Mer el flödar söderut från norra Sverige. Nya siffror visar att elflödena från Sverige till södra Norge i det närmaste fördubblats sedan den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden infördes.
– Det är alltså nästan tio gånger högre ökning till södra Norge, än till södra Sverige som är i stort behov av el, säger elmarknadsanalytikern Mats Nilsson.
– I grund och botten är det bra för både Sverige och elmarknaden i stort att näten kan användas effektivare, säger Svenska kraftnäts Erik Ek.

Det var i slutet av oktober förra året som den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden (flow-based) infördes i Norden. Den ersatte den tidigare beräkningsmetoden NTC (Net Transfer Capacity).

”Flow-based använder stamnätet mer effektivt och smart, så att vi kan skicka mer el över stamnätet utan att kompromissa med driftsäkerheten”, skev Svenska kraftnät när metoden infördes.

Men flow-based har skapat debatt.

Kritiker, som Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola och elmarknadsanalytiker, menar att metoden främst gynnar länder med svaga elnät.

”Det svenska stamnätet agerar krycka åt ett svagt norskt stamnät”, skrev Nilsson i en debattartikel på Second Opinion.

På ett seminarium nyligen analyserade de nordiska systemoperatörerna hur flow-based har påverkat nordiska flöden och priser sedan införandet. Här framkom ett antal tydliga förändringar. Det som sticker ut är att flödena mot södra Norge har ökat kraftigt.

Källa: TSO reflections on flowbased in operation, 2 september 2025.

Så här har elflödena ökat mellan snitten (se bild):

– North Cut: Södergående medelflöde har ökat med 42 procent.

– Central Cut: Medelflödet har ökat med 37 procent.

När elen fortsätter flöda kan den ta olika vägar:

– Över South Cut (till SE4, södra Sverige) ökade flödet med 12 procent.

– Till South Norway ökade flödet med 93 procent.

– Det är alltså nästan tio gånger högre ökning till södra Norge, än till södra Sverige (SE4) som är i stort behov av el. Det blir konstigt, eftersom det är svenska kunder som har betalat för att bygga stamnätet. Nu betalar vi i stället för att Norge inte byggt ut och moderniserat sitt nät, säger Mats Nilsson.

Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, menar att man måste se till helheten och att resultaten visar att marknaden fungerar som den ska.

Hela tanken med flow-based är att optimera det europeiska elsystemet snarare än enskilda länder. I praktiken innebär det att resurserna styrs dit de ger störst nytta ur ett EU-perspektiv.

– Mer el har kunnat föras söderut från överskottsområdena i norr. Precis som på alla marknader går den dit betalningsviljan är högst. Under perioden har södra Norge, men även Danmark, ofta haft högre priser än SE4, vilket gjort att en större andel av elen gått dit.

– Men när SE4 haft de högsta priserna har vi sett att nätet använts för att skicka mer el även till södra Sverige. På så sätt har marknaden fungerat som den ska, med en utjämning av priserna mellan områdena, fortsätter Erik Ek.

Ett starkt argument för att införa flow-based var att den skulle jämna ut priserna mellan Sveriges elområden.

”Elpriset blev (vid parallellkörning) högre med flow-based i mellersta och norra elområdena och lägre i det södra. Förklaringen är en av avsikterna med flow-based: att jämna ut elprisskillnader mellan elområden. Den effekten såg vi i parallelldriften. Med flow-based har elpriserna sjunkit något i SE4, där priserna generellt ligger högst”, konstaterade Svenska kraftnät i oktober 2024.

Så har det dock inte blivit.

Priserna i Sveriges norra och i de mellersta elområdena har pressats ned till rekordlåga nivåer, samtidigt som priset i södra Sverige stigit något.

– Det beror främst på de rekordstora vattennivåerna i norra Sverige under våren och en stark vindkraftsproduktion. Utan flow-based hade priserna i södra Sverige varit högre, säger Erik Ek.

Mats Nilsson håller med om att vädret spelat in, men menar att flow-based har förvärrat situationen.

– Vi har fått se märkliga, icke-intuitiva flöden där elen gått från högprisområden till lågprisområden. Det har gjort situationen med de extremt låga priserna i norr ännu värre.

Källa: TSO reflections on flowbased in operation, 2 september 2025.

Att mer el nu går till södra Norge innebär också att högkostnadsländer på kontinenten får billigare el. Norge har starka elförbindelser med Danmark, Tyskland och Storbritannien och fungerar därmed som en transitpunkt för att föra billig nordisk el vidare ut på kontinenten där elen är dyrare.

I Tyskland sätts till exempel elpriset främst av kol- och gaskraft eftersom landets vind- och solkraft inte räcker till, enligt EU-kommissionens forskningscenter JRC.

– De här länderna hade haft ännu högre elpriser om de inte kunnat få den här dosen billig el från Sverige, säger Mats Nilsson.

Han menar att Svenska kraftnät borde ha satt Sveriges intressen i fokus när parametrarna för den algoritm som styr flödena förhandlades fram.

– Mycket är hemligt, men tittar man på länder som Norge, Tyskland och så tycks de ha värnat sina egna system när de förhandlat parametrarna. Det är bara i Sverige vi inte tänkt i de banorna, utan på någon vag allmännytta.

Erik Ek försvarar dock processen och menar att den är nödvändig.

– I grund och botten är det bra för både Sverige och elmarknaden i stort att näten kan användas effektivare. Vi står inför en jättestor omställning. Att elsystemet kan nyttjas så effektivt som möjligt och att fler resurser bidrar är avgörande för att de ambitiösa planeringsmålen ska kunna nås, menar Erik Ek.

Nilsson anser att Sverige så fort som möjligt ska slopa Sveriges indelning i fyra elområden för att skapa en rättvisare fördelning.

– En stor portion av de här problemen skulle försvinna om vi bara har ett elområde eftersom Norge då skulle få det svårare att transportera så mycket el genom Sverige, menar Mats Nilsson.