystemet svämmade över av sol- och vindkraftsel från kontinenten som ingen efterfrågar.

”Vid dessa tillfällen kan det bli mycket utmanande att hantera uppkomna obalanser, kommenterade företrädare från Svk i en debattartikel, där man också varnade för utvecklingen och efterlyste fler aktörer på stödtjänstmarknaderna för nedreglering.

Ett problem är att vattenkraften, som är den absolut största leverantören av stödtjänster för nedreglering, redan producerar på mininivå när priserna sjunker ned mot nollstrecket.

Det betyder i sin tur att den förlorar sin flexibilitet att reglera ned elsystemet vid behov.

Vindkraften, med sina låga rörliga kostnader, har heller inte visat något större intresse att delta på de här marknaderna även om fler vindaktörer förkvalificerat sig för att leverera stödtjänster under 2024.

Vindkraften svala intresse kan bero på att det finns ett så kallat PPA-avtal med ett fast pris med i bilden. Det betyder att vindkraftsparken fortsätter att producera, oavsett hur lågt spotpriset är, eftersom den är garanterat ett fast pris.

Flera leverantörer
De senaste årens stigande efterfrågan på stödtjänsterna inom FCR och mFFR återspeglas i kostnadsutvecklingen, visar Svk: s rapport.

Totalt har man betalat cirka 11,7 miljarder kronor för FCR-D Ned och FCR-D Upp mellan åren 2019 och 2024 och för stödtjänsten mFFR har Svk: s utgifter gått från cirka 100 miljoner kronor 2023 till nästan 2 miljarder 2024.

Samtidigt visar rapporten att priserna på de olika stödtjänstmarknaderna har sjunkit under 2024. Framför allt som en konsekvens av att fler aktörer, som till exempel batteriparker, gett sig in på den här marknaden som fram till i år varit mycket lukrativ.

Det är som sagt fortfarande vattenkraften som levererar den absolut största andelen stödtjänster på de olika stödtjänstmarknaderna, förutom för den mycket snabba stödtjänsten FFR (Fast Frequency Reserve) där batteriparker helt tagit över.

2024 var sannolikt ett rekordår för olika leverantörer som deltar på de olika stödtjänstmarknaderna, konstaterar Svk.

Men, det ser inte lika bra ut för tillväxten av nya stödtjänstresurser för det snabbt växande mFFR-segmentet. En orsak kan vara att de tjänsterna kräver en större mängd kapacitet och en betydligt längre uthållighet.

Bristen på nedregleringsresurser under sommaren 2024 ledde till att priserna på nedregleringsmarknaden steg kraftigt. Då fanns det utrymme för kraftverket i Karlshamn att starta upp sin oljeeldade elproduktion.

”Det kan ju vara en logisk utmaning att försöka förklara men det fungerar så att vi ropas in på en lastpunkt, säg 100 megawatt. Sedan kan då Svenska kraftnät använda oss för att nedreglera systemet. Då vet man att man snabbt kan dra ned oss till 40 megawatt och spara 60 megawatt i systemet”, sa Henrik Svensson, vd på Karlshamnsverket till Tidningen Näringslivet i somras.

Det snabbt ökande behovet av mFFR-tjänster har resulterat i att de nordiska systemansvariga myndigheterna beslutat att gå från att avropa mFFR-tjänsterna manuellt till att införa en automatiserad nordisk marknad, mFFR EAM (Energy Activation Market).

Det var meningen mFFR EAM skulle lanseras den 3 december 2024, men nu är datumet uppskjutet till 4 mars 2025.

Detta nordiska initiativ kommer att användas under en övergångsfas innan Sverige 2026 ansluter sig till MARI (Manually Activated Reserves Initiative) som är en europeiska marknadsplats för mFFR-tjänster.

***

Illustrationer: Svenska kraftnät

 

Överblick stödtjänster

Avhjälpande åtgärd

FFR
Snabb frekvensreserv (Fast Frequency Reserve)
Uppreglering

Uthållighet: 30 sek alternativt 5 sek

 

Frekvenshållningsreserver

FCR-D upp (Upward Frequency Containment Reserve – Disturbance)
Frekvenshållningsreserv
Störning uppreglering

Uthållighet: Minst 20 min

 

FCR-D ned (Downward Frequency Containment Reserve)
Frekvenshållningsreserv
Störning nedreglering

Uthållighet: Minst 20 min

 

FCR-N (Frequency Containment Reserve – Normal)
Frekvenshållningsreserv
Normaldrift
Symmetrisk upp och nedreglering

Uthållighet: 1 h

 

Frekvensåterställningsreserver

aFRR (Automatic Frequency Restoration Reserve)
Automatisk Frekvensåterställningsreserv
Upp och/eller nedreglering

Uthållighet: 1 h

 

mFRR (Manual Frequency Restoration Reserve)
Manuell Frekvensåterställningsreserv
Upp och/eller nedreglering

Uthållighet 1 h

Källa: Svenska kraftnät