Trots att elen är rekordbillig i norra Sverige går efterfrågan inte upp. Industrins elektrifiering är också beroende av högre priser på utsläppsrätter.
– Det är avgörande att politiken står fast vid åtagandena för de är drivkraften i omställningen, säger Johan Bruce på SKGS.

Det finns en bred konsensus om att efterfrågan på el långsiktigt kommer att stiga kraftigt i takt med att industrin elektrifierar sina produktionsprocesser.

Bild: Efterfrågan på el ökar ännu inte. Hybrit väntar på högre priser på utsläppsrätter. Foto: Hybrit.

Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalyser (LMA) från 2018, 2021 och 2024 visar en successiv uppjustering av prognoserna för elanvändning beroende på ett antal efterfrågescenarier. De högsta nivåerna finns i scenarier där man räknar med en omfattande elektrifiering och stora vätgassatsningar.

Även Energimyndighetens prognoser varierar och man bedömer att elanvändningen 2050 kan variera mellan 208 och 365 TWh beroende på elektrifieringstakt och industriutveckling.

Skillnaderna i de olika prognoserna beror på hur kraftig utbyggnaden av vätgasproduktionen blir, och i vilken takt industrin elektrifierar. Även nya batterifabriker och datacenter finns med i prognoserna.

Men den stora efterfrågeökningen av el lyser fortfarande med sin frånvaro. 2024 uppgick den totala elförbrukningen i Sverige till 135,9 TWh, vilket var en ökning med 1,6 TWh jämfört med 2023. Energiföretagens senaste statistik visar dock att elanvändningen sjönk med fyra procent under det första halvåret 2025, främst på grund av en ovanligt varm vårvinter, men med en procent temperaturjusterat.

Faktum är att den svenska elanvändningen inte har ökat på 40 år, trots en befolkningsökning på ungefär 2 miljoner personer och en 40-procentig ökning av BNP. Ett fenomen som framför allt förklaras med att vi blivit bättre på energieffektivisering i alla led.

En avgörande faktor för att de stora gröna investeringarna kommer på plats är att EU håller fast vid sin klimatpolitik – vilket innebär att det successivt blir dyrare att släppa ut koldioxid.

Det stod till exempel klart när Anders Borg, styrelseordförande för LKAB, meddelade att man skjuter upp satsningen på att tillverka järnsvamp med hjälp av grön vätgas i Kiruna till 2040-talet.

”Vi behöver ha en större klarhet över vad koldioxidpriset kommer att bli. Det är svårt att göra stora investeringar om du inte är säker på dina långtidsantaganden”, sa Borg till Tidningen Näringslivet.

Han konstaterade vidare att priset på utsläpp av koldioxid måste ligga på mellan 120–150 euro per ton för att många av de gröna projekten ska bli lönsamma. Idag ligger priset på cirka 73 euro.

Därför kan inte EU backa på sina mål, konstaterar, Johan Bruce talesperson för den svenska basindustrins branschorganisation SKGS (Skogen Kemin Gruvorna Stålet).

Johan Bruce

– Nu klubbade EU nyligen igenom 2040-målet om att minska utsläppen med 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivåer. Det är så klart avgörande att politiken står fast vid de här åtagandena för de är drivkraften i omställningen.

SKGS egna prognos räknar med att industrins elanvändning ökar med mellan 66 och 81 terawattimmar (TWh) fram till år 2035 – vilket kan jämföras med dagens efterfrågan på 48 TWh.

– Industrins klimatomställning är en av huvudanledningarna till ökningen, och för att den ska kunna fortsätta krävs leveranssäker och fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader i hela landet, konstaterar Johan Bruce.

Att efterfrågan på el inte stiger betyder att många elproducenter idag blöder på grund av de extremlåga elpriser i framför allt norra Sverige – där en stor del av de senaste årens kraftiga utbyggnad av vindkraft är lokaliserad.

Energiföretagens färska statistik visar också att spotpriset i snitt låg på 14 öre första halvåret 2025 i elområdena 1 och 2 – vilket kan jämföras med 42 öre för det första halvåret 2024. Antalet timmar med negativa elpriser steg från 817 timmar 2024 till1 405 under det första halvåret 2025.

”Många internationella investerare ser det som ett negativt utflöde av kapital. De vill sälja, men det finns i princip inget värde på dagens marknad. Det är varken lönsamt att tänka nyinvesteringar eller bedriva nuvarande tillgångar i Sverige”, sa Elin Akinci, VD på energikonsultbolaget ELS Analysis till Affärsvärlden.

När Vattenfall presenterade resultatet för det andra kvartalet 2025 halverades bolagets rörelseresultat på grund av de nedpressade elpriserna.

”Det låga elpriset påverkade främst intäkterna från Vattenfalls vattenkraft i norra Sverige”, sa Vattenfalls vd Anna Borg.

Hoppet för energiproducenterna i norra och mellersta Sverige är att den utlovade efterfrågan på el ska komma och svälja det stora elöverskottet.

”De stora elprisskillnaderna och den kannibalisering vi sett skulle jämnas ut i och med att de stora industrisatsningarna i norra Sverige tog fart. Men nu har de projekten blivit försenade och därmed har efterfrågan uteblivit. Elproducenterna och investerarna hoppas och utgår fortfarande från att efterfrågan kommer igång, om än i ett senare tidsskede”, sa Anton Johansson, analytiker på branschorganisationen Green Power Sweden till Affärsvärlden.