Europaparlamentet antog nyligen förslaget till en ombearbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda. Ambitionen är en fördubblad renoveringstakt jämfört med nuvarande direktivet.

– En central frågeställning är balansen mellan fjärrvärme, som bygger på biobränsle eller restvärme, som är bra klimatmässigt kontra nyttan med energirenovering, säger Erik Thornström på Energiföretagen Sverige.

Byggnaderna i EU står idag för 40 procent av energianvändningen och 36 procent av utsläppen av växthusgaser.

Tanken med det omarbetade direktivet är att föreslagna åtgärder ska leda till rejält minskade utsläpp. Det har skett en omfattande revidering och komplettering jämfört med förra versionen som kom 2018. Den tydligaste förändringen jämfört med nuvarande direktiv är att renoveringsambitionen skärps rejält och målet är att EU:s byggnadsbestånd ska vara klimatneutralt år 2050. Det är en inriktning som innebär en fördubblad renoveringstakt jämfört med nuvarande direktiv.

– Det har förekommit missförstånd att hela byggnadsbeståndet ska ha nått nybyggnadsstandard till 2050, men det hade varit en monumental uppgift, med tanke på hur stort befintligt fastighetsbestånd är. Men ambitionen är att bebyggelsen i sin helhet ska ha nollutsläpp till 2050, i linje med EU:s klimatneutralitetsmål till 2050, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel – resurseffektivitet och energianvändning på Energiföretagen Sverige.

En annan stor förändring är den nya energikravsdefinitionen ”nollemissionsbyggnad”. En nollemissionsbyggnad ska ha en mycket hög energiprestanda och om man behöver tillföra energi ska den vara förnybar eller utan koldioxidutsläpp. Nuvarande begrepp är näranollenergibyggnad.

Jämfört med vad kommissionen föreslog så är definitionen av nollemissionsbyggnader betydligt mer teknikneutral. Man tillåter så kallad effektiv fjärrvärme, vilket all svensk fjärrvärme kvalar in som genom att den baseras på en hög andel förnybart eller från restvärme.

– Till år 2050 ska all fjärrvärme vara helt förnybar eller komma från restvärme och det har vi goda förutsättningar att klara i Sverige om vi också får på plats förutsättningarna för CCS och CCU, säger Erik Thornström.

I direktivet är mycket kopplat till att EU-länderna ska ta fram renoveringsplaner från och med nästa år. Planerna ska innehålla mål för årlig renoveringstakt, energianvändning och minskningen av växthusgaser från energianvändning i byggnadsbeståndet. Målen ska uppdateras regelbundet.

EU-länderna måste prioritera renovering av de byggnader som har lägst energiprestanda. För såväl bostäder som övriga byggnader, som har lägst energiprestanda, måste 16 procent renoveras senast 2030. Till 2033 är kravet 26 procent för övriga byggnader och 20–22 procent för bostäder.

– Men det finns en annan möjlighet vad gäller bostadshus om medlemsstaten har en uppvärmning med lägre fossilandel än 15 procent, vilket bör vara aktuellt för svensk del. Då kan ett EU-land justera nivåerna och genomföra en linjär minskning av den genomsnittliga primärenergianvändningen från 2020 till 2050. Det skulle innebära en mjukare renoveringstakt, säger Erik Thornström och fortsätter:

Erik Thornström

– Detta är en fråga som kommer att vara viktig i implementeringen det vill säga hur man väljer att omsätta detta i praktiken. Vår uppfattning är att Sverige ska utnyttja denna möjlighet, särskilt för att vi inte har det starka klimatargumentet till en skyndsam renovering – till skillnad från de flesta EU-länder. Många EU-länder har 70–75 procent fossila bränslen i sin uppvärmning, medan Sverige har omkring 2 procent. Det gör att vi inte behöver renovera i förtid.

Ytterligare en stor förändring är att energideklarationskraven kompletteras i stor utsträckning, bland annat så ska man införa en klimatdeklarationskomponent för hela livscykeln.

– Man vill dessutom bygga på informationen med byggnadernas faktiska energibehov, vilket vi tycker är viktigt. Det innebär att man lägger större tyngd vid energi- och klimatdeklarationerna och kopplar flera av detaljkraven till dessa, säger Erik Thornström.

– Man kommer också se över klassningen i energideklarationen så att nybyggnadskrav blir energiklass A i stället för dagens C. Det tycker vi är bra för då blir det mer harmoniserat. Idag är det väldigt stor spridning inom EU och man kopplar finansiella instrument, som taxonomin, till energiklassning. Som det är idag är det inte rättvist vilka som tilldelas pengar eftersom man har olika kriterier i sin energiklassning.

Enligt EU-direktivet införs även tvingande solenergikrav på nya offentliga byggnader och från 2030 gäller det även för bostäder, men med vissa undantagsmöjligheter.

– På Energiföretagen ställer vi oss kritiska till detta, för vi tycker inte att kunderna ska tvingas på specifika energilösningar. Om det skulle bli en massiv utbyggnad av solenergi på kort tid finns det dessutom uppenbara utmaningar vad gäller elnätet, säger Erik Thornström.

Direktivet skärper också kraven på elektromobilitet framför allt kring laddpunkter och förberedande ledningsdragning vid olika byggnadskategorier.

– Det är en uppsjö av detaljkrav, men det är en tydlig ambition att som boende ska man ha rätt att ladda sitt elfordon.

Direktivet kommer att påverka svenska energibolagen på många sätt, mest påtagligt blir det för de bolag som har fjärrvärmeverksamhet.

– Hur stora konsekvenserna blir beror på hur renoveringsambitionerna kommer att omsättas i praktiken och det finns en risk att det kan innebära rejält minskat värmeunderlag. Samtidigt beror det väldigt mycket på hur man sätter kraven i slutändan och kopplingen till att det kommer att kosta väldigt mycket att renovera, säger Erik Thornström.

Han hänvisar till en kostnadsanalys som Sveriges Allmännytta redovisade i februari. Den visar att om takten för energirenoveringar ska dubbleras kommer det att kosta omkring 565 miljarder kronor enbart i deras bestånd.

– Då handlar det inte enbart om energiåtgärder, men det ger ändå en indikation på att det kan bli väldigt kostsamt. Det blir en viktig fråga vad som är kostnadsmässigt rimligt kontra miljönyttan och här behöver fjärrvärmebolagen en föra en dialog med sina kunder kring renoveringsambitionerna, säger Erik Thornström.

– En central frågeställning är balansen mellan fjärrvärme, som bygger på biobränsle eller restvärme, som är bra klimatmässigt kontra nyttan med energirenovering. Det kommer bli oerhört viktigt när man nu ska implementera direktivet, säger han vidare.

Erik Thornström ser att det kommer att behövas en ökad dialog även mellan elnätföretagen och fastighetsägare i takt med ökade krav på fler laddstolpar och mer solel. Det ställs även ökade krav på att energibolagen ska kunna leverera mätinformation om energianvändning till fastighetsägarna.

–Det kommer förstås också att vara viktigt för oss i branschen att föra dialog med departement och myndigheter som Boverket som nu kommer att utreda genomförandet av direktivet, så att reglerna blir anpassade till svenska förhållanden, säger Erik Thornström.

Nästa steg är att direktivet formellt måste godkännas av ministerrådet innan det kan träda i kraft och det ska ske under våren. Direktivet kan därför sannolikt träda i kraft i maj. Då har medlemsländerna två år på sig att genomföra det i nationell lagstiftning.

***

Foto: Skanska