DEBATT
Ett komplement till lokala flexmarknader är villkorade avtal, som passar väl för vissa elvändare, skriver Peter Ols och Per Everhill på Tekniska verken i Linköping. Idag är villkorade elnätsavtal ett undantag som kräver särskilt godkännande av Energimarknadsinspektionen.

De senaste åren har kapacitetsbristen i de svenska elnäten blivit alltmer påtaglig. Vi har länge kunnat leva på det kapacitetsöverskott som byggdes upp innan avregleringen av elmarknaden i slutet av 1990-talet. Marknadsutvecklingen på såväl produktions-, som användarsidan har emellertid sakta, men säkert tuggat i sig dessa marginaler. Stora mängder väderberoende elproduktion har tillförts där mycket höga effekter måste hanteras enskilda timmar. Snabbladdning av elfordon förändrar radikalt behovet av el i delar av näten. Till detta kommer en ökad efterfrågan på el från olika industrier, inte minst datahallar.

Bild: Det finns kapacitetsutmaningar i elnäten konstaterar artikelförfattarna. Villkorade avtal kan hjälpa. Foto Tekniska verken.

Peter Ols, Affärsenhetschef Nätoptimering och vice VD Tekniska verken i Linköping Nät AB.

En orsak till utmaningarna är att kunderna ”av gammal hävd”, men också utifrån gällande regelverk betalar för en prima anslutning. Det vill säga rätten att när som helst kunna ta ut den högsta effekt som abonnemanget tillåter. Det har fungerat då kundkollektivet i princip aldrig utnyttjar denna rätt samtidigt i kombination med ovan beskrivna  överkapacitet. Nu ser vi allt fler exempel då detta inte är tillräckligt, exempelvis i stadsdelar med snabbladdning av fordon. Att bygga bort risken för kapacitetsbrist om så för några enstaka timmar kan innebära mycket stora investeringar. Med rätt verktyg kan dessa dock skjutas upp, minskas eller till och med helt undvikas utan att kunderna behöver göra betydande avkall på sin verksamhet.

Enligt gällande regelverk ska kapacitetsutmaningar i första hand lösas med marknadsbaserade flexlösningar. I en del nät finns säkert goda möjligheter att utveckla lokala flexmarknader. En förutsättning för detta är emellertid att det finns en tillräcklig budvolym fördelad på tillräckligt många säljare för att skapa nödvändig konkurrens. I många svenska lokalnät saknas idag tyvärr tillräckligt med kunder med den i tid och rum efterfrågade flexförmågan, exempelvis i en enskild stadsdel. Vi tror att det kommer krävas fler och mer situationsanpassade verktyg för att frigöra kundernas fulla flexpotential.

Ett komplement till lokala flexmarknader är villkorade avtal. Dessa avtal passar väl för elvändare där prima effekt inte är nödvändig för att verksamhetens funktion ska kunna upprätthållas. Idag finns teknik som enkelt möjliggör nedstyrning av effekt utifrån i avtal överenskomna parametrar. Under en elektrifieringsfas skulle detta göra det möjligt att optimera elnäten utifrån idag delvis okända användningsmönster.

Per Everhill, Ansvarig Public Affairs, Tekniska verken i Linköping.

I praktiken orsakas också effektbrist ofta av olika reservdriftlägen vilket innebär att nedreglering kanske endast sker några få timmar per år. Detta skulle leda till minskade investeringsbehov genom en flexibel elanvändning som inte behöver göra mer än ”nödvändigt ont”. Sådana lösningar skulle kunna regleras i standardiserade överenskommelser mellan kund och nätägare om båda parter anser det önskvärt. Om det senare skulle visa sig att de villkorade avtalen inte räcker till för att hantera kapacitetsbristen får nätägaren också ett tydligt kvitto på att nödvändiga investeringar har tydlig förankring i verkliga behov.

Med aktiva elnätsföretag och kunder skulle en ökad användning av villkorade avtal skapa ett slags ”stötdämpare” för ett successivt optimerat elnät med mindre ”luft” i systemet. Ökad användning av villkorade avtal skulle också främja energieffektivisering, investeringar i lagring samt ge kunderna förstärkta ekonomiska incitament för att flytta sitt effektuttag i tid. Tillsammans med frigjord elnätskapacitet som möjliggör positiv samhällsutveckling.

Idag är villkorade elnätsavtal ett undantag som kräver särskilt godkännande av Energimarknadsinspektionen. Detta förfarande utgör en bromskloss för att frigöra dess fulla potential. Istället borde Energimarknadsinspektionen och branschen tillsammans utveckla standardiserade villkorade avtal för de vanligaste typsituationerna som kan uppstå i svenska lokalnät och sedan uppmuntra tillämpning. Då skulle svenska elnätsföretag aktivt kunna erbjuda kunderna en möjlighet att spara pengar och samtidigt stötta elsystemet. Villkorade elnätsavtal bör gå från undantag till standard!