Förhandsregleringen av nätavgifterna ställer till det för tillväxtkommuner. Att avgifterna baseras på gammalt underlag gör att nya kunder blir ett problem och inte en möjlighet. Det menar Mats Jakobsson, vd för Lerum Energi.
– Jag vill ha en modell som ligger närmare verkligheten och som tar hänsyn till tillväxt. Nya kunder ska inte vara en belastning, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

På det sätt som förhandsregleringen av nätavgifterna har utformats är Mats Jakobsson, vd för Lerum Energi, kritisk till. Han tycker att idén att i förhand avgöra avgifternas storlek i stället för i efterhand, som tidigare, är utmärkt. Att veta vad som gäller i förhand är mycket bättre. Men han anser att som reformen utformades blev det fel på ett par centrala punkter. 

Lerum ligger två mil nordöst om Göteborg och tillhör en region med mycket stor tillväxt. Lerum Energi har ungefär 17 000 elnätskunder och bolaget uppskattar kundtillströmningen till ungefär en procent per år, vilket ligger i linje med Lerum kommuns tillväxtmål på en procent per år. På en sexårsperiod ökar kundstocken med ungefär 1 000.
– Elen är en viktig del av infrastrukturen och en god elförsörjning tar alla som en självklarhet, därför måste vi hela tiden bygga ut och underhålla nätet. Men vi har som tillväxtkommun svårt att möta våra ägares och kunders förväntningar på grund av att förhandsregleringen av nätavgifterna inte räcker till för att bygga ut och tillgodose efterfrågan, säger Mats Jakobsson och fortsätter:

– Vi har svårt att justera i våra nätavgifter med den ram som vi nu under fyra år inte får överskrida. Vi är uppe i maxnivån redan trots att vi tillhör de allra billigaste elnätsföretagen i landet. Jag är väl medveten om att förutsättningarna ser olika ut i landet, men det här slår blint, säger han.

Samtidigt poängterar han att detta inte på något sätt är unikt för Lerum Energi.
– Våra grannar Härryda Energi har bland annat ansvar för Landvetter flygplats. Här planeras av kommun och näringsliv en omfattande utbyggnad med nya verksamheter i anslutning till flygplatsen. I denna bakvända värld blir detta plötsligt till ett problem. Härryda Energi, som också slagit i taket i sin intäktsram, hur skall de göra? Modellen klarar inte av att hantera en situation där det tillkommer nya kunder.

Mats Jakobsson menar att idén att underlaget för intäktsramarna bygger på historiken, hur situationen har sett ut, är felet. Nu beräknas intäktsramen efter hur många kunder som fanns för sex år sedan, det fattas med andra ord 1000 kunder i modellen. På det sättet tas det inte hänsyn till kundtillströmningen i tillväxtregioner. Ur denna aspekt är modellen verklighetsfrånvänd, menar han.
– Vi har tvingats att ligga still med våra intäkter och det knaprar på lönsamheten. Till slut kommer vi inte kunna göra de reinvesteringar och det underhåll som måste göras. Vi skjuter problemen framför oss, för våra elnät behöver förbättras och om vi drar ner på investeringarna och underhåll riskerar vi att få sämre tillgänglighet. Våra kunder är värda något bättre, säger Mats Jakobsson.

Han tycker dock att Energimarknadsinspektionen varit lyhörd på en punkt där de också har förändrat.
– Att ansluta vindkrafttill nätet skulle inledningsvis rymmas inom intäktsramen, men där har man nu ändrat så att man kan periodisera anslutningsavgifterna. Här har EI lyssnat och det är bra. Tidigare var det en fullständig katastrof att ansluta till exempel en vindkraftspark. De miljoner detta kostade fanns det inte möjlighet att ta betalt för, då spräckte man ramen och riskerade dessutom straffavgifter.

Den här förändringen har varit bra tycker Mats Jakobsson, men han vill se en fortsatt utveckling av förhandsregleringen av nätavgifter:
– Jag har förståelse för att en modell på det här sättet inte kan vara 100-procentig, men nu när den hämmar tillväxten och bidrar till att skapa problem måste EI förändra. Jag vill ha en modell som ligger närmare verkligheten, som inte motarbetar tillväxt och som fungerar som incitament för att vi ska agera progressivt. Nya kunder ska inte vara en belastning, det är de nu. Att styra in i framtiden genom att enbart titta i backspegeln är en ödesdiger metod, säger han.