”Konkurrensen tilltar för den svenska fjärrvärmen – främst från bergvärmen. Nya skatter blir tunga att bära och den diskuterade skatten på förbränning av avfall har en tveksam styrande effekt. Men jag ser en fortsatt ljus framtid för fjärrvärmens viktiga roll i att skapa det uthålliga samhället och klara klimatutmaningen”. Det säger Stefan Persson, som sedan oktober år 2014 är vd för Norrenergi efter fem år som vd i Forsmarks kraftgrupp.

Norrenergi ägs av Solna och Sundbybergs kommuner och är stora på värme- och kylamarknaden. Bolaget levererar värme till fler än 100 000 människor i norra Stockholm och är landets tionde största på fjärrvärmemarknaden och tillhör topp fem när det gäller fjärrkyla. Norrenergi var tidigt ute med fjärrkyla och ser en tillväxt i en region med stora köpcentra, många kontorsytor och andra kommersiella lokaler.

Stefan Persson ser en tillväxt inom fjärrkyla:

– Fjärrkyla skiljer sig från fjärrvärmen, eftersom det är svårt att uppnå samma kundtäthet på anslutningssidan. För att klara topplasten inom kyla – de oftast fåtal dagar när det är riktigt varmt – måste vi ha tillgång till en stor produktionskapacitet. Därmed är fjärrkylan mer utmanande än fjärrvärmen att dra runt ekonomiskt. Kylan är lite ”spetsigare” än fjärrvärmen.

Svensk fjärrvärme är egentligen en framgångssaga utan like. Konkurrensen ska klaras men det behövs ekonomiskt rimliga förutsättningar, säger han:

– Och det handlar om att göra det möjligt för oss att ta vår del av ansvaret.

En del fjärrvärmeföretag ser en allt mer pressad lönsamhet. Stefan Persson är dock övertygad om att fjärrvärmen har en nyckelposition även framgent. Stefan utvecklar sin syn så här:

– Jag har funderat mycket kring detta. Min slutsats är att fjärrvärmen har en positiv roll att spela så långt in i framtiden som är överblickbar. Framför allt gäller det i områden med tät bebyggelsestruktur som städer. Fjärrvärmen gynnar både samhället och samhällsutvecklingen. Främsta meriterna är att kunna återvinna resurser som annars skulle gå till spillo. Det gäller till exempel sorterat avfall, returfiber och rester från sågverksindustrin. Inget av detta har en given och stark alternativ användning. Det är ett stort plus för fjärrvärmen.

– Och därtill så klart möjligheten att rakt av återvinna överskottsvärme. Det blir som mest aktuellt när man är granne med någon typ av processindustri. Starkt fokus finns även på serverhallar – där en fortsatt tillväxt väntas. När elen gjort sitt, är det förtjänstfullt ur energieffektivitetshänseende att nyttja överskottsvärmen till fjärrvärme.

Att rotera och cirkulera resurser är fundamentet i fjärrvärmen, menar Stefan Persson:

– Infrastrukturen måste finnas. Hög täthet i bebyggelsestrukturen ger förutsättningar för god lönsamhet. Då lyfter fjärrvärmens ekonomi.

– Ett extra plus för fjärrvärmen är att man samtidigt kan producera el i kraftvärmeverk. Det är verkligen en attraktiv egenskap som bidrar när det är kallt ute. Kraftvärmeproducerad el är därmed i fas med efterfrågan. Detta är ett stort mervärde.

Den tilltagande konkurrensen till fjärrvärmen ser inte Stefan Persson som negativ. Utan den utmaningen antar han:

– Det är bra med konkurrens. Det tvingar oss och andra att bli effektivare, mer kundorienterade och innovativa. Och grunden, att återvinna resurser som annars skulle gå till spillo, ger fjärrvärmen goda förutsättningar att värna sin roll i en hårdare konkurrens. Investeringsbehoven i branschen är fortsatt stora för att bli fossilfria. Norrenergi har dock kommit långt. Under år 2017 uppgick andelen förnybart bränsle i vår fjärrvärmeproduktion till 99,3 procent enligt Bra Miljöval. Då ingår även transporterna. Vad resterande 0,7 procent är? När det är riktigt kallt, måste vi använda pannor eldade med fossil olja.

Stefan Persson tycker att fjärrvärmen behandlas bra av politikerna med ett starkt politiskt stöd – det är hans absoluta tolkning. Vad gäller politiskt beslutade skatter och avgifter summerar han sin syn på framtiden i tre punkter:

– Miljöpåverkan ska fortsätta minska över tid. Politiskt beslutade styrmedel ska trovärdigt bidra till det målet. Baserat på den statliga utredningen ”Brännheta skatter” är det dock mycket tveksamt om till exempel skatt på avfallsförbränning bidrar till målet om en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. I det fallet uttrycker utredaren själv att så inte är fallet.

– Det ska vara möjligt och ekonomiskt rimligt att kunna göra åtgärder för att leva upp till politiskt beslutade mål.

– Styrningen ska helst vara stabil, långsiktig och förutsägbar. Ett system där man aviserar en skatteförändring några år i förväg är bra. Det ger tid och resurser för omställning både för oss och våra kunder.

Att byta från kärnkraft till fjärrvärme – är det ett stort steg? Stefan Persson avslutar:

– Ledarskap är i mångt och mycket oberoende av verksamhet. I bägge fallen har stora delar av den tekniska utrustningen likheter – ventiler, likriktare, kretskort, transformatorer och mycket mer. Så steget är inte så stort som man kan tro.