KD: utgå från elbehov på minst 200 TWh

KD: utgå från elbehov på minst 200 TWh

Sverige behöver återuppta planeringen av nya kärnreaktorer, skriver kristdemokraternas energipolitiska talesperson Camilla Brodin, och menar att vi bör söka internationellt samarbete för att utveckla standardiserade kraftverk.

Redan innan klimatmötet i Katowice larmade Svenska kraftnät om att Sverige kan drabbas av allvarlig elbrist i framtiden. Det beror inte minst på att reaktorerna Ringhals 1 och 2 ska tas ur bruk, 2020 och 2019. Elbristen är så pass allvarlig att delar av elnätet kan behöva stängas kalla vinterdagar inom ett decennium. Samtidigt vill alla politiska krafter se mer elektrifiering i Sverige. Inte minst för att få bort transportsektorns utsläpp behöver bilar, lastbilar och båtar använda el som drivmedel. Dessutom behöver järnvägsnätet byggas ut.

Svenska företag som idag bidrar mycket till våra koldioxidutsläpp, som Cementa, SSAB och LKAB har tagit enormt viktiga kliv för att tillverka cement och stål utan att släppa ut koldioxid. Omkring tio procent av de globala utsläppen kommer från produktion av cement och stål. Den nya tekniken har därför stor potential inte bara för att minska de svenska utan även utsläppen globalt. Det vore i ett första steg en enorm framgång för Sverige och skulle bidra till att vi låg i absolut framkant gällande minskad koldioxid produktion, en teknik som sedan kan exporteras. För Sveriges roll som kunskapsland är det ovärderligt.

Ökat elbehov
Men om samhället behöver mer el, måste elen också produceras. 2017 producerades 159 TWh i Sverige, där kärnkraft och vattenkraft står för 80 procent. Eftersom vattenkraften nått sitt kapacitetstak måste andra energislag stå för den framtida utbyggnaden. Mellan januari och juni 2018 producerade Ringhals fyra reaktorer 15 TWh. Stänger Ringhals 1 och 2 i förtid riskeras en stor del av svensk elproduktion. Minskar svenska kärnkraften så ökar dansk, tysk och polsk kolkraft och därmed klimatutsläppen. Bara produktionen från Ringhals 1 och 2 minskar utsläpp från kolkraft, lika mycket som alla Sveriges bilar.

Sveriges elbehov kommer öka, och det betydligt, om vi ska fortsätta utveckla samhället, minska oljeberoendet och samtidigt klara klimatmålen. Om vi ska uppfylla klimatlagens krav på nollutsläpp av växthusgaser senast 2045 är det nödvändigt att vi bygger ny kärnkraft i vårt land. Planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett elbehov på minst 200 terawattimmar 2045 om alla åtaganden ska kunna uppfyllas. Här behövs alla icke-fossila energislag. Ett utbyggt elnät är också avgörande.

Öppna för ny kärnkraft
Med energiöverenskommelsen som utgångspunkt behöver Sverige återuppta planeringen av nya kärnreaktorer. Sverige borde samarbeta med andra kärnkraftsländer både i Europa och andra världsdelar för att utveckla ett fåtal standardiserade kraftverk med en rimlig prislapp och byggtid. Ny kärnkraft är en viktig fråga, inte bara för Sverige utan framför allt på en global nivå. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är kärnkraft nödvändigt för att klara klimatmålen. Idag är det Ryssland och Kina som bygger flest reaktorer, här har västländerna ett gemensamt ansvar att vara med.

Sverige behöver också, tillsammans med våra grannländer, sätta ett mål för leveranssäkerheten. Idag är ingen ansvarig för att det långsiktigt finns el i nätet vilket gör att alla agerar kortsiktigt. El är inte vilken vara som helst, därför ska aktörerna på elmarknaden avkrävas långsiktighet.

Jag får ofta frågan om hur 100 % förnybar energi går ihop med kärnkraft, som vi har med i energiöverenskommelsen. Som målet är formulerat så inkluderas kärnkraft. Jag refererar återigen till FNs klimatpanel där de pekar ut behovet av 500 nya kärnkraftsreaktorer i världen om vi ska nå klimatmålen.

Inom energiöverenskommelsens ramar
Vi kristdemokrater anser att kärnkraften i linje med energiöverenskommelsen ska utvecklas, inte avvecklas. Vattenkraften ska värnas. Elanvändningen behöver öka för klimatets skull. Vind- och solenergi kommer byggas ut och mål för leveranssäkerhet måste tas fram.

Kristdemokraternas syn ligger inom energiöverenskommelsens ramar. Där finns inget stoppdatum för kärnkraften och gamla reaktorer kan ersättas med nya inom ramen för överenskommelsen.

