”Hög tid att prioritera elförsörjningen”

”Hög tid att prioritera elförsörjningen”

Trots återkommande larmrapporter från Svenska kraftnät, industrin och företagare kring den bristande elförsörjningen väljer regeringen att slå dövörat till och låta Miljöpartiet kontrollera frågan om våra mest grundläggande energibehov. Det skriver Camilla Brodin, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson för kristdemokraterna, tillsammans med 24 kommunala företrädare för partiet.

Sverige kommer att uppleva en allt större efterfrågan på el för att möta de behov som en ökad elektrifiering, industriomställning och nya förbrukningsmönster för med sig. Så ser framtiden ut. Hur vi lyckas hantera den utvecklingen är en helt annan fråga.

Foto: AndGra, Pixabay 

Stängningen av kärnkraftsreaktorer de senaste åren medför att delar av Sverige drabbas av effektbrist. Framför allt i södra Sverige ser vi hur man drabbas av nedläggning av energikällor som tidigare gett stabil elproduktion.

Trots återkommande larmrapporter från Svenska kraftnät, industrin och företagare kring den bristande elförsörjningen väljer regeringen att slå dövörat till och låta Miljöpartiet kontrollera frågan om våra mest grundläggande energibehov.

Vid årsskiftet 2020 togs Ringhals 1 ur bruk ett år efter att Ringhals 2 stängdes ner. Dessa har inte ersatts av någon planerbar kraft. Det är oansvarig politik.

I dagsläget har Sverige sex aktiva kärnreaktorer fördelat på tre kärnkraftverk. Följden av nedstängningarna blir att man under perioder kan komma att tvingas till ransonering av elkraft när inte elreserven eller importen räcker till.

Ett exempel på detta är oljekraftverket i Karlshamn som behövts köras igång vid flera tillfällen, just på grund av effektbristen i södra Sverige. Senast nu i februari. Resultatet av regeringens politiska vägval har lett till minskad beredskap och försämrad leveranssäkerhet. Den kalla årstid vi nu befinner oss i gör läget om möjligt ännu värre.

Utan en stabil elproduktion i syd hamnar elnätet i obalans vilket minskar överföringsförmågan från norr i en accelerande negativ spiral. Kärnkraften bidrar nämligen inte enbart med stora mängder ren el, den fungerar också likt en stötdämpare i elnätet.

Svenska kraftnät har under lång tid inte förmått att förstärka transmissionsnätet. Detta har under det senaste året lett till att prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige skenat. Under 2020 betalade elkunder över sex miljarder kronor mer för el än vad som behövts, men flaskhalsarna i överföringen gör att det har blivit så. Samtidigt har Svenska kraftnät kunnat tjäna mer än fem miljarder på att köpa el billigt i norra Sverige och låta kunder i söder betala dyrt för prisskillnaderna.

Vi kristdemokrater förordar en annan energipolitik. Vi anser att våra krav på leveranssäkerhetsmål, planeringsmål för elproduktion och större krav på marknadens aktörer måste implementeras skyndsamt.

Svenska kraftnät måste få i uppdrag att skyndsamt dubbla överföringskapaciteten i transmissionsnätet. Även regionnäten måste kraftigt förstärkas. Idag får bolagen inte bygga kapacitet på spekulation men om vi ska klara klimatmålen måste även regionnäten få ett motsvarande dubbleringsuppdrag. Det måste fokusera både på industrier som vill elektrifiera och på städernas allvarliga elbristsituation.

Kristdemokraterna föreslog 2009 att göra det möjligt för investeringar i ny kärnkraft, då handlade det om max tio reaktorer på tre platser. Vi vill att denna begränsning tas bort både vad gäller lokalisering och antal. Sverige bör också skyndsamt tillse att långsiktiga finansiella villkor för befintlig och ny kärnkraft, säkras.

Regeringens passivitet har gjort att varken svensk kärnkraft eller vattenkraft räknas som hållbart av EU. Kärnkraft använder mindre plats, färre råvaror och mindre avfall än något annat energislag. Vattenkraften är helt unik i sin förmåga att flexibelt kunna lagra och variera sin produktion. Båda uppfyller alla teknikneutrala kriterier på hållbarhet med stora marginaler. Att regeringen passivt låter organisationer som Greenpeace i Bryssel styra Sveriges energipolitik är både ansvarslöst och farligt.

Med ytterligare en nedlagd reaktor i Ringhals blir elnätet i syd väsentligt mer sårbart. Sverige kommer också tvingas importera fossil elproduktion varje gång det blir kallt.

Är det så vi vill ha det? Det tycker åtminstone inte vi kristdemokrater.

