”Minst två regleringsperioder – helst tio år – borde passera innan större ändringar görs inom elnätsregleringen. Stabilitet och fasta spelregler är ett måste för en så kapitalintensiv och långsiktig bransch – annars kan vi hamna helt fel”. Det säger Sigvard Krantz, vd i Bjärke Energi – en mindre ekonomisk förening med säte i västgötska Sollebrunn – som en kommentar till aviserade förändringar för den kommande regleringsperioden (åren 2020-2023).

Energiminister Ibrahim Baylan har länge aviserat  förändringar i den avkastning på kapitalet (”wacc:en”) som elnätsföretagen ska tillåtas ta ut. Regeringen antog nyligen en förordning med bland annat innebörden att wacc:en sänks från 5,5 procent till 3 procent – en dramatisk förändring.

Den nya elnätsregleringen, som nu tillämpas i Sverige, infördes första gången åren 2012-2015. Nu får elnätsföretagen på förhand besked om vilket intäktsramar som medges. Trots detta har det varit ett starkt mediafokus på extremt stora ökningar som några av de största aktörerna tagit ut.

Sigvard Krantz – som lett sitt företag med knappt 5.000 elnätskunder i 25 år – uttrycker dock förståelse för att myndigheter och politiker griper in mot de höjningar av elnätspriserna som ger hela energibranschen badwill:

– Jag kan förstå att man vill ändra regleringen på något sätt för att stävja de väldigt stora höjningarna. Vi har inom branschen förstört för oss själva. Med rimliga höjningar hade kraven aldrig rests. Det som stuckit ut är ju några dominerande elnätsföretag – måhända även en del mindre, det vet jag inte – där stora höjningar har skapat braskande rubriker. Media har haft en tacksam godbit och stor roll i att elda på detta.

Sigvard Krantz

Sigvard Krantz är en respekterad och välkänd branschprofil på elnätssidan. Han har under många år kommit att vara språkrör för mindre branschföretag. En allvarlig effekt av de ständiga förändringarna i spelreglerna kan bli den långsiktiga utvecklingen. Sigvard Krantz säger:

– Vi vet helt enkelt inte om vi gör rätt eller fel idag och huruvida regleringen långsiktigt leder rätt. Det känns knepigt. Det blir ett famlande.

Vilken ränta på kapitalet (”wacc”) som är den rätta kan Sigvard Krantz omöjligt säga, ”det är hiskeligt svårt”. Många mindre och medelstora elnätsföretag har utnyttjat väsentligt under den tillåtna intäktsramen. Bjärke ligger på cirka 2/3.

– Ett annat problem gäller tidsgränsen för befintliga anläggningar. Det innebär att vi inte får ”betalt” för anläggningar som passerat en 40-årsgräns oavsett om dessa är väl underhållna och kan klara ytterligare 10-20 års drift. Det är en orimlighet. Och det blir ett slöseri med kapital om ett företag bara av det skälet tvingas nyinvestera. Investeringar ska ske där det behövs – inte för att spelreglerna ser ut på ett visst sätt.

Sverige har cirka 170 elnätsföretag idag. På senare år har några uppmärksammade storaffärer gjorts där internationellt kapital kommit in. Och där aktörerna ser elnät i Sverige enbart som ett investeringsobjekt. För dem är avkastningen viktigast. Sigvard fortsätter:

– Om räntan sätts för lågt, och avkastningen blir för dålig, kanske dessa internationella aktörer vill kasta in handduken. Vem har råd och vill köpa i ett sådant läge? Det finns en risk för strukturomvandlingar på sikt och att många mindre inte överlever – en utveckling som jag personligen ogärna vill se.

– Med för hårda ekonomiska tyglar – om tumskruvarna dras åt ytterligare för att visa handlingskraft gentemot elnätsföretagen – kan vi på sikt få ett fenomen som liknar SJ och de misskötta svenska järnvägarna. Både innovation och investeringar stryps. Infrastrukturen slits ut utan att tillräckliga ersättningsinvesteringar görs. Och på sikt käkas kapitalet upp!

Sigvard Krantz tror att flertalet branschkollegor delar hans syn att elnäten i första hand är en infrastruktur som kunder och ägare behöver. Och inte att det ska vara en ”mjölkkossa” för ägarna. Att verksamheten är en monopolmarknad medför krav på reglering – visst, säger Sigvard:

–  Men åtgärda då problemen. Exempelvis att nuvarande regelverk leder till överinvesteringar bara för att en anläggning passerat en tidsgräns.

Även om Bjärke Energi är en liten förening, är Sigvard Krantz full av tillförsikt inför framtiden. Han säger:

– Vi kämpar på. Med det som har antytts inför kommande regleringsperiod kommer vi att klara oss även om ekonomin skulle naggas i kanten. Våra ägare är nöjda med att vi kan hålla en prisnivå som med marginal ligger under det medgivna taket.

Sigvard Krantz ser framför sig fortsatt behov av stora investeringar. Elektrifieringen av fordonsflottan kommer självklart att påverka även Bjärke:

– Lokal elproduktion är idag inget bekymmer för oss. Den kan vi välkomna. Men får vi samma utbyggnad som i norra Tyskland blir det tekniska problem som tarvar stora investeringar. De som är mikroproducenter ska kunna skicka ut strömmen på nätet utan att betala extra för det. Men för de lite större kraftverken – exempelvis  vindkraft som är till åren och över 63 Ampere – får vi inte ta betalt för transporten. Det tycker jag i grunden är fel. Ta bort den orättvisan, avslutar han.