Vi konstaterar att den bedömning som Vattenfall gjorde för att stänga Ringhals 1 och 2 inte delades av delägaren Eon. Elpriserna var dessutom betydligt lägre 2015. I september 2015 var elpriset drygt 25 öre per KWh, i september i år var det 64 öre. Dessutom hade diskussionen om en elektrifiering av hela samhället inte alls nått så långt som den har idag. Därav måste diskussionen fortsätta och oron tas på allvar så att genomförandet av energiöverenskommelsen hela tiden arbetas med.

11 Kommentarer
Camilla Brodin
Av Camilla Brodin
Riksdagsledamot (KD), energipolitisk talesperson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Trygve Engelbert skriver:

    Mycket bra artikel.

  2. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Camilla Brodin KD har rätt i frågan om att uppdaterad kärnkraft får ersätta uttjänt dito. Kan man dessutom återvinna de förbrukade urankutsarna i stället för att gräva ner dem i underjorden till ingen nytta, är mycket vunnet på väg mot sönderfall till bly.

    SSAB: s försök med vätereduktion av malm till järn är bara på labstadiet men skulle det bli något får vi frigöra lite elkraft. Även aluminiumoxid borde kunna reduceras med vätgas och stora koldioxidutsläpp minskas. AL ligger längre till vänster än FE i kemiska spänningskedjan från vätet. Kopparoxid (CuO²) reducerade vi med vätgas i skollabbet på 60-talet.

    Forskningen i Luleå har ägnats åt Järn och syntetisk diesel, den senares pilotanläggning har lagts i malpåse för sannolik rivning. Så var det med den miljösatsningen. Riktiga industrimänniskor skulle kompletterat forskningen och fått till lite bättre resultat. Man bör inte alltid starta från ruta 1, utan ta tillvara även det andra kan. Om 100 år dras det på smilbanden åt dagens tafatta vetenskap.

    Tågen i Stockholms området måste köras på halv fart så att bara 25 % energi behöver användas annars löser det ut och blir totalstopp. Ransonera tågresande så problemet inte uppstår, då ökar valmöjligheterna för företag att flytta till Norrland där el-överskottet finns. Oskickligt handhavande av resurser/pengar ligger bakom nästan alla problem.

  3. Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth skriver:

    Elförbrukningen dvs elanvändningen under de nio sista månaderna av 2018 minskar med ca 0,7 %.
    Vi är nu också på väg mot högre elpriser och lågkonjunktur.
    Att då påstå att elförbrukningen kommer att öka är politik från ett parti som balanserar på riksdagsgränsen.
    Att påstå att elförbrukningen ska öka med 45 % till 200 TWh är mycket märkligt.

  4. Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth skriver:

    Camilla Brolin, det tråkiga med skriven text är att texten kommer att finnas kvar om 30 år. Folk kommer då se att din prognos var felaktig.
    Elanvändningen har stått stilla i 10 år i Sverige och är nu på väg ner. Stora elanvändare som Cementa, SSAB,LKAB och KUBAL är på väg att lägga ner av lönsamhetsskäl. Efter den nedläggningen är Sveriges elanvändning mer än 10 % lägre än idag.
    År 2040 är vår elanvändning ca 100 TWh per år.
    År 1980 påstod moderaterna att vår elanvändning skulle vara 250 TWh per år 2010. Det var också ett önsketänkande.

  5. Bengt Hellman skriver:

    Kd:s nostalgitripp om ny kärnkraft saknar kontakt med ekonomiska realiteter. Vem är intresserad av att köpa dyr ström från nya kärnkraftverk när man kan köpa el från vindkraft och solkraft för en bråkdel av kostnaden.

    1. Johan Montelius skriver:

      För att den “bråkdel av kostnaden” måste betala genom ständiga subventioner.

      … eller skall vi plocka bort subventionerna i morgon?

  6. Göran Andersson skriver:

    Stängningen av R1 & R2 är inte förtida utan en minskning av övertidskörning. De var konstruerade för 25 års drift och har sedan modifierats i flera omgångar för att kunna förlänga drifttiden. Nu tog Vattenfall beslutet att inte investera mer på grund av olönsamhet. Ingen av dem hade av SSM godkänd oberoende härdkylning och R2 dispans för osäkerhet kring reaktor inneslutningen, om jag inte minns fel.
    En mycket stor andel av uppvärmning sker fortfarande med direktverkande el, som ett arv från den billiga kärnkraftselen, vilka bör bytas ut och ge en stor energibesparing. Utrymmet för ny solel finns också, vilket man kan se då största elöverskottet är på natten.

