Sveriges energiposition är stark och vi är ett europeiskt föregångsland. När övriga världen söker förändring för att nå hållbarare energiproduktion har Sverige basen för detta på plats och vi kommer klara EU:s klimat- och förnybarhetsmål till 2020

Den svenska framgången bygger på tydliga politiska mål och exceptionellt goda förutsättningar att producera förnybar energi, i kombination med ett marknadsbaserat elcertifikatsystem som gör investeringar i ny förnybar energiproduktion lönsam.

Det är därför inte utan oro vi noterar initiativ om att söka särlösningar och genom statligt stöd göra havsbaserad vindkraft lönsam. Energimyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag till särskilt stöd till havsbaserad vindkraft för att skapa förutsättningar för en omfattande utbyggnad. Utredningen håller hög kvalitet men de skäl den anger stödjer, enligt min uppfattning, inte ett beslut om en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft. Istället riskerar ett sådant stödsystem att slå sönder den framgångsrika modell som lett till att långsiktiga och sunda satsningar gjorts och att Sverige 2014 har fått fram 5,4 GW installerad vindkraft, vilket motsvarande 8 procent av elanvändningen, enligt Svensk Vindenergi.

Att bygga landbaserad vindkraft i norra Sverige är betydligt mer kostnadseffektivt än att bygga havsbaserad vindkraft i södra Sverige. Det visar en färsk rapport från Thema. Argumentet som ofta anförs för havsbaserad vindkraft är att den kan bidra med kapacitet och möjlighet att förlägga ny produktion närmare konsumtionen. Den havsbaserade tekniken kommer säkert att få plats i det svenska energisystemet, men för att bli samhällsekonomiskt försvarbar krävs att kostnaderna för tekniken sjunker rejält. Energimyndigheten konstaterar i sin utredning att kostnaderna för havsbaserad vindkraft måste sjunka med 60 procent för att bli jämförbara med konkurrerande förnybara energislag.

Politiker och myndigheter måste sluta fundera på hur tillräcklig effekt kan byggas i södra Sverige. Ställ istället frågan; hur kan vi bygga bort bristerna i överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige så att den kraft och flexibilitet som Norrland kan bidra med kan tillfalla hela landet?

En nord-sydlig förstärkning av stämnätet krävs oavsett var vi bygger vindkraft. Themas rapport visar att kostnaden för denna förstärkning endast är en bråkdel av den merkostnad som det innebär att ersätta norrländsk landbaserad vindkraft med havsbaserad vindkraft i södra Sverige. Kalkylen för det stödsystem som Energimyndigheten föreslår bekräftar detta ytterligare.

Vi är övertygade om att den bästa vägen framåt är att inte införa parallella, kostsamma system som snedvrider konkurrensen. Stöd som läggs ovanpå elcertifikatssystemet ger felaktiga incitament att satsa på en teknik som inte är mest kostnadseffektiv. Det nu föreslagna stödsystemet kommer att bli mycket kostsamt vilket är ogynnsamt för samhällsekonomin och det riskerar att kritiken höjs generellt mot den förnybara tekniken.

Skellefteå Kraft tror på vindkraftens lönsamhet. Vi satsar just nu på tredje etappen av Blaiken, en vindkraftspark som fullt utbyggd kommer bestå av 104 vindkraftverk med en installerad effekt på 250 MW. Detta gör Blaiken till en av de största landbaserade vindkraftparkerna i hela Europa. Vi tror på den storskaliga, landbaserade vindkraften eftersom vi redan idag kan se lönsamhet – tack vare elcertifikatssystemet. Vindkraften är också, i kombination med den vattenkraft vi äger och driver, en fantastisk mix av förnybar och reglerbar produktion.

Vi vill leda teknikutvecklingen inom vindkraft i kallt klimat, vilket är avgörande för vindkraft i Norrlands inland. Potentialen för fler att investera här är stor och går att kombinera med rekreationsintressen, rennäring med mera om man planerar väl.

Det är fullt möjligt att hushålla med samhällets resurser och samtidigt fortsätta investera i morgondagens bästa och mest kostnadseffektiva teknik. Det är vi beredda att göra och vi hyser tilltro till att samhället kommer att skapa långsiktiga spelregler som stöttar en klok utveckling av energisystemet.

Hans Kreisel
Koncernchef Skellefteå Kraft