Effektavgifter sprider laddning över dygnet

Effektavgifter sprider laddning över dygnet

För att dämpa snabbladdningen har Göteborg Energi infört effektavgifter. Långsammare laddning ska ge plats till fler elbilar i elnätet. Elanvändningen hos de mest snabbladdande elkunderna måste styras bättre, menar hållbarhetschef Eric Zinn.

Syftet med effektavgiften är att få elnätet att räcka längre och göra det möjligt för fler att skaffa elbil, enligt Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi. För att nya ska få plats i elnätet måste allas laddning spridas bättre. Det är logiken bakom den nya effekttariffen.

Lokala elnät riskerar inom en snar framtid att inte kunna ta hand om alla elnätkunders förbrukning på samma gång. För elnätets skull måste elbilar laddas långsammare eller på tider när belastningen på elnätet är låg. Göteborg Energi inför därför en ”trängselskatt” för elbilar i form av en ny effektavgift. Problemet är det ökande antalet effektkrävande snabbladdare.

Ändrade ovanor
– Vår infrastruktur är inte byggt för detta och att uppgradera hela elnätet för att tillmöteskomma ett önskemål om snabbladdning med hög effekt för alla bilar blir orealistiskt, menar Eric Zinn.

Enligt diverse prognoser kommer Sverige att ha mellan 1,5 och 2,5 miljoner elbilar på vägarna om 8–10 år som på elnätsspråk betyder ”snart”. Till detta kommer all annan elektrifiering inom industrin, näringslivet och transportsektorn. Det är alltså inte elbilarna man vill åt, påpekar Eric Zinn, men elnätkundernas vanor. Utmaningen är den samma oavsett vilken apparat som står för effekttopparna, även om snabbladdarna utmärker sig i effekt.

Trendig avgift
Nu kompletterar allt fler nätbolag sina nättariffer för privatkunder med en effektavgift. Delar av näringslivet har länge haft det och med utrullningen av elbilarna är det dags för hushållen, i första hand villaområden. Det finns efterhand många lokala varianter.

Till exempel har man i Skövde en effekttaxa mellan 06 och 22 varje vardag från november till mars. För Kristinehamns Energi räcker det till klockan 17. I Sala kör man dubbelt med en avgift mellan 07 och 19, och en annan som tar medelvärdet av de tre högst uppmätta värdena. Malung använder de fem högsta. Karlstad kör en avgift under dagtid november till mars, och en dygnet runt hela året.

Undviker tidstariff
Göteborg Energis nya prismodell är ytterligare en variant och baseras på den senaste månadens högsta timmedeleffekt. Den kvicktänkte undrar genast varför incitamentet att ladda på natten då försvinner? Vilken tid på dygnet bilen laddas är väl viktigt om man vill undvika rusning?

Svaret är både ja och nej. Poängen är hur snabbt laddningen sker och hur många som laddar snabbt samtidigt. Man får gärna ladda på natten, menar Eric Zinn, men Göteborg Energi vill undvika att samla alla till start samtidigt.

– Om vi inför en kvällstaxa som uppmanar alla att snabbladda med start vid ett visst klockslag så överbelastas ändå elinfrastrukturen på villagatan. Snabbladdare kan öka effektbehovet från en vanlig villa flera gånger om, säger Eric Zinn.

Uppmuntrar kunderna
Enligt Lars Edström, vd på Göteborg Energi Nät snabbladdar elbilsägare med 22 kW-laddare ofta i onödan. De flesta kan lika gärna ladda på lägre effekt, till exempel om just natten, säger han till Tidningen Energi men då får man ladda långsamt. Nätavgiftens huvudsyfte är därför att styra elkundernas beteende och elanvändning. Enligt Lars Edström ska den nya prismodellen ”uppmuntra kunderna till att bli effektsmarta”.

Elkunden Lennart Liljeroth känner sig inte ett dugg uppmuntrad. Kostnaderna förs endast över från fossilbilarnas ägare till dem som äger elbilar, tycker han till Göteborgs-Posten. Med den nya effekttariffen blir han därför tvungen att välja den billiga fossilbilen till längre resor.

Hur man tar det
Eric Zinn har full förståelse för att snabbladdskunderna reagerar. Här har man uppmanats av både grannar och regeringen till att köpa elbil med ett superbatteri som kan laddas på tre timmar ”och ingen berättade om några begräsningar”.

Eric Zinn

– Det är givetvis de som har investerat i relativt dyra bilar med de dyraste laddarna som är mest förbannade, men alla som har investerat i elbilar har gjort det med goda avsikter, säger Eric Zinn.

Förståelse är däremot inte liktydigt med acceptans. I energiomställningen kan ingen längre köra blint på i gamla hjulspår, menar Eric Zinn. Det blir mycket upp till individen att välja hur utmaningen ska tas. Elkunden Magnus Eldén lyckas till exempel hålla nere sin effektanvändning utan att hamna i affekt – enligt GP och Ny Teknik (betalväggar).

Gemensam nytta
– Det finns inget hållbart i att inte försöka ändra sina rutiner till ett mer resurseffektivt beteende. Vi förbjuder ingen att ladda 22 kW utan vi har gjort det dyrare. Det är precis som för många andra resurskrävande saker som också blir dyrare. Vi gör det dyrt för att det ska bli mindre intressant, säger Eric Zinn.

Den som klagar på ”orättvisa” effekttariffer kan istället fokusera på det rättvisa i att kollektivets gemensamma nytta gynnas, menar Zinn. Ett elnät som ska hantera väldigt höga effekttoppar blir extremt dyrt för alla elkunder, en dimension som gärna försvinner i debatten om att ladda sin egen bil. Den nya avgiften kommer istället att leda till lägre elnätskostnader och rent av göra det lönsamt att ladda långsamt på natten, skriver Anders Grauers, docent på elfordonssystem på Chalmers och Swedish Electromobility Centre, i en debattartikel (GP, olåst).

Långsamt är billigt
Därför är den nya prismodellen också intäktsneutral för Göteborgs Energis del, påpekar Zinn. Samtidigt som Göteborg Energi höjer effektavgiften sänker man den fasta kostnaden och elöverföringsavgiften.

– Så effektavgifter är inget vi tjänar på. Avgiften är intäktsneutral och går netto jämnt ut. Vi får totalt sett samma intäkter som tidigare. De som använder minst effekt och sprider den långsamt får med andra ord lägre taxa, säger Eric Zinn. Göteborg Energi har dessutom på gång en app som ska låta elnätskunder bättre förstå sin effektanvändning via mobilen.

 

* * *

 

Göteborgsmodellen: Göteborg Energi Nät har infört en ny prismodell för villa- och radhuskunder. En ny effektavgift baseras på månadens högsta timmedeleffekt (medeleffekt under en timme) multiplicerat med 33,5. Privata elkunder i bostadsrätter och hyresrätter berörs inte. Vissa fastighetsägare och bostadsrättsföreningar betalar redan en effektavgift och kan då få högre avgift. Den fasta elnätavgiften har samtidigt sänkts från 173,75 kronor till 111,25 kronor per månad (inkl moms). Elöverföringsavgiften har sänkts från 28 öre/kWh till 19,25 öre/kWh. Energiskatt på 44,5 öre/kWh tillkommer.

Toppfoto: Göteborg Energi

 

4 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Michael Englund skriver:

    Varför nämns inte Vehicle-to-grid i detta? Som just är till för att jämna ut effekttoppar och det är något som kan bli en betydande del inom 8-10 år.
    Sen är det litet fel att skriva att de som laddar långsamt får lägre taxa. De får inte lägre än innan utan de får samma som tidigare. Övriga får högre.

    1. Morten Valestrand skriver:

      Tack för svar och info. Second Opinion låg precis i spåret med en artikel om V2G, ligger här: https://second-opinion.se/energilager-i-elbilar-utmanar-elnaten/ …och det kommer mer efterhand. / Mvh Morten Valestrand

  2. Göran Fredriksson skriver:

    Artikelförfattaren har helt rätt. Effekttaxor är en nödvändighet för att kostnaden för utbyggnad av elnätet skall betalas av dem som beter sig på ett sätt som kräver en utbyggnad.

    Denna fråga uppkom redan med övergången till värmepumpar som i stor omfattning kräver annan tillskottsvärme när det är som kallast ute och elnätet är som hårdast belastat. Värmepumparna har helt sålts med förutsättningen att tillskottet skall vara elvärme därför att detta ger högst pris och störst vinst på värmepumparna. Alternativ tillskottsvärme som inte belastar elnätet kunde istället ha varit någon slags förbränning, t.ex. en vedkamin för mindre anläggningar och en pelletspanna för större flerbostadshus. Det är naturligtvis dyrare än att sätta in en elpatron.

    Det är främst förekomsten av dessa värmepumpar som med stor tidsfördröjning nu medför att effektaxor införs även för mindre förbrukare än för stora och medelstora företag. Tillkomsten av elbilar gör effekttaxorna än mer nödvändiga.

    Att ingen har talat om detta för elkunderna kan vara sant. För dem som tillverkat och sålt värmepumpar har detta varit klart hela tiden. Och självklart även för elbilstillverkare. Men om de hade varit tydliga med att upplysa värmepump- och elbilsköpare om detta hade deras möjlighet att ta ut höga priser försämrats avsevärt.

    Elnätföretagen däremot har många gånger tagit upp frågan. Men varken politiker eller journalister har brytt sig om saken. Medvetet eller av okunskap?

    För dem som nu inser att elbilar kräver höga effektavgifter återstår att antingen acceptera att betala dessa eller att investera i t.ex. en förbränningsanläggning som kan ta över husuppvärmningen när elbilen skall laddas och när det är som kallast ute. Kanske går det även att ta hjälp av något batterilager?

    1. Lars i Huddinge skriver:

      Kloka ord av en som förstår vad det handlar om. Alla kan inte köpa och handha en elbil i sitt hushåll utan att det påverkar omgivningen.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet