Hur ska effektfrågan lösas när delar av kärnkraften fasas ut? Svebios vd, Gustav Melin, menar att bioenergin borde ha en självklar plats som en del av lösningen.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Förväntningarna på bioenergin är höga. Under ett seminarium i går, anordnat av Svensk Energi, belystes biobränslena ur olika perspektiv.

Gustav Melin, vd för Svebio, var en av dem som gav sitt perspektiv. Ett av hans tydligaste budskap var att bioenergin har en outnyttjad potential men att potentialen är svår att bedöma. För att tydliggöra vad som styr bioenergins tillväxt ställde han retoriskt frågan ”Hur många potatisar finns det i världen?”.

– I världen finns det ungefär så många potatisar som bönderna uppskattar att det finns efterfrågan på. Samma förhållande gäller för bioenergin. Det finns oändligt mycket mer bioenergi än vi tror, men det finns ju nästan ingen efterfrågan, sade han.

Bioenergi är energi från biomassa. När biomassan ska användas som energi måste det ske i form av ett biobränsle, som kan vara fast, flytande eller gas. Fasta biobränslen är exempelvis brännved, flis, pellets och briketter, exempel på flytande biobränslen är etanol, metanol, biodiesel och bioolja. Och till gasformiga biobränslen hör biogas, dimetyleter och biometan.

Enligt Gustav Melin är den enkla och självklara vägen för att skapa efterfrågan på förnybara energislag, biobränslen och energieffektivisering att priset på att släppa ut fossil koldioxid höjs.
– Fossila bränslen ska betala för sina kostnader, det löser egentligen hela klimatfrågan, sade han.

För om efterfrågan på bioenergi ökar är potentialen tillräcklig för att klara el, transporter och produkter, menar Gustav Melin.

I dag ger bioenergin 135 TWh per år, och enligt den senaste statliga utredningen kan jord- och skogsbruket på kort sikt ge ytterligare 50-70 TWh och om 30 år handlar det om 80-100 TWh mer än i dag. Om vi inte skulle använda mer skog än vad vi gör nu och dessutom gödsla fem procent av arealen skulle det extra uttaget per år kunna öka med mellan 180 och 190 TWh. Gustav Melin poängterade dock att det sistnämnda inte är något som Svebio förordar, de anser ju att man ska använda skogen i större omfattning, men det visar tydligt på tillväxtpotentialen.

– I Sverige skördar vi 75 procent av den årliga skogstillväxten, med detta är vi det land i Europa som skördar mest av vår tillväxt, sade han.

Han tog också upp det här årets ”snackis” framför andra: Teslas hemmalagringsbatteri på 10 kWh.
– En container med flis innehåller lagrad solenergi på 25 000 kWh, eller energimängden i 2500 fulladdade Tesla batterier, bara som en jämförelse, säger Gustav Melin.

Han berättar att i dag finns det 4300 MW effekt biokraft installerad. 2013 stod biokraften, för 11,3TWh el vilket då var 7,6 procent av elproduktionen i Sverige. Gustav Melin ser bioenergin som en viktig komponent i jakten på att klara effektfrågan när kärnkraftsreaktorerna börjar fasas ut. I en ny rapport som Svebio släpper i november visar man på hur biokraften kan bidra med 40 TWh el år 2040 och samtidigt klara en hel del av det framtida effektbehovet.

– Biobränslen blir en nyckelkomponent i det förnybara elsystemet för att komplettera sol, vind och vatten och klara effektproblematiken, vi kan leverera effekt när det är mörkt och vindstilla, säger Gustav Melin.