Kristdemokraternas förslag:

– Planeringsmål på 250 terawattimmar/år
– Dubbleringsmål för transmission- och regionnäten
– Leveranssäkerhetsmål
– Tillståndskrav på elmarknadens aktörer att bidra till målen
– Slopad begränsning för kärnkraft vad gäller antal reaktorer eller placering
– EU-politik som utvecklar och inte avvecklar svensk elproduktion

 

Camilla Brodin, KD, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson

Denisé Cassel, KD, kommunalråd i Linköping

Erik Slottner, KD, borgarråd Stockholms stad

Bengt Germundsson, KD, Kommunstyrelsens ordförande Markaryd

Ella Kardemark, KD Kommunalråd Halmstad

Annicki Oscarsson, KD, Kommunstyrelsens ordförande Ödeshög

Jan Utbult, KD, Kommunstyrelsens ordförande Öckerö

Bo Rudolfsson, KD, Kommunstyrelsens ordförande Laxå

Karl Henriksson KD, Kommunalråd Huddinge

Eva von Wowern, KD Kommunalråd Täby

Anna Lipinska, KD kommunalråd Värmdö

Maria Fälth, KD Kommunalråd Upplands Väsby

Jens Davidson, KD kommunalråd Haninge

Lennart Nilsson, KD, Järfälla

Karin Teljstedt, KD, kommunalråd Nacka

Sivert Åkerljung, KD, Kommunalråd Ekerö

Erik Nilsson, KD Kommunalråd Karlstad

Eva-Britt Sjöberg, KD, Kommunalråd Norrköping

Niklas Arvidsson, KD, Kommunalråd Borås

Jan Myléus, KD, Kommunalråd Gävle

Marlene Jörhag, KD, Örebro

Monica Samuelsson, KD, Kommunalråd Vetlanda

Ingemar Wiklander, KD, Majoritetsföreträdare Härnösand

Kristin Andersson, KD, Socialråd i Finspång

Torsten Elofsson, KD, ordförande Malmö

5 Kommentarer
Av Camilla Brodin
Riksdagsledamot (KD), energi- och näringspolitisk talesperson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Arne Josefsson skriver:

    Överföring av aktiv effekt mellan elområde 3 och 4 måste tydligen begränsas p g a brist på reaktiv effekt. Kunde situationen förbättras med att köra en nedlagd generator i Ringhals som synkronkompensator? ( Ev med turbinen för ökad rotationsenergi?) Men vem borde i så fall betala? Är vinsten i överföringsförmåga värd kostnaden?

  2. Bengt Hellman skriver:

    Att skyndsamt tillse att långsiktiga finansiella villkor för befintlig och ny kärnkraft, säkras blir mycket dyrt. Om detta genomförs får skattebetalarna dela på enorma kostnader. Antag att du bygger ny kärnkraft som årligen producerar 60 TWh. Ny kärnkraft kostar 1,40 kr/kWh medan ny sol och vind kostar en krona mindre per kWh. 1 kr/kWh gånger 60 miljarder kWh/år gånger 50 år blir 3 000 miljarder kronor i merkostnad, 300 000 kr i merkostnad per invånare. Ett bra recept om man vill göra svenska folket fattigare.

    https://www.lazard.com/media/451419/lazards-levelized-cost-of-energy-version-140.pdf

    1. Nils-Olov Jonsson skriver:

      En kommentar till Bengt Hellman.
      Jag ber dej vänligen beakta det sista stycket i den referens du hänvisar till. Jag uppfattar det som står där som att det är viktigt att beakta fler aspekter vid jämförelse mellan energikällor. T ex vilka konsekvenskostnader som uppstår i infrastrukturen. I tillägg är min syn att man nog också behöver beakta effektbalanser och inte bara förmågan att under en längre tid (t ex ett år) producera efterfrågad energimängd. Upplys mej gärna i det fall du anser att jag gör frågan onödigt komplex. Du kanske har någon bra referens i tillägg till den du förmedlade. I övrigt torde situationen i södra Sverige inte vara särskilt överraskande efter nedläggning av 6 stora kraftkällor och därtill några kraftvärmeverk inom regionen. Med all respekt är jag dock förvånad över svårigheterna att i tid genomföra erforderliga kompensatoriska åtgärder, trots att jag tror mej veta orsakerna till detta.

    2. Göran Fredriksson skriver:

      Jag håller med Nils-Olov Jonsson.

      I Bengt Hellmans länkhänvisning kan utläsas att gas har en jämförelsekostnad om 44-73 $/MWh och vind 22-54 $/MWh. Båda osubventionerade och båda är de billigaste alternativen i jämförelsen. Det tyder på att utbyggnad av gaskraft i södra Sverige bör ställas mot en utbyggnad av stamnätet från norra till södra Sverige. Mot bakgrund av att det som främst behövs är effekttillskott under relativt korta tider, att det redan finns gasnät i södra Sverige, att gaskraft har korta starttider och att successiv ökad inblandning av förnybara gaser i naturgasen kan ske, synes det vara rimligt att en utbyggnad av gaskraft i södra Sverige kan vara ett bra alternativ till utbyggnad av stamnätet.

  3. Göran Fredriksson skriver:

    Varför dubbla överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige? Är det bättre än att bygga mer produktion i södra Sverige?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet