”Talet om konkurrenskraftig el räcker inte för oss. Vi måste ha billig el. För vi måste vara billigast”, säger Mats Gustavsson, Bolidens energidirektör. Boliden stängde nyligen ner Europas största zinkgruva bland annat på grund av höga energipriser.

Elpriset utvecklas emellertid åt fel håll, konstaterar han, och den politik som förs av EU tyder inte på någon ljusning. Även i Sveriges nymornade intresse för kärnkraften ser han trovärdighetsproblem.

Mats Gustavsson, mångårig energidirektör på Boliden, har vid konferenser de senaste åren ofta återkommit till elprisets roll för den tunga industrin.

”Kostnadssidan är helt avgörande för vår bransch. Men min iakttagelse är att man i debatten duckar för frågan”, säger han i intervju med Second Opinion.

”Med den verksamhet som Boliden har, riktad till en världsmarknad, är det avgörande att arbeta med kostnader. Priserna för våra produkter sätts på LME-börsen [metallbörsen i London], vi måste skapa utrymme på kostnadssidan för att klara de stora volatila svängningarna på metallpriserna. Och elen är för oss ofrånkomligt en stor del av kostnadsbasen”, säger han.

”När jag då tar del av framtidsscenarierna om all kraft som kommer att behövas framöver och tittar på levelized cost för landbaserad vind, offshore vind och kärnkraft, så ligger den kostnaden långt över vad industrin hittills har baserat sig på. Slutsatsen kan bara bli att industrin framöver måste acceptera ett högre elpris. Och att elproducenten måste acceptera en lägre intäkt.”

”Till det här kommer att EU bygger på en marknadsmodell med marginalprissättning som innehåller kostnaden för koldioxid, och att vi kan se en tydlig trend och intention att politikerna vill få upp priset på koldioxid ytterligare. Med det drivs elpriset ju upp ännu mer.”

Frågan för investerare i elproduktion blir varför de ska rabattera ett pris till industrin, säger Mats Gustavsson, som befarar att delar av industrin slås ut.

”Man orkar inte bära elkostnaden. Vi har redan haft en rätt stor utslagning av aluminiumindustrin i Europa. Det började i Q4 under 2022 när elpriserna gick upp jättehögt. Sedan har de inte gått ner till en nivå där man skulle ha kunnat återstarta de här aluminiumsmältverken. Är det bra eller dåligt? Det måste man ta ställning till.”

Boliden och en rad branschorganisationer har framfört det här budskapet till Europakommissionen och i olika politiska sammanhang.

”Men det är ingen som plockar upp det. Jag tolkar det som att man prioriterar minskade utsläpp mer än att industriverksamhet kan upprätthållas.”

Saken blir motsägelsefull sett till att EU-kommissionen lägger mycket resurser på Critical Raw Material Act, som syftar till att EU ska öka självförsörjandegraden av metaller.

”Efter covid insåg man att vi har ingen egen produktion av sådana. Sedan kom man in på det här med strategiska metaller som jordartsmetaller och sådant, där vi i EU är fullständigt beroende av omvärlden. Men samtidigt som man alltså uppmuntrar till mer produktion av metall i Europa, så omöjliggör man detta genom att driva upp elpriserna.”

”Inget företag kan driva förändringsutvecklingen om de inte tjänar pengar. Den saken bortser man ifrån. Det är det mest olyckliga”, säger Mats Gustavsson.

För Sveriges del, konstaterar Mats Gustavsson, spökar fortfarande fixeringen vid kraftslagen.

”Fram till nyligen kunde ordet kärnkraft knappt ens nämnas i Sverige. Och nu ska vi plötsligt bygga kärnkraft. Då ställer jag mig igen frågan: Är det trovärdigt? Nej, det är inte det. Sverige har de facto stängt ner sex kärnreaktorer. Det plockar du inte tillbaka inom överskådlig tid.”

”I Sverige har vi haft en strategi att vi skulle förädla våra råvaror, med el som en av råvarorna. Plötsligt någonstans under socialdemokratin, på Mona Sahlintiden, så skulle vi tjäna pengar på att sälja el. Jag ställde frågan till henne och har ställt den till många ministrar: Förklara affärsupplägget för mig! Förklara affärsidén att sälja el som dessutom produceras volatilt!”

Problemet eskalerar dessutom, säger Mats Gustavsson.

”För nu när det görs nya system inom EU så är man mycket noga med att alltid få in att den förnybara kraften ska premieras. Ska du då bygga reglerbar kraft, så kommer investerarna att kräva någon form av garanti på priset. Jag som konsument ska dels bära marginalprissättningen, dels en kapacitetskostnad. Då blir det ännu mindre chans att åstadkomma lönsamhet. Det här är rätt fundamentala saker, tycker jag.”

