Situationen i elsystemet är inte värdig ett modernt välfärdsland, skriver Johan Svenningsson, vd Uniper Sverige och Stephan Müchler, vd Sydsvenska Handelskammaren. Ytterst är det södra Sveriges välfärd, tillväxt och konkurrenskraft som står på spel. Vi vill att regeringen skyndsamt tar fram lagförslag och skapar incitament för att etablera ny planerbar elproduktion, menar de.
Just nu är hälften av Sveriges sex kärnkraftsreaktorer avställda för årlig revision. Det betyder att bränsle byts ut och nödvändig service utförs. Detta genomförs som planerat varje sommar. Det svenska elsystemet har historiskt sett inte haft några som helst problem att hantera revisionerna – marginalerna har alltid varit tillräckligt stora. Så är inte längre fallet.
Bild: Underhållsarbete pågår vid kärnkraftverket i Oskarshamn, OKG. Foto: Uniper.
Under sommaren 2020 var södra Sveriges elförsörjning mycket ansträngd. Dels var kärnkraftens tillgänglighet låg på grund av den årliga revisionen som sommaren 2020 var förlängd på grund av större åtgärder för att öka säkerheten. Dels bidrog väderläget till en låg tillgänglighet för vindkraften. Som mest ansträngt var läget veckan efter midsommar då elpriset steg så kraftigt att Karlshamnsverket startades för att producera el inte mindre än tre gånger under en och samma vecka. Dessutom slöt Svenska Kraftnät tillfälliga avtal för tillgång till Ringhals 1, Karlshamnsverket och Ryaverket i Göteborg, så att dessa anläggningar på kort varsel skulle kunna bistå med effekt och systemstöd om situationen skulle förvärras.
För att motverka risken för avbrott införde Svenska Kraftnät även begränsningar i överföringskapaciteten mellan elområdena – detta för att inte hota driftsäkerheten i elsystemet. Det var en åtgärd som förvisso skyddade elsystemet, men som inte hjälper elkunderna i södra Sverige med en stabil och konkurrenskraftig elförsörjning.
För oss som följt dessa frågor under längre tid kom inget av detta som en överraskning. Det svenska elsystemet har successivt förändrats under en längre tid. Andelen planerbar produktion har minskat, och andelen väderberoende produktion har ökat. Detta är också ett uttalat mål med Sveriges energipolitik, och de bristsituationer som allt oftare uppstår är en förutsägbar konsekvens av detta mål. Värst är situationen i de södra delarna av landet som i förhållande till elanvändningen har en låg elproduktion. Beroendet av att föra över el från de norra delarna av landet är därför växande.
Problemet är att det finns tekniska begränsningar på hur mycket el som kan överföras – både beroende på att det behövs ledningar med tillräckligt stor överföringskapacitet, men också av stabiliserande stödtjänster som historiskt sett tillhandahållits av kärnkraften i södra Sverige. Utan dessa stödtjänster ökar risken för allvarliga avbrott som kan ta tid att avhjälpa.
Nu står vi inför en likartad situation som i somras. Återigen står svensk kärnkraft i begrepp att genomföra sina planerade årliga revisioner. Mellan den 24-30 maj är endast tre av sex reaktorer i drift, och Svenska Kraftnät bedömer att risken är oacceptabelt hög att effekten inte räcker till. Därför har myndigheten återigen meddelat marknaden att det blir begränsningar i överföringskapaciteten mellan de olika elområdena.
Det är viktigt att förstå att det inte handlar om några extraordinära händelser som leder till dessa extraordinära åtgärder. Det är helt enkelt det nya normala för södra Sverige. Det som långsiktigt kan avhjälpa problemet är fler kraftverk med förmåga att leverera systemtjänster, samt större överföringskapacitet från norra till södra Sverige. Sydvästlänken är en högspänningsledning som är tänkt att avhjälpa en del av problemet, men denna är ännu inte tagen i drift. Det senaste beskedet är augusti 2021, med mer än sex års försening och cirka 25 uppskjutna datum för drifttagning.
Samtidigt pågår en industriell omställning i stor skala i norra Sverige som mycket väl kan leda till att den el som idag flödar från Norrland till de södra delarna av landet behövs i den norrländska industrin när bland annat det svenska stålet ska bli fossilfritt.
Sverige står inför en historisk utmaning i att både ställa om ekonomin, upprätthålla vår industriella konkurrenskraft samt att skapa ett fossilfritt Sverige för att möta klimatutmaningen. Elektrifiering är en nyckel till alla dessa delar. Det är oerhört problematiskt att vi istället tvingas diskutera hur mycket vi kan minska elanvändningen, och vilka framtidsinvesteringar som ens kan tillåtas innan vi slår i kapacitetstaket. Det är inte värdigt ett modernt välfärdsland.
Vi vill därför att regeringen skyndsamt tar fram lagförslag och skapar incitament för att etablera ny planerbar elproduktion oavsett var det behövs i Sverige, vilket måste inkludera all fossilfri elproduktion.
Vi vill även att Svenska Kraftnät presenterar en långsiktig plan för hur överföringskapaciteten till södra Sverige ska kunna utnyttjas fullt ut. Varför inte ta vara på det uppdrag som nu ligger inom ramen för den elektrifieringsstrategi som regeringen beslutat om.
Den sydsvenska elmarknaden och dess elkunder förtjänar mer än de ad hoc-lösningar som vi nu ser. Det är hög tid att regering och berörda myndigheter tar problemet på allvar. Ytterst är det södra Sveriges välfärd, tillväxt och konkurrenskraft som står på spel.
6 comments
6 Comments
Stellan Gildå
28 maj, 2021, 5:26 f mMycket viktigt att vi får igång Sydvästlänken så att elförsörjning blir tillräckligt i södra delen av Sverige. Dessutom att alla 6 reaktorerna inom Kärnkraften snart börjar fungera igen.
REPLYMed full kapacitet.
Christer Daleskog@Stellan Gildå
31 maj, 2021, 7:37 f mAtt Sydvästlänken inte är idrift ännu, efter sex år, har vi väl närmast Lagen om offentlig upphandling att tacka för. Utan den hade SvK kunnat upphandla av en aktör som garanterat kan tekniken och inte av perifera aktörer som ”prisar in sig”.
REPLYAtt ett antal kärnkraftaggregat står stilla just nu beror ju på planerat årligt underhåll (som sker i alla typer av komplexa anläggningar) och inte att dom är ”trasiga”, för citera en av MP:s riksdagsledamöter.
Bengt Hellman
26 maj, 2021, 4:48 e mIndustrin i Norrland ersätter fossila bränslen med el. Södra Sverige behöver mer elproduktion. Havsbaserad vindkraft är det som snabbt kan byggas. För att trygga tillgången till effekt bör förbindelserna till Norge stärkas. När det är överskott på vindkraftsel kan Norge dra ner vattenkraften och importera billig kraft och när det är underskott kan de exportera. Norge har dubbelt så mycket vattenkraft som Sverige.
REPLYTommy Karlsson, Södra Hallands Kraft
26 maj, 2021, 11:25 f mDelar författarnas slutsats och förslag på åtgärder fullt ut. Tittar man på problemet utifrån mer än ett kapacitets- och försörjningsproblem och jämför det ekonomiska utfallet är den också skrämmande.
Räknar man för 2020 skillnaden i timpriset mellan prisområde 3 och 4 och tittar på den volymen som använts dessa timmarna är skillnaden ca1 000 000 000 kr. 1 miljard kr har kunderna i prisområde 4 betalt mer på grund av Svenska Kraftnäts totala misslyckande. Jämförelsen med övriga prisområden är ännu mer deprimerande.
REPLYHannes Sonnsjö@Tommy Karlsson, Södra Hallands Kraft
27 maj, 2021, 7:14 f mDet låter i mina öron som en miljard (1 000 000 000) anledningar/incitament till att bygga planerbar kraft i SE4, alternativt påskynda utformningen av en flexmarknad. Är det inte som Odenberg påstår att prisskillnaderna snarare visar på att marknaden fungerar?
REPLYmats nilsson@Hannes Sonnsjö
28 maj, 2021, 3:36 e mnja. Svk begränsar nätet delvis för att de saknar kompetens att använda nätet optimalt. De skulle kunna använda nätvärn i snitt 2 till en låg kostnad. Södra Sverige betalar hundratals miljoner för att Svk saknar förmåga att hantera problemen samhällsekonomiskt effektivt
REPLY