Nätförluster måste bekämpas med mer långsiktighet och lägre avkastningskrav, menar Thomas Fogelberg som för Svenska kraftnät har förlustvärderat transformatorer. Stora elförluster ger höga kostnader som också kan minskas genom bättre förvaltning av elnäten, tror Fogelberg.

Det finns en ofta dold koppling mellan reella nätförluster, dålig förvaltning av offentlig infrastruktur, samhällsekonomin och illa skött ägarskap av nätbolag, menar Thomas Fogelberg, tidigare global teknisk chef på ABB Power Transformers. Han skräder inte orden i sin kritik av hur elnätens energieffektivisering har skötts genom tjugo år med avreglerad elmarknad.

Bild: Transformatorstation. Transformatorer står för så mycket som en tredjedel av elnätets förluster.

Thomas Fogelberg har på nära håll sett hur stora nätförluster har hanterats utan att varken bransch, myndigheter eller politiker har intresserat sig för att rent fysiskt hejda förlusttillväxten. I den utvecklingen spelar förlusterna hos den mycket stora mängden transformatorer en central roll, till Sveriges tröst även ett internationellt problem.

Sverige i spetsen
Devisen är att genom att minska elförlusterna från transformatorer så får man också ner en stor del av nätförlusterna generellt. Här har Svenska kraftnät lagt sig i frontlinjen med ny metodik och nya tekniska lösningar för optimering av nätförluster i transformatorer.

I det arbetet har Svenska kraftnät samarbetat med Thomas Fogelberg, idag teknisk konsult i eget bolag, och det finns mycket att ta i tu med, påpekar han. Sveriges energiförluster per år är ligger uppåt 10 TWh el, mer än 7 procent av Sveriges elförbrukning. Det är uppseendeväckande höga siffror, tycker Thomas Fogelberg.

Självförvållade förluster
Under arbetet med att minimera förlusterna rent praktiskt såg Thomas Fogelberg samtidigt de bakomliggande orsakerna till de allt mer ökande nätförlusterna. En viktig orsak är att avregleringen av elhandel och elproduktion under årens lopp har tappat bort skötseln av elnäten som samhällskritisk infrastruktur, menar han.

Genom dåliga direktiv, bristfällig översikt och illa skött politisk styrning har samhället själv därmed bidragit till stora nätförluster. Mycket bottnar i bristen på översikt och sammanhang.

– I strävan efter snabba elnätsutbyggnader har arbetet mot nätförluster inte haft stort fokus i det svenska elsystemet, säger Thomas Fogelberg.

Förblindad av avregleringen
Under jakten på elleveranser i realtid glöms nätförlusterna bort, menar Thomas Fogelberg. Höga avkastningsräntor och korta tidsperspektiv med osäkra elpriser och elflöden ger energiförlusterna fritt spelrum i elnätet. Kortsiktigheten kan vara både politiskt betingat eller framjagad av nätföretags behov av snabba affärer, samtidigt som myndigheterna haft tunnelseende på förnybar produktion och juridiska utmaningar. Ingen har sett nätförlusterna växa fram i horisonten.

– Både nätföretag och politiker har låtit sig förblindas av produktionssidans avreglering så länge att många idag tror att det är skillnad på el- och vattenledningar. Det är det inte, säger Thomas Fogelberg.

Förluster kan planeras
Det är främst på transformatorsidan som Thomas Fogelberg har tagit upp kampen mot nätförlusterna. Tillsammans med Niclas Schönborg på Svenska kraftnät har han skrivit rapporten Krafttransformatorer och shuntreaktorer – förslag på förlustvärdering för Svenska kraftnät.

Svenska kraftnäts rapport beskriver hur energiförluster i transformatorer och shuntreaktorer ska värderas och hanteras under upphandling och planering. Ute i fält sköter en transformator spänningen mellan olika nätnivåer medan en shuntreaktor håller spänningen uppe längst ute i långa kraftledningar.

Viktig teknisk standard
I rapporten presenteras konkret vägledning och många nyttiga resonemang kring hur energiförluster bör värderas och hanteras för att man exempelvis ska kunna göra rätt avvägning av materialmängden. Ju mindre metall desto större värmeförlust.

Dessutom blir transformatorn starkare och tillförlitligare med mer material, påpekar Fogelberg, men all metall som läggs i transformatorn kan återvinnas. Thomas Fogelberg har dessutom varit central i arbetet med den europeiska standarden för energieffektivisering och ekodesign av transformatorer med uppdrag för Energiforsk och Energimyndigheten.