    1. Klas Roudén skriver:

      Tänk om alla beslut i industriell verksamhet skulle styras av en sådan dogmatism, att klamra sig fast vid ett nattståndet beslutsunderlag, dvs som här betr nämnda 25 år. För i så fall skulle t ex flertalet av våra vattenkraftverk vara nedlagda. Men dessa har ju förstås succesivt förnyats, vilket våra kärnkraftverk också genomgått, speciellt beträffande säkerhetskraven från SSM.
      Men Vattenfall har givetvis ej alls styrts av någon dogmatism, utan av ren affärsmässighet; sjunkande elenergipriser p g a den subventionerade vindkraftsutbygganden i Nordeuropa, av den nu avskaffade straffskatten på kärnkraft samt av EU:s diktat om oberoende härdkylning (vilken förstås ytterligare stärker den redan mycket höga säkerheten, men vem tror på en tsunami längs Europas floder med kärnkraftverk eller hos oss?). Men kostnaden för oberoende härdkylning, ca 1 miljard/reaktor, är ju bara peanuts jämfört med flera hundra miljarder vid helt nedlagd kärnkraft enligt totalnotan på 1550-1640 miljarder i Swecos rapport ”100 procent förnybart” 2017-06-15.
      Visst är det så att risken för effektbrist i huvudsak styrs av vår direktverkande elvärme. Men hur skulle vår miljö sett ut, om vi inte våra framsynta politiker (speciellt Tage Erlander) hade fattat beslut om kärnkraften i mitten av 1960-talet? Säkert fler utbyggda älvar och forssträckor med ökande risk för elbrist vid torrår för vattenkraften, ökad nedsmutsning och försurning, CO2-belastning samt kostnadschock p g a ökad oljekraftproduktion i Stenungsund och Karlshamn samt i ev nya oljekraftverk.
      Nu är läget som det är.
      Hur tänker du lösa den kraftigt ökande risken för effektbrist, ja just det, under dagtid, vid sträng kyla i ett vindsvagt Nordeuropa med Ringhals 1-2 ur drift? Eller chansar du, som vår regering och vissa andra politiker o dyl, på att något sådant inte längre kan inträffa?

  7. Torsten Dilot skriver:

    Instämmer helt med Camilla Brodin och KD. Kärnkraft är inte dåtidens teknik, den är framtiden och utvecklas hela tiden. Istället för att skriva en lång utläggning hänvisar jag till dessa artiklar.

    https://www.svd.se/svensk-teknik-kan-ge-klimatsmart-ny-karnkraft
    https://www.nyteknik.se/opinion/vart-karnavfall-ar-en-vardefull-energiresurs-6817043
    https://www.nyteknik.se/opinion/karnkraft-grundbulten-for-att-na-klimatmalen-6929135
    https://www.linkedin.com/pulse/kärnkraft-ja-tack-tänk-på-klimatet-torsten-dilot/

    Summerat, IPCC, FN’s klimatpanel drar slutsatsen att antalet reaktorer behöver mångfaldigas i hela världen om vi ska nå klimatmålen.

    Ett vägval där vi ersätter åldrande reaktorer allteftersom med nya reaktorer ger fortsatt leveranssäkerhet för elförsörjningen, ger fortsatt klimatneutral och fossilfri elproduktion i Sverige, samt inte minst oerhört kostnadseffektivt jämfört med “100 % förnybart”. En satsning på ny kärnkraft kan nyttja befintliga elnät i hög grad och blir dessutom en hel svensk statsbudget billigare jämfört med “100 % förnyelsebart”, där man till mycket stor del behöver göra en oerhört kostsam uppgradering av våra elnät.

    Jag vill kunna se mina barn och barnbarn i ögonen också om 15-20 år och säga att vi gjort vad vi kunnat för att dels rädda klimatet och dels trygga elförsörjningen!

  8. Björn ST Viklund skriver:

    Märkligt och bra….
    Skrev igår att vi behöver 15 GW ny kärnkraft.
    Vi har 8 GW hydro energi…..
    Summa: 200 TWh

    Vilken tillfällighet men räcker till både ersättning av reaktorer som går out of date samt elektrifieringen av fordonsflottan och då halveras, minst, koldioxidutsläppen och vi kommer att få en el som kostar mindre än idag……

  9. Otto Støver skriver:

    Endelig en politiker som våger å si klart ifra hvilken vei det går med de såkalte grønne energiene. Tyskland har oppdaget det for sent. Og den dagen det begynner å bli utkobling av store områder under en kuldebølge så kommer nok flere til å mene det samme. Synd at det må bli skikkelig ille før dette går opp for folk, men sånn er nå verden blitt.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet