Energiskatt på solceller över 255 kW är ett gammalt norskt krav som nu kan försvinna. Om elcertifikatavtalet med Norge bryts kan solenergi i större fastigheter därför bli lönsam. Politikens utmaning är att se solel för egen användning som energieffektivisering och ny elnätskapacitet.
Gränsen på 255 kW installerad effekt för skattebefriade solcellsanläggningar är ett norskt påhitt. Effektgränsen infördes när elcertifikatavtalet med Norge uppgraderades med 18 TWh ny vindkraft, ett resultat av energiöverenskommelsen.
Bild: Solceller på Väla Centrum utanför Helsningborg. Foto: Svensk solenergi.
Vis av erfarenhet över hur Sverige intill då hade låtit skattebefrielsen för vindkraft växa ohämmat krävde Norge en övre gräns för skattefri kraftproduktion. Det har sedan drabbat utbyggnaden av solenergi på större näringsfastigheter.
– Solenergimarknaden på större fastigheter har blivit underutvecklad på grund av regelverket. När man skalar upp anläggningen ger elskatten en stor ekonomisk nackdel, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.
Nu omförhandlar regeringen elcertifikatavtalet med Norge. Därmed kan också det norska kravet försvinna. Solenergipolitiken kan åter komma på banan då solel kan hjälpa till att avlasta elnäten, menar Anna Werner.
Norsk irritation
Den övre gränsen på 255 kW effekt för skattefri solel härrör från 2015 års gemensamma elcertifikatavtal med Norge. Där finns en liten klausul som har fått stor påverkan på svensk solenergimarknad.
För att få genom det nya avtalet lovade Sverige (pdf) att stänga ner all skattefri kraftproduktion ”vars installerade produktionskapacitet leder till en årlig elproduktion som överstiger en årlig elproduktion motsvarande ungefär den som effektgränsen i Norge om 100 kVA leder till”.
Bakgrunden för denna formulering var att Sverige under lång tid hade tillåtit ”ej yrkesmässig vindkraft” att vara skattebefriad. Denna svenska konkurrensfördel hade länge irriterat Norges regering, den norska energibranschen och EU. Nu ville Sverige ha massor med ny vindkraft in i systemet, och man passade på att sätta ned foten.
Vattenkraft blev vindkraft
För att inte Sverige åter skulle glida in i en skattebefrielse utan kontroll sattes en tydlig övre gräns för egenproducerad eller ”ej yrkesmässig” el. För den svenska delegationen stod hela energiöverenskommelsens (pdf) ambitionsökning på spel.
Därför upplöste regeringen vindkraftens skatteparadis medan Norge fick in en tydlig effektbegränsning i avtalet. Hur en hel vindkraftsindustri kunde hamna i ett närmast viktlöst skattetillstånd kan man läsa om i reportaget Jakten på den försvunna skatten (pdf). Ursprunget var intressant nog en koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet redan på 1950-talet.
Anledningen till att den nya effektgränsen sattes till just 100 kVA var att både Norge och Sverige hade det som övre skattefri gräns för små vattenkraftverk. Kilovoltampere (kVA) är dock generatorspråk och då solceller saknar generator översattes måttet till kilowatt (kW) installerad toppeffekt.
Solel som energieffektivisering
Därför kom regeringen hem från Oslo med 255 kW-gränsen i bagaget. Att den nya effektgränsen råkade slå mot just solenergianläggningar var däremot politisk otur för samtidigt exploderade solenergimarknaden med billigare teknik och en ström av nya kunder – något också regeringen gillade och subventionerade så gott den kunde.
Anna Werner, vd för Svensk solenergi.
Sommaren 2016 kom den nya lagtexten. Hittills hade all solel varit skattebefriad men nu fick alla anläggningar över 255 kW full energiskatt även om man enbart använde elen själv. Kritiken lät inte vänta på sig, ”som om staten skulle beskatta mina balkongtomater”.
