Klimatarbetet är viktigt men måste utföras i samklang med andra lika viktiga miljömål om vi inte ska binda ris åt egen rygg. Greenpeaces rankinglista av elbolag med avseende på förnybar energiproduktion förändras nu med Älvräddarnas hjälp så att kraftindustrins vrångbild att svensk vattenkraft generellt är hållbar inte får genomslag.

Klimatförändringarna är en ödesfråga som måste lösas snabbast möjligt. Gör vi inget åt problemen hotar konsekvenser för allt levande som är oerhört skrämmande. Samtidigt visar forskning att vi har flera andra miljöproblem som på samma sätt måste lösas snabbt för att inte jordens förmåga att försörja oss med mat, ren luft och rent vatten ska minska under överlevnadsnivå.

Ett av de viktigaste är förlust av biologisk mångfald där ett minskande antal arter och ekosystem över hela världen skapat den globala ekosystemkris vi nu har. Klimatförändringarna i sig påverkar också ekosystemen, bland annat genom att klimatzoner förändras i en takt som inte alla arter hinner anpassa sig till, men ekosystem med bevarad mångfald har visat sig vara mer motståndskraftiga mot snabba förändringar.

Orsakerna bakom de globala klimatförändringarna och ekosystemförlusterna är väldigt lika. Det är människan i båda fallen som står för den absolut största påverkan, och båda problemen uppstår på liknande sätt. Miljontals punktvisa utsläpp av koldioxid och tiotusentals punktvisa degraderingar av ekosystem och arter skapar de globala problemen med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Den globala ekosystemkrisen gör att vår miljö får svårare och svårare att leverera de ekosystemtjänster som vi människor är totalt beroende av; utan fungerande ekosystem över hela världen kan vi helt enkelt inte överleva som art.

Med denna kunskap i bagaget är det oerhört viktigt att forskning, politik och den samlade miljörörelsen tar sig an problemen på ett integrerat sätt, så att vi inte luras att tro att vi kan lösa en sak i taget. Ett samlat grepp är viktigt, annars hotar ett till synes framgångsrikt arbete med en fråga att påverka de övriga miljöproblemen negativt. Älvräddarna, med vår fokus på vattenkraftens otroligt stora påverkan på biologisk mångfald, har ett självklart ansvar att se till hela problemkontexten. Vi kan med fog hävda att ett stopp för utbyggd vattenkraft i Sverige skulle gynna den biologiska mångfalden, om den kombineras med miljörestaureringar av de i Sverige befintliga vattenkraftverken.

Vi ser också att det inte på något avgörande sätt påverkar Sveriges energisystem eller energiomställning till förnybar energi. Vattenkraft räknas till de förnybara energikällorna, trots att den i Sverige som förutsättning oftast har totalkraschade ekosystem för att nå ”full effekt”. Dammar och regleringsmagasin utarmar näringsbalansen och hindrar bland annat fiskar att röra sig fritt till de områden de normalt använt för fortplantning, uppväxt och säsongsuppehåll. Nyare forskning i Sverige visar också att det är den storskaliga vattenkraften i Sverige och Finland som till minst 50 procent bidrar till den kiselutarmning vi kan konstatera i Östersjön, något många tidigare trott enbart berott på övergödningseffekter. Kisel är en av hörnstenarna i Östersjöns näringsväv och även om vi så småningom kommer till rätta med övergödningsproblematiken återstår detta problem för jordens största innanhav.

Svensk och finsk vattenkraft påverkar alltså ekosystem på ett genomgripande negativt sätt från fjällen till Östersjön och därmed ända ut i Västerhavet. För någon vecka sedan KO-anmälde Älvräddarna företaget Alingsås Energi för att de använder begreppet ”grön el” i sin marknadsföring. De säger sig vara stolta över att ha hamnat i topp på Greenpeace rankinglista över de företag som har enbart förnybar energi. Merparten av vattenkraften de säljer kommer från Bjurfors nedre kraftverk i Umeälven, ett storskaligt vattenkraftverk som kan tjäna som paradexempel på hur vattenkraften sköts generellt i Sverige.

Ägaren, Statkraft, har precis restaurerat dammen för 57 miljoner kronor, men trots det har inga miljöåtgärder av typen fiskvägar för upp- och nedströms vandring varit med ens som en tanke. Så ser det ut i princip överallt, även om kraftindustrin alltid lyfter fram de extremt få goda exempel de har som om det vore det normala. Denna problematik har uppmärksammats av både riksdag och regering och därför tillsatte miljöminister Lena Ek i våras en utredning vars syfte är att svensk vattenkraft ska omprövas för att kraftverken ska få moderna, tidsenliga villkor för sin drift, och därigenom minimera effekterna på ekosystem och biologisk mångfald. Villkoren ska harmonieras med EU:s vattendirektiv, där mål om god ekologisk status i dagsläget inte har en chans att nås på grund av hur vattenkraften sköts i Sverige.

Givetvis är kraftindustrin motståndare till detta, eftersom en sådan anpassning av kraftverken till en ur en bredare miljösynpunkt bättre anpassad drift minskar produktionen med kanske mellan 3-10 procent. För kraftindustrins del handlar det uteslutande om ekonomiska överväganden när de motsätter sig miljörestaureringar, även om de har en väl utvecklad men oftast falsk klimatretorik. De vet numera att de energiförluster som uppstår på grund av miljörestaureringar, när en liten del vatten släpps i fiskvägar istället för att gå via turbinerna, kompenseras av effektiviseringar i kraftverken och framförallt ökande nederbörd de närmaste decennierna. De framtida vinsterna, energimässiga och därmed ekonomiska, vill kraftbolagen behålla för egen del och inte lägga på miljöåtgärder.

När vi nu känner till kraftbolagens negativa inställning till miljöåtgärder och hur olika miljöproblem hänger ihop är det glädjande att Greenpeace kommer att vidareutveckla den rankinglista som de uppdaterar varje år där företag med enbart förnybar el i sin produktportfölj rankas högst. Älvräddarna har bjudits in av Greenpeace för att gradera de företagen efter hur de sköter sin vattenkraft med avseende på biologisk mångfald. Genom samarbetet mellan Älvräddarna och Greenpeace når vi flera viktiga saker, där kanske det viktigaste av allt är att fler inser att den svenska befintliga vattenkraften kan miljörestaureras och att det är nödvändigt av ekologiska skäl.

Det är ett viktigt steg i rätt riktning och ett bevis på att klimatarbete och arbetet med biologisk mångfald inte bara kan utan ska kombineras.

Christer Borg
Ordförande Älvräddarnas Samorganisation