”Dubblad elproduktion grundar sig på drömmar”

DEBATT
Genom att använda ny teknik inom industrin och energibesparing kan vi minska Sveriges elkonsumtion med en tredjedel, menar affärsutvecklingskonsulten Åke Modée. Energidebatten har varit fokuserad på ny elproduktion, men sällan på energibesparingar, skriver han.

Från 160 till 320 TWh el är riksdagspartiernas önskemål
Alla riksdagspartier vill att vi ökar elproduktionen till det dubbla, från 160 till 320 TWh. Detta grundar sig i huvudsak på drömmar om en vätgasbaserad industriproduktion av stål, järnsvamp, och gödsel. Vätgasbaserad produktion baserad på el är extremt kostsamt. Många projekt har lagts ner och andra har skjutits på framtiden i Sverige och inom EU. Kanske projekten kan återupptas när Tidöpartierna, med näringslivsminister Busch, har byggt tio kärnkraftverk eller när miljöpartiets tusentals vindkraftsverk är på plats. Sådana investeringar medför också att alla löntagare och pensionärer måste betala tusentals kronor i extra skatt varje månad.

Bild: Metsä Fibres nya massabruk i finska Kemi. Foto: Metsä.

Från 160 till 110 TWh el inom 15 år är ett realiserbart alternativ
Energidebatten har varit fokuserad på ny elproduktion. Det har handlat om ny kärnkraft, mer vindkraft, solenergi, men sällan på energibesparing och än mindre på förnyelse av gammal energikrävande industri, som kan sin minska el konsumtionen med minst 35 TWh.

I Sverige har den energikrävande industrin lägre elpriser än i andra EU-länder. De låga elpriserna medför att företag saknar incitament till att bygga moderna anläggningar, som är miljö-, energi- och resurseffektiva. Det finns stora samhälls- och företagsekonomiska vinster i att modernisera industrin. Det handlar om kemi-, stål-, gruv-, aluminium- och inte minst massaindustrin.

Massaindustrin kan spara 30 TWh el
Sveriges kanske viktigaste industri är massaproduktion, där skogen blir till fibrer, som sedan blir papper. Industrin förbrukar idag omkring 14 TWh el per år. En förbrukning som ökade när billig kärnkraftsel kom på 70-talet och elintensivare processer infördes.

Under 2023 startade ett nytt massabruk i Finland, som inte förbrukar el utan istället levererar el till nätet. I den finska orten Kemi, nära Haparanda, har Metsä Fibres ersatt ett massabruk med ett nybyggt. Bruket ska producera 1,5 miljoner ton barr- och lövvedsmassa och två TWh förnybar el per år till nätet. Produktionen är extremt miljövänlig och resurseffektiv. Investeringskostnaden var cirka 20 miljarder kronor och är företagsekonomiskt lönsam.

Översatt till svenska förhållanden med en produktion på cirka 13 miljoner ton massa per år skulle åtta sådana fabriker, kunna ersätta dagens gamla massabruk. Genom att utnyttja skogsråvaran bättre, kan svensk massaindustri bidra med uppemot 30 TWh kontinuerlig el per år. Detta genom att elkonsumtionen till nuvarande massabruk på cirka 14 TWh försvinner och att åtta nya massabruk, vardera med ett elöverskott på två TWh, ger på 16 TWh.

Till 2030 kan 15 TWh sparas inom service och hushåll
Energieffektivisering kan minska Sveriges elanvändning. Bara inom bostäder och service finns en potential att spara cirka 15 TWh el till år 2030, med störst potential för småhus, enligt Energimyndigheten.

El exporten var 33 TWh 2024 – kan vara klimatsmart
Om exporten ersätter kolbaserade kraftverk utomlands så är det en betydande klimatfördel. En TWh exporterad el minskar CO2 utsläppen med 0,85 miljoner ton. Sveriges koldioxidutsläpp var 36 miljoner ton 2023. Om exporten ersätter kolbaserad elproduktion skulle det innebära att Sverige medverkar till minskade koldioxidutsläpp i EU motsvarande nästan 80 % av Sveriges totala utsläpp.