– En solcellsanläggning ska ses som energieffektivisering och det betalar man inte skatt på. Tänk om alla fastighetsägare som energieffektiviserar sina byggnader skulle betala energiskatt på varje besparad kilowattimme. Då skulle det inte genomföras särskilt mycket energieffektivisering, säger Anna Werner.
Upp som en sol…
Redan i november kom beskedet från regeringen att man 2017 ändrar skattereglerna till 0,5 öre/kWh, en sänkning med över 98 procent som enligt klimatminister Isabella Lövin nu skulle ge ”bättre förutsättningar för solceller på varenda skola, idrottshall och lager i Sverige”.
Det som var svårare att förklara var att det enbart gällde ägare med många små solcellsanläggningar under 255 kW. De skulle nu slippa att få alla anläggningar skattade som en stor, något de hittills hade fått.
En juridisk person, exempelvis kommun, kan därför nu ha flera mindre anläggningar på olika verksamheter och betala 0,5 öre/kWh i elskatt. Solel från stora anläggningar för egenanvänd el över 255 kW har emellertid fortfarande full energiskatt, idag cirka 35 öre/kWh. Ett köpcenter kan därför inte utnyttja hela sitt tak utan att beskattas full ut.
Tryck från alla håll
I en intervju med Dagens Industri kallar fastighetskoncernen Castellums koncernchef Henrik Saxborn energiskatten på solel för en straffskatt. I Borås och Bålsta väntar ett par av Sveriges största logistikfastigheter på att den dysfunktionella energiskatten ska tas bort. Också de stora fastighetsägarna HSB, IKEA och Vasakronan är genom nätverket Solelkommissionen mycket kritiska till regeringens skattetryck.
Att trycket kommer från Norge har hittills varit dolt i debatten. Istället har myndigheterna motiverat skatten med fiskala argument utan att kunna visa på större ekonomisk nytta, enligt Rikard Silverfur på branschorganisationen Fastighetsägarna.
– Vi föreslår istället en grön skatteväxling genom att ta bort energiskatten på solelanläggningar upp till 10 MW. Samtidigt vill vi minska skattesubventionerna till tillverkande industri med potentiellt miljöskadlig el i sina processer, ett problem Naturvårdsverket har uppmärksammat, säger Rikard Silverfur.
Logiken försvann
Energiskatten på egenanvänd el slår hårt mot solelens fördel jämfört med andra kraftslag, menar Anna Werner, då solel kan användas där den produceras. Om det alls ska finnas energiskatt på egenanvänd el får det i så fall vara den minsta skattenivå som EU kräver, som regeringen har satt till 0,5 öre per kWh.
– Att staten idag använder el som en skattebas för fiskal skatt är dessutom väldigt märkligt då de ju vill att vi ska elektrifiera och energieffektivisera. Att ta bort energiskatten på egenanvänd el vore därför inte en subvention utan ett sätt att rätta till en orimlighet, säger Anna Werner.
Också Centerpartiets energipolitiska talesperson Rickard Nordin (C) ser helst att 255 kW-gränsen försvinner helt, som partiet påpekade redan i Januariavtalets budgetsamtal.
– Så länge du använder all el själv så tycker vi att det ska vara fritt fram. Idag finns många som inte nyttjar sin takyta fullt ut eftersom de skulle behöva skatta och lägga till betydande administration, säger Rickard Nordin.
Nytt hopp när avtalet bryts
Nu upphör snart regeringens elcertifikatavtal med Norge. Då kan även det hittills fastlåsta norska kravet på en storleksbegränsning för skattebefriad solel ryka. Regeringen sände nyligen ut ett förslag (pdf) till lagändring som fram till 29 april 2020 ligger ute till remiss.
Om allt går som planerat kan Sverige avsluta både elcertifikat och solelskatt senast 31 december 2021. ”Vår långsiktiga ambition är att helt ta bort skatten på solel”, sa finansminister Magdalena Andersson redan hösten 2016.
– Som princip tycker vi att allt du gör innanför den egna elmätaren är upp till dig själv. Om du minskar belastningen på systemet med att tilläggsisolera eller sätta upp solpaneler spelar ingen roll, det ser likadant ut utanför mätaren, säger Rickard Nordin.
* * *
Solelens roll: Torsdag den 7 maj 2020 anordnar Energiforsk i samarbete med Energiföretagen ett webbinarium om policyförändringar, drivkrafter och hinder för den svenska solelsmarknaden.
Solel och elnät: Artikeln handlar om egenproduktion av solenergi som används internt i fastigheter. Elen distribueras då inte ut på elnätet med eventuella intermittenta störningar som följd. Fastighetens solceller kan ändå interagera med elnätet genom att anläggningen används till flexibel nedreglering av effekt, till exempel kombinerat med batteri. Med hjälp av aggregering kan många fastighetsägare tillsammans leverera mycket flexibilitet på en balansmarknad. Fastigheter utan solceller använder el från det lokala elnätet som då måste hämta flexibla lösningar från annat håll.
3 Kommentarer
Vi behöver all elproduktion vi kan få, det kommer ju att fattas en del hävdar Energiföretagen bland annat ”För att Sverige ska bli fossilfritt 2045 förutspås elanvändningen öka kraftigt. År 2045 bedöms
elanvändningen vara cirka 190 TWh. En ökning som motsvarar mer än 1,5 gånger Danmarks totala
elanvändning”
Självklart behöver vi mer stora solcellsanläggningar, vi ligger långt efter Tyskland som ungefär har samma instrålning som Sverige.
Att sedan några kraftslag får en ny konkurrent är ju bara bra. Vi vill väl ha kvar ”marknaden”?
Detta är ytterligare bensin på brasan med överproduktion av el sommartid!
En elmarknad som redan nu är ur balans när el handlas under 20 öre/kWh långt in på nästa år blir med detta förslag helt satt ur spel. Negativa elpriser under sommaren om nuvarande subventioner kvarstår och energiskatten avskaffas för större anläggningar.
Att ICA handlare ska erbjudas skattebefrielse för stora anläggningar samtidigt som fastighetsägare som investerat i vindkraft för egen elförsörjning ska fortsätta betala skatt enligt de förändringar som gjordes 2016 saknar helt logik. De som framhåller att man minskar belastningen och flaskhalsar på elnätet med solel på taket har inte riktig koll på att elproduktionen från dessa är försumbar när belastningen på nätet är stor vintertid. Sommartid, då 80 % av solelen produceras, finns inga problem med elöverföring.
Kontentan av skattebefrielsen blir att elproducenter som kan garantera effekt vintertid (ex kraftvärme) slås ut av billig el sommartid, el som oftast också har större miljöpåverkan, och när vintern kommer så rusar priserna åt andra hållet. Vi behöver då importera el istället för att som nu vissa tider exportera fossilfri el till Danmark och Tyskland. Frågan är vem vi ska importera från, vad den kostar och vilken miljöpåverkan den har?
Om förespråkarna för total skattebefrielse för solel ska ha någon trovärdighet bör de åtminstone driva frågan om att avskaffa nuvarande skatteavdrag med 60 öre/kWh för el som matas ut på nätet. Att ersättas med 60 öre/kWh upp till 18 000 kr för el som inte behövs, inte gör någon miljönytta, och vars verkliga värde vissa tider är noll är stötande.
Det var många ologiska vändningar i denna artikel.
Man måste så klart göra skillnad mellan privatpersoner och professionella fastighetsägare. Självklart ska privatpersoner som odlar tomater på balkongen inte behöva betala skatt för det. Om däremot en professionell fastighetsägare bjuder sina anställda på tomatsoppa är det fullt rimligt att det beskattas.
Angående detta med att el som produceras och används lokalt bör premieras. Det åstadkoms i och med att man slipper elnätsavgift. Det är ju precis detta som elnätsavgiften ska spegla. Det är inte skattens roll att fånga det.
Energiskatt betalar man för el som används. I artikeln framstår det som om att man betalar skatt för el som produceras.
Se vidare följande länk gällande frågans koppling till kraftsystemet, https://www.linkedin.com/posts/erik-dotzauer-9957432_energi-fastigheter-svpol-activity-6654622339705245696-LPM7 .