Flexibel elskatt ökar lönsamhet för flexibilitet

Flexibel elskatt ökar lönsamhet för flexibilitet

Flexibel elskatt borde införas för ökad efterfrågeflexibilitet och det borde vara ett krav att moderna värmepumpar kan anpassa driften efter elpriset. Det skriver Charlotta Sund, vd och koncernchef för Tekniska Verken.

I juni släpptes Svenska Kraftnäts återkommande balansrapport som visade att vi numera riskerar att drabbas av effektbrist även under en normalvinter. I början av året fick vi också för första gången någonsin negativa elpriser i Sverige. Trender som ökad elektrifiering, en högre andel väderberoende kraftproduktion och kapacitetsutmaningar i elnäten innebär sannolikt att över- och underskottssituationer framöver kommer bli allt vanligare i det svenska elsystemet. Det skapar osäkerhet på marknaden, exempelvis inför nya investeringar och elnätsutbyggnad, men också för våra kunder vars elkostnad kommer att variera mer.

Bild: Tekniska verkens delägda dotterbolag Power2U hjälper bland annat till att optimera energianvändningen i Öbos fastighetsbestånd i Örebro.

Klassiska lösningar som investeringar i planerbar kraftproduktion och förstärkta elnät kommer fortsatt vara viktiga för stabiliteten i elsystemet, men vi måste också bli bättre på att utnyttja potentialen för efterfrågeflexibilitet hos våra kunder. Det finns många fördelar med en jämnare elanvändning. Förutom att stabilisera elpriset reduceras behovet av dyra elnätsinvesteringar. Vi kan också minska användningen av dyra spetsbränslen för el-och värmeproduktion samtidigt som vi mer effektivt kan nyttiggöra de elöverskott som den väderberoende vind-och solelsproduktionen tidvis ger oss.

De tekniska förutsättningarna för ökad efterfrågeflexibilitet börjar idag bli riktigt goda. Vi påbörjar nu utrullningen av nya elmätare som klarar 15 minuters avräkningsperiod vilket gör det möjligt att få betalt för att anpassa sin elanvändning inom enskild timme. På flera håll i landet utvecklas plattformar för lokala kapacitetsmarknader där den som har möjlighet att bidra med effekt eller att avstå från sådan kan få betalt för detta. Genom det delägda innovationsföretaget Power2U utvecklar Tekniska verken nya tjänster för användarflexibilitet, exempelvis molnbaserade optimeringslösningar för fastigheter som reducerar effekttoppar. Vi har också anpassat våra elnätstariffer för att det ska bli lönsammare för kunderna att undvika effekttoppar.

Tyvärr upplever vi fortfarande att intresset för användarflexibilitet är lågt hos våra kunder. Efterfrågan för timbaserade elavtal är svagt trots att de funnits på marknaden sedan 2012.  Få kunder använder idag teknik som smarta värmepumpar som ackumulerar värme i huset när elpriset är lågt eller elbilar som reducerar sin laddeffekt när elpriset når över en viss nivå. Elmarknaden ger helt enkelt inte den enskilde elanvändaren tillräckliga incitament för att ändra sitt beteende eller investera i ny teknik. Det finns därför anledning för politiken att ge marknaden en knuff i rätt riktning. Hur skulle det då kunna gå till?

Ett sätt att öka lönsamheten för efterfrågeflexibilitet är att låta elskatten samvariera med elmarknadsläget. Elskatt och moms utgör idag huvuddelen av elkostnaden och är densamma en kall vinterdag i februari när elsystemet är hårt belastat som en varm sommarnatt då efterfrågan är låg. En dynamisk elskatt skulle förstärka prissignalen och göra det lönsammare att förändra sin elanvändning efter elmarknadens svängningar. En enkel variant skulle kunna vara att låta skatten variera mellan sommar och vinter eller mellan natte-och dagtid.

Teknik som gör det möjligt att nyttiggöra elmarknadens svängningar måste främjas. Här är ecodesignkrav en väl beprövad metod för lyfta fram ny teknik. Det borde naturligtvis vara krav på att moderna värmepumpar kan anpassa driften efter elpriset eller att elbilen själv förstår när det är dyrt att ladda. Här kan stat, regioner och kommuner vara förebilder genom att ställa krav i offentliga upphandlingar.

Det är också viktigt att i så hög grad som möjligt reducera vår väderberoende elanvändning, exempelvis för uppvärmning.  En stor del av vårt elbehov vintertid går åt till detta ändamål och gör vårt elsystem sårbart för snabba och ihållande temperaturvariationer. Det självklara sättet att utjämna vår elanvändning i dessa situationer är att använda energi som inte belastar elsystemet, exempelvis fjärrvärme. Detta borde återspegla sig i allt från byggregler till kommunala energiplaner.

Såväl energibranschen, som våra kunder och ansvariga politiker kommer behöva ägna mycket kraft åt elmarknadens efterfrågesida framöver. Med rätt förutsättningar kommer vi kunna bli mycket bättre på att använda el ”jämnt” i framtiden.

 

 

 

8 Kommentarer
Av Charlotta Sund
Vd och koncernchef, Tekniska verken
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Jan Kjerstensson skriver:

    Utmärkt att temat tas upp!
    I princip finns allt på plats redan idag för ökad flexibilitet i förbrukningsledet, det krävs egentligen inga ytterligare investeringar men lönsamheten för kund beklämmande låg.
    Därtill ser vi just nu prov på ett närmast dysfunktionellt kraftsystem som visar att det är angeläget att komma igång med åtgärder även om flexibel förbrukning naturligtvis inte löser allt.
    Ser framförallt två områden som behöver åtgärdas skatt och nättariffer.
    Ser förslag i artikel gällande skatten och det kan vara en väg framåt men tänker det gäller att överbrygga ett motstånd hos finansdepartementet som naturligtvis ser fördel i en relativt fast intäktskälla utan stora variationer mellan åren. En möjlighet där är ju att sikta in sig på just de kunder som trots allt visat prov på ett intresse för flexibelt agerande och som, att döma av artikel, är ngt begränsat. Begränsas ändringen till dessa kunder borde det bli enklare att vinna acceptans för en ändring hos finansdepartementet.
    Görs ngt på området idag?
    När det gäller nättariffer är det ju viktigt att lämna det gamla med en fast avgift grundad på huvudsäkringens storlek. I princip menar jag det kan tas bort helt, den styr fel. Stora effektuttag vid rätt tidpunkt ökar inte kostnaden i nätet utan kan t.o.m. sänka den genom att effekt flyttas från tider då nätet är högt belastat till tider med låg belastningen. Den här typen av dynamiskt synsätt måste till.

  2. Andes Kjellström skriver:

    Det bästa man kan göra nu är att se till att elmätarnas kundgränssnitt kan kommunicera i realtid med kundens elnät så att en enkel efterfrågeflexibilitet kan fås i realtid. Det går inte med dom nya elmätarna!

  3. Göran Fredriksson skriver:

    Om värmepumpen i ett småhus styrs ned vid högt elpris och ägaren väljer att låta temperaturen inomhus eller i VVBn falla skapas ett underskott som medför högre effektuttag senare. Då blir följden att leverantören kan klämma ut extra betalning av kunden när effektaxan har införts.

  4. Göran Fredriksson skriver:

    De flesta småhusen har värmepumpar som är en effektiv elanvändning. Med främst elvärme och mer sällan annan värme som tillskott när värmepumpen inte räcker till?

    Varför skall den effektivaste värmeproduktionen styras ner när elpriset är högst och därmed även behovet av värme?

  5. Leif Tollén skriver:

    Då borde Tekniska Verken leva som man lär och ha en nätprissättning i linje med vad man pläderar för. Det valbara effektabonnemang man har tar ju bara hänsyn till sommar/vinter. Ej dag/natt eller hänsyn till aktuellt driftläge. Dessutom motarbetar den kraftigt laddning av elfordon.

    1. Per Everhill skriver:

      Hej Leif!

      Vi inför effektprissättning med tidskomponenter efterhand. I år kör vi för större lågspänningskunder och går sannolikt också i den riktningen för konsumenter framöver. Mer info hittar du här: https://www.tekniskaverken.se/foretag/elnat/priser-och-avtal/ny-elprismodell/

  6. Erik Dotzauer skriver:

    Ett sätt att ge en ”knuff i rätt riktning” när det gäller användarflexibilitet är att SGBC börjar premiera det i sina certifieringssystem för byggnader och stadsdelar. Se konkret förslag för Miljöbyggnad i länken nedan. Vi får hjälpas åt att övertyga SGBC om att de måste börja arbeta med detta.

    https://www.linkedin.com/pulse/hur-gröntvättning-kan-undvikas-i-miljöbyggnad-erik-dotzauer

    1. Per Everhill skriver:

      Tjena Erik!

      Håller helt med. Drivkrafterna för detta är på tok för låga idag. Certifieringssystem som SGBC kan definitivt vara en kanal för detta.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet