Ökat fokus på havsbaserad vindkraft, vätgas och CCS. Det blev resultatet när EU:s industriutskott hade omröstning om lagstiftning kring EU:s energiinfrastruktur – TEN-E.
– Efter långa och tuffa förhandlingar har vi lyckats utesluta att fossil energi ska få tillgång till framtida EU-medel, säger s-förhandlaren Erik Bergkvist till Second Opinion.

Betydelsen av villkoren för TEN-E ska inte underskattas, särskilt med tanke på de enorma investeringar som länder i Europa planerar att genomföra i energiinfrastruktur de kommande åren. Revideringen av regelverket är därför av stor vikt för de investeringspengar som EU ansvarar för.  TEN-E ses också som en förutsättning att nå den gröna given, som ska göra EU klimatneutralt 2050.

Bild: Erik Bergkvist, ledamot i Europaparlamentet (s).

Lagstiftningen i TEN-E sätter ramarna för EU:s gemensamma infrastruktur och elnät. Den reglerar hur infrastrukturen ska expanderas, vilka energislag som får anslutas och tillåtas för att få EU-medel. Förordningen påverkar främst PCI-listorna (Project of Common Interest), som i sin tur styr villkoren i olika EU-fonder där länderna kan söka pengar för att knyta samman energinfrastrukturen mellan länderna. PCI-listorna ska helt enkelt prioritera det som TEN-E prioriterar. Nuvarande regelverk är från 2013, vilket gjort att länder fortfarande kunnat få finansiering för fossila infrastrukturprojekt.

– Nu blir det äntligen slut med det. Efter långa och tuffa förhandlingar har vi lyckats utesluta att fossil energi ska få tillgång till framtida EU-medel. Nu är det stopp för nyinvesteringar i fossil energi och blendning, som innebär en liten inblandning av fossilgas i vätgasblandning, har fått ett slutdatum till 2029, säger Erik Bergkvist, Europaparlamentariker som förhandlat för den socialdemokratiska gruppen.

– Det gör att vi nu får ett modernt klimatanpassat regelverk för investeringar i energiinfrastruktur, säger han vidare.

Samtidigt som det fossila tas bort, ökar satsningar på förnybar energi. Nu kommer – för första gången – havsbaserad vindkraft att ingå i TEN-E.

– Detta är väldigt viktigt för att vindkraften ska kunna byggas ut. Även i Sverige, som har bland de bästa förutsättningarna för vindkraft i Europa, är det svårt att kunna bygga ut. Ofta leder det till kraftiga diskussioner när vindkraft ska byggas på land. Jag tror därför att det är nödvändigt att vi kan bygga mer vindkraft till havs för att kunna bygga ut den energiproduktion som krävs när vi behöver betydligt mer el, säger Erik Bergkvist.

Även vätgas ska ingå i TEN-E och gäller planeringen av infrastruktur för vätgas, men även vissa typer av elektrolysanläggningar. Eftersom tillgången och efterfrågan på vätgas kommer att öka i EU kommer det att krävas särskild infrastruktur, även om man till viss del kommer att kunna använda nuvarande naturgasnätet. Det behöver dock uppgraderas för att passa för vätgas, så stora investeringar väntas inom detta område.

Ytterligare en nyhet är att TEN-E utvidgas till att även omfatta infrastruktur för koldioxid.

– Här skiljer sig vårt förslag i industriutskottet, från det som kommissionen presenterade och där vi röstat för att även transporter och lagring från CCS-anläggningar ska ingå. Detta har Sverige drivit i ministerrådet, men inte fått gehör för. Nu driver även parlamentet denna linje. Det är viktigt för vi kommer att behöva alla lösningar för att minska koldioxidutsläppen, betonar Erik Bergkvist.

TEN-E ska leda till att länderna i EU använder energin på ett mer optimalt sätt.

– Sverige kommer att ha nytta av TEN-E. Dessutom hamnar de svenska bolagen ännu mer rätt med det nya regelverket eftersom det handlar om förnybar och fossilfri energi och det inom detta område som vi vill göra investeringar i Sverige.

Även fjärrvärme och fjärrkyla kommer in som nya områden i TEN-E. Idag kommer stora delar av den europeiska värmemarknaden från fossila bränslen och här behöver det genomföras konverteringar för att klara kommande klimatkrav.

– I Sverige har vi goda erfarenheter och ett tekniskt kunnande av fossilfri fjärrvärme och fjärrkyla, så det kan bli en framtida exportgren när många länder i Europa ska byta ut sina bränslen och även bygga ut, säger Erik Bergkvist.

Nu väntar nästa steg i den juridiska processen och hela parlamentet ska godkänna positionen i oktober. Mycket talar för att den progressiva hållningen som togs i industriutskottet också blir den som hela Europaparlamentet kommer ställa sig bakom. Efter att Europaparlamentets position godkänts väntar förhandlingar med EU-kommissionen och Rådet innan det blir en EU-lag.

– Om vi snabbt kan få ett resultat, kan det leda till positiva effekter på PCI-listan som kommer i redan i november i år, medan den uppdaterade förordningen kommer att få full effekt 2023, säger Erik Bergkvist avslutningsvis.

***

Fakta: TEN-E är en förordning om transeuropeiska energinät. Nuvarande förordning antogs 2013 och ger bland annat stöd till fossila satsningar. Den revidering som nu görs ska på ett bättre sätt stödja moderniseringen av EU:s energiinfrastruktur och för att kunna uppnå klimatmålen genom att underlätta för ren energi, ny teknologi och ökad försörjningstrygghet. Den uppdaterade förordningen förväntas träda i kraft fullt ut 2023.