7 Kommentarer

Av Åke Modée

konsult inom affärsutveckling

Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kent Nyman
6 juni, 2025: 11:52 f m

Strålande artikel. Genom avstående av elexport med mindre än 0,5TWh så kan vi restaurera Lagan till naturälv. Detta innebär 25 mil och att vi räddar atlantlaxen och ålen på rikltigt och för alltid. Svenska politiker har aldrig sett turismen som en viktig näringsgren utan industrilobbyismens tänk har fått ta över helt. Devalveringar historiskt och nu krav på att få billigast el med elområde 4 som buffertzon till Europa. Vår förening Lagans Vänner arbetar för att skada/ samhällsnytta vid energitillverkning skall bedömas på ett relevant sätt. Kent Nyman info@kentnyman.se
Svara
Per Holmstedt
6 juni, 2025: 11:00 f m

Om man kompletterar de solcellsinstallation som finns i Sverige idag med 20Kwh batterilagring och styrda system som lagrar elen när det kapacitet i nätet och stort elutbud motsvarar detta effekten från 5 kärnkraftverk.
Flytta subventionen på solceller till batterier och öka gröna bidraget till 65% då får vi ett mer effektivt elnät.

Från en amatör tänkare.
Svara
Nils Wedin
6 juni, 2025: 7:30 f m

Nya stora steg inom geotermisk energi ligger i närtid med ny teknik. Kärnkraft kan vara bortkastade pengar. Dessutom nya solceller med dubbel effekt och lågt pris.
Svara
Roger Fredriksson
5 juni, 2025: 10:05 f m

Inget är nytt under solen …
Dagens debatt liknar intill förvillelse debatten för 50 år sedan. Då skulle hela norrlandskusten vara ett pärlband av stålverk m.m. Dåvarande regering prognostiserad att elförbrukningen för ett kvartssekel sedan – år 2000 – skulle bli mellan 177 TWh och 346 TWh – den blev 129 TWh. Idag med 73 % högre BNP och 21% fler invånare ligger elanvändningen kvar kring den nivån (Kraftläget, 26 maj-1 juni 2025).
Industrin har under de senaste 20 åren minskat sin elanvändning från nästa 60 TWh till något över 40 TWh-
Modée har helt rätt i att effektivisering av elanvändning helt glöms bort – sannolikt medvetet av politiker och det energiindustriella komplexet.
Svara
- Thore Sahlin@Roger Fredriksson
  6 juni, 2025: 4:05 f m
  
  Precis! Vi som var med då minns vilka drömmar som fanns då och som aldrig blev verklighet. Elöverskottet som blev en följd användes till att rulla ut många fastigheter med direktverkande el och att Vattenfall erbjöd fjärrvärmeföretag "avkopplingsbar el" som aldrig kopplades bort. Satsningar som många fastighetsägare fått lida av under många år.
  Svara
Bengt Hellman
5 juni, 2025: 8:42 f m

Att kalla omställningen bort från fossil, koldioxidutsläppande energi, till förnybar fossilfri el för en dröm är att negligera behovet av omställning. Vem vill leva i en mardröm med stora klimatförändringar. EU har med krympande mängder utsläppsrättigheter visat en väg bort från koldioxidutsläpp.

Om den elanvändning som ska tillkomma i Sverige till stor del ska ske med dyr kärnkraft kommer utvecklingen inte ske i Sverige utan i länder som låter marknaden verka. Där solkraft och vinkraft och utbyggnad av elnätet tillåts är där utvecklingen kommer att ske. Att ersätta fossila bränslen med dyr kärnkraft kommer inte att ske.

Det som beskrivs i artikeln om skogsindustrins möjligheter stämmar. Tidningspapper har framställts med elkrävande termomekanisk produktion. Att slipmassefabriker på grund av bristen på efterfrågan på tidningspapper lagts ner förklarar att elförbrukningen minskat.

Energieffektivisering är tillsammans med omställningen till förnybar el grunden till ett miljövänligt samhälle.
Svara
- fredrik bruno@Bengt Hellman
  5 juni, 2025: 8:25 e m
  
  Av världens utsläpp av växthusgaser står länderna utanför OECD för två tredjedelar, deras utsläpp har fördubblats under de senaste 50 åren. De samlade OECD-ländernas utsläpp har under motsvarande tid hållit sig ungefär konstanta (en svag minskning), OECD-länderna står igag för en trededel av utsläppen. Kurvan för de sammanlagda koldioxidutsläppen pekar rakt upp, man ser ingen avmattning av tillväxten. Europa utan USA står för bara en bråkdel av de totala utsläppen. För USA:s del är det tre år kvar till nästa val, och det är inte självklart vad de kommer att satsa på efter det.
  
  Så verkligheten är brutal, vad vi gör i Sverige eller i Europa har bara en ringa påverkan på temperaturtillväxten. Det bästa vi i Sverige/Europa kan hoppas på är att de som spår jordens undergång i en klimatkatastrof inte får sina spådomar förverkligade. Men varmt kommer det under alla omständigheter att bli, det är bara att vänja sig.
  Svara