Bristande ägardirektiv
I dagens Sverige står stora och små transformatorer för så mycket som en tredjedel av elnätets förluster, menar Thomas Fogelberg, och i storstäderna upp mot 40 procent.

Thomas Fogelberg

– Den stora utmaningen med energiförluster i elnätet är att det inte ligger i dagens affärskoncept att elnätets förluster måste optimeras. Det finns stora brister i elnätbolagens ägardirektiv vad gäller kapitalisering av förluster. Korrekt kapitalisering av nätförluster handlar om samhällelig energieffektivisering, säger Thomas Fogelberg.

Förlustreducering utan driv
Svenska kraftnäts rapport kan därför också läsas med en bredare blick, eller vara ett titthål in i en komplex marknadssituation där samhället håller på att tappa styrningen, menar Thomas Fogelberg. I dagens distributions- och regionnät, mer synligt hos vissa företag än hos andra, så lyfts inte förlustreducering fram med tillräckligt goda ekonomiska drivkrafter, tycker han.

Incitamenten är för svaga och perspektivet för kortsiktigt, enligt Fogelberg. Det finns givetvis många olika förlustdämpande och energieffektiviserande initiativ och projekt i nätbranschen men sett ur ett koncernperspektiv så är det de kortsiktiga och kommersiella intressena som vinner.

Enligt teknisk direktör Ulf Moberg på Svenska kraftnät har insikten kring energiförluster i transformatorer växt fram succesivt efterhand som transformatorerna har blivit större och dyrare och fått ökat miljöfokus. Om rapportens rekommendationer följs kommer energiförlusterna ”att minska påtagligt och ge stora vinster på samhällsnivå”, skriver Svenska kraftnät. Själv ska man bland annat använda rapporten som teknisk vägledning inför upphandlingar.

Vad är ett elnät?
– Elledningar måste värderas på samma sätt som vatten och avlopp. Du kan inte sätta 5–6 procents ränta på en naturlig monopolverksamhet som exempelvis region och -distributionsnät men det är just det vi ser lite här och var, säger Thomas Fogelberg.

– Det finns stor brist på samhällskunnande om kraftnätet. En förnuftig människa skulle aldrig sätta fem procents realränta på det kommunala vatten- och avloppssystemet. Där ligger kommunalräntan kring två procent.

Systemkunskap nedprioriterat
– Med nuvarande marknadslösning hamnar samhället snett med ett elnät som varken politiker eller myndigheter egentligen förstår sig på. Svensk politik har misslyckats med att förstå hur elproduktion, transmissionen och elnätet fungerar i sin helhet, säger Thomas Fogelberg.

– Man har inte prioriterat teknisk och ekonomisk systemkunskap utan gått för enkla lösningar som att stänga stora produktionscentra. Då blir det fel i hela systemet. Energieffektivisering genom minskade nätförluster blir då dyrt, krångligt och obegripligt även om det finns teknik och metoder som fungerar, säger Fogelberg.

Ägandekostnad och hållbarhet
Elnätsföretagen måste framöver värdera sina nätförluster på ett nationalekonomiskt sunt sätt, tycker Thomas Fogelberg. Man kommer inte undan samhällsekonomin, och man måste ta hänsyn till nätets TCO (Total Cost of Ownership) som är den sammanlagda ägandekostnaden. TCO inkluderar också inköpskostnaden och elnätets kapitaliserade förlustvärde under hela sin existerande tid, som är femtio år enligt Energimarknadsinspektionens avskrivningsregler.

– Först då kan du välja om du ska köpa av en leverantör med minsta TCO, alltså bygga så billigt som möjligt och med långsiktigt låga förluster. Ett korrekt TCO ger tydliga incitament till reducering av elnätsförluster och möjliggör ett nytt innovationsklimat hos elnätens produkttillverkare, men det gäller inte bara transformatorer, säger Fogelberg.

– Till syvende och sist är en totalsyn på nätförluster det grundläggande hållbarhetskonceptet för alla världens elnätsbolag. 2012 beräknades världens elnätsförluster till 2400 TWh, nästan 20 gånger Sveriges elproduktion, och allt detta betalas av cirka tre miljarder konsumenter, säger Thomas Fogelberg.

* * *