Karin Widegren, som är chef för internationella frågor på Energimarknadsinspektionen, menar att en integrerad europeisk elmarknad är positivt: säkrare elförsörjning, lättare att ställa om till förnybart och stärkt konkurrens.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Karin Widegren om vad som krävs för att nå den europeiska elmarknaden: 

– EU-lagstiftningen i dag är i sig inte tillräcklig för att få till en faktiskt gemensam elmarknad. Det går inte enbart att lagstifta fram en inre elmarknad. För att få en inre marknad att bli verklighet krävs det också att motsvarigheterna till Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen inom EU samordnar olika regler och praxis mellan länderna och att handelsplatserna för el i de olika länderna samarbetar på liknande sätt.

Om tidsplanen:
– Det handlar om otroligt mycket detaljer och det är komplext att skapa den inre elmarknaden. Enligt politiska beslut ska den vara igång 2014, men det blir väl tufft att hinna till dess. Men trots komplexiteten och den pressade tidsramen kommer vi att ha tagit en hel del steg till 2014, men vi kommer nog inte att vara klara.

Om Elmarknadsinspektionens syn på en gemensam europeisk elmarknad:
– Vi är positiva till en gemensam europeisk elmarknad och arbetar för att nå dit. Det kommer att stärka vår förmåga att säkra elförsörjningen, det kommer att bli lättare att ställa om till förnybart för att uppnå EU:s klimatmål och konkurrensen kommer att stärkas.

Om Energimarknadsinspektionens roll:
– Energimarknadsinspektionen i Sverige har också rollen att se till så att den nordiska elmarknaden inte tvingas ta ett steg tillbaka när den ska integreras med andra marknader. Självklart handlar en sådan här utveckling om att kompromissa, men vårt jobb blir att skapa förståelse för den nordiska elmarknaden, som vi tycker ligger långt fram i utvecklingen. Det här innebär att vi måste analysera varje förslag för att noggrant kunna se konsekvenserna. I sådana här processer finns det alltid en risk att ett fåtal länder dominerar agendan och också en risk att dessa bestämmer för mycket.

Om utmaningarna:
– Vi har helt olika produktionssystem och driftsprinciper än många andra europeiska marknader. I länder där produktionen domineras av ett fåtal stora kolkraftverk används ofta mer centraliserad styrning av driften. Vem som får producera och hur kapaciteten i nätet används i det nordiska elsystemet styrs av de bud som marknadsaktörerna lämnar på elbörsen Nordpool. Denna modell ger ett mindre behov av centraliserad styrning. Dessutom har vi gott om vattenkraft som är förhållandevis lätt att reglera. Vi ser det som en framgång att en så stor andel av elen handlas på Nordpool med stabil prisbildning som följd. Vi vill ha en sådan här likvid spotmarknad där långsiktiga kontrakt kan slutas med spotpriset som utgångspunkt. En annan typ av marknad, som till exempel är ganska vanlig i södra Europa, där en stor del av elhandeln sker genom bilaterala avtal kombinerat med separat handel med överföringskapacitet, ger sämre konkurrens och ett ökat krav på central styrning. En utveckling i en sådan riktning är inget som vi vill ha i Norden.

Om prisutvecklingen:
– Totalt sett kommer vi sannolikt inte att få lägre priser i Sverige, men stabilare. Till exempel kommer inte ett torrår slå lika hårt. De oförutsedda händelserna blir enklare att parera på en integrerad marknad, för ju mer handel och kraftutbyte desto säkrare försörjningstrygghet. Men marknadsintegrationen behöver inte heller innebära högre priser, däremot kommer omställningen till förnybar energi att kosta pengar och med största sannolikhet innebära högre elpriser för konsumenterna.

———

Läs tidigare delar i intervjuserien:
Del 1: Daniel Johansson, statssekreterare näringsdepartementet: ”Utmaningarna är enorma”
Del 2: Lise Nordin (MP), energipolitisk talesperson: ”Väldigt positivt med större energisystem”
Del 3: Mats Gustavsson, energiansvarig Boliden: ”Det tyska elpriset kommer att slå hårt mot oss”