I dag når elpriset en för årstiden extremt låg nivå. Mediernas intresse är i stort sett försumbart jämfört med hur man bevakar när elpriset är högt.
– Det här följer gängse medielogik, positiva händelser är inga nyheter, säger Gunilla Jarlbro, medieprofessor vid Lunds universitet.

Av Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

I dag sjunker elpriset på elbörsen Nord Pool Spot till 12 öre per kilowattimme. Det är en prisnivå som för perioden är extremt låg. Förklaringen är det ymniga regnandet som har skapat en rekordartad tillrinning i vattenkraftens vattenmagasin. Tillrinningen under vecka 36 är den nästhögsta för den här veckan på 60 år. Följderna blir billigare elräkningar för elkonsumenterna.

Men det här faktumet bevakas det sparsamt om i medierna. Sveriges Television var ett av få undantag som gjorde ett djupare inslag om de låga elpriserna. Men den generella mediebevakningen är i stort sett osynlig, inte minst om man jämför med de två gångna vintrarnas krigsrubriker som har handlat om de höga elpriserna och marknadens ofullkomlighet. Mediernas rapportering är skev.

– Jag har inte följt just bevakningen av elmarknaden, men den enklaste förklaringen när rapporteringen ser ut som du beskriver är att negativa händelser får mer utrymme i medierna. De väcker mediekonsumenterna känslor, de är lätta att personifiera och det är lätt att lyfta fram människor som drabbas av höga elpriser. Negativa händelser har större genomslag, positiva nyheter som att hushållen mår bra och har mer pengar i plånboken är inte lika bra nyheter, säger Gunilla Jarlbro, medieprofessor vid Lunds universitet, och fortsätter:

– Men visst ibland kan jag tycka att det blir väl negativt i medierna och att det kan vara befogat att ha rapportering i stil med: Wow, nu är det låga elpriser, titta hur det påverkar din hushållsekonomi!

Hur påverkar medierapporteringen vår syn på olika företeelser i samhället?
– Det beror på vad det är för händelser. Är det saker som vi inte har egen erfarenhet av så påverkar medierapporteringen mer vår syn. Trots att det rapporteras mycket om sjukvårdens brister, så visar undersökningar att vi har stort förtroende för sjukvården. Det beror på att det är många som har egna positiva erfarenheter av sin kontakt med sjukvården.

Finns det några risker med skev rapportering om händelser eller företeelser i medierna?
– Ja, vi kan till exempel se att när riskjournalistiken blir omfattande har det betydelse. Medierapporteringen har i dessa fall påverkat opinionen som i sin tur har påverkat företag och myndigheter i deras beslutsfattande.

Så om mediernas rapportering om att elmarknaden inte fungerar och att det i stort sett bara är intressant att rapportera om höga elpriser kan det påverka besluten i slutändan?
– Ja det kan det göra. Om mediernas bevakning skapar opinion om elmarknaden kan det påverka vilka politiska beslut som fattas.

Gunilla Jarlbro ser en utveckling åt att medielogiken blir alltmer driven och det beror på att konkurrensen om publiken i dag är hårdare. Medierna måste förpacka sina nyheter för att vinna publikens intresse och då är det risk att rapporteringen blir mer hårdvinklad.