Vad betyder den här utvecklingen för Boliden?
”Vad gäller kostnadsdelen har vi försäkrat oss om att vi i närtid mår hyfsat bra. Men över tid kommer också vi att möta det här på allvar. Med de avkastningskrav vi har kommer vi att få svårare att driva verksamheten. Det blir ju konsekvensen.”

”Har du för höga kostnader, så blir effekten att du skjuter på dina reinvesteringar. Det är så du börjar. Sedan skjuter du på dina investeringar. Sedan kör du på cash. Sedan stänger du.”

Så Boliden drivs till andra delar av världen?
”Du kan inte flytta en gruva, men inte heller driva en gruva som inte är lönsam. I Boliden tvingades vi i juni i år stänga ner Europas största zinkgruva, Tara i Irland, och sätta den i care maintenance. En anledning var höga energikostnader. På Irland är jag tvungen att köpa gas som konverteras till el. Så problemet var priset på UK-gasen. Vi fick skicka hem 650 personer. Oavsett om du har jättefin metall i backen så kan du inte plocka upp den om det inte är lönsamt.”

”Det här sker samtidigt som vi i Boliden elektrifierar vår gruvverksamhet fullt ut. Talet om konkurrenskraftig el räcker inte för oss. Vi måste ha billig el. För vi måste vara billigast. Vi är här i norr långt ifrån marknaden rent geografiskt. Vi har relativt höga löner. Vi har väldigt tuffa kravställningar miljö- och klimatmässigt. Vi har ett ganska tufft klimat.”

Om man sätter siffror på elen, vad är billigt?
”I industrin har vi legat och jobbat omkring 30-40 euro per megawattimme. Medan levelized cost på vind på land kanske är runt 40-50 euro. I sjön är siffran för vindkraften 60-90 euro. Kärnkraften ligger väl också på den nivån.”

Om man bygger ny kärnkraft i dag – inte ett kärnkraftverk, utan många, och får ner priset per enhet – var hamnar man då?
”Den frågan ställer jag ju ofta. Talar vi om SMR:er, så handlar det i dag om en nerskalad, vanlig reaktor av generation 3+. Det är vad som finns tillgängligt. Efterfrågar man sedan volym, så förutsätter det standardisering. Och standardisering av en kärnreaktor existerar inte mig veterligt någonstans i världen.”

”Så den saken måste då ske. Till exempel så att Europa enas om en Europastandard, eller ännu hellre en världsstandard. Sedan måste det komma in en förfärlig massa beställningar. Och sedan när du producerat ett antal så kommer volymeffekten.”

”Tänk vindkraften när den började ta fart. Jag var på Vestas för jättemånga år sedan. Det såg ut som en mekanisk verkstad. I dag är det en supermodern produktionsanläggning. Det har tagit femton år att komma dit, och det kommer att vara det samma för kärnkraften.”

”Det viktigaste är att du standardiserar. Då kanske, om detta faller rätt ut, så – vad ska jag gissa? – om 20 år kanske du har kommit ner i kostnad. Men det är ju många som i så fall måste vara med och bära detta framåt på vägen”, säger Mats Gustavsson.

Elen är numera lika dyr i norra Sverige som i söder. Det kan väl inte vara så bra för industrin där uppe?
”Det är riktigt dåligt. Vi såg hur elpriset steg i augusti-september 2022 och hade sedan en jätteuppgång i november-december. Alla skyllde på kriget i Ukraina, men det började i Q1. Så det har inte med det att göra. Det var vindstilla. Det var kallt. Det var is i älvarna. Vilket det är varje år. Och man hade enorma problem inom vindkraften med isbildning. Efter detta har priset inte fallit tillbaka till den nivå som vi låg på, utan det stannade 100 procent upp. Där ligger det i dag, och det är inte bra.”

Till detta de systemkostnader som hör ihop med elen…
”Det är precis som med järnvägsunderhållet i Sverige. Det har ju bara skjutits på. Nu har kostnaderna för den ogjorda systemutbyggnaden i Europas elnät bulkats upp till 558 miljarder euro, enligt Acer.”

”Tittar du på elräkningen framöver, så är risken att nätkostnaden kommer att vara den största delen. Och den är inte förhandlingsbar. Vi ser inom Boliden i dag att vi har väldigt olika pristariffer på de orter där vi är verksamma. Generellt kommer den här kostnaden bara att öka. Till det kommer bristande produktionskapacitet för nätutbyggnaden. Så det här kommer att ge förseningar i omställningen.”

Svenska kraftnät nämnde nyligen att man byggt 200 mil nya ledningar mellan 2000 och 2020 och nu under de följande tjugo åren planerar att bygga 700 mil till.
”Den siffran är inte realistisk. Det kommer inte att ske”, säger Mats Gustavsson.