Reglerna i EU:s nya handlingsplan för vindkraften behöver snabbt tas in också i det svenska regelverket, säger Svensk Vindenergis vd Daniel Badman. Centrala punkter är kortare tillståndsprocesser och starka europeiska leveranskedjor.
”Vi behöver i Sverige samlas kring att bygga ett modernt, dubbelt så stort elsystem”, säger han. Med extra betoning på ordet ”modernt”.

Förra veckan, den 24 oktober, presenterade EU-kommissionen sin handlingsplan för vindkraft, European Wind Power Action Plan. Bland de uttalade målen finns strävan att den gröna omställningen och industrins konkurrenskraft ska hitta stöd i varandra. Väsentligt inte minst för att öka Europas chanser gentemot de statsstöd som branschföretagen kan räkna på i USA och Kina.

Nedan branschorganisationen Svensk Vindenergis listning av de viktigaste regler som enligt EU:s plan bör vara implementerade i medlemsländernas lagstiftning det första halvåret 2025:

– Den sammanlagda tillståndstiden för alla relevanta tillstånd för förnybar elproduktion får ta maximalt 24 månader.

– Sökanden ska inte behöva ha mer än en kontaktpunkt under hela tillståndsprocessen.

– Accelerationsområden ska pekas ut där tillståndsprövningen av projekt för förnybar elproduktion ska gå särskilt snabbt.

– Utbyggnad av förnybar energi ska anses utgöra ett överordnat allmänintresse i tillståndsprövningen.

Internationellt har under senare tid rapporterats om stora kostnadsökningar inom vindkraftssektorn. Hur är läget i Sverige?

Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi, bekräftar att också hans medlemsföretag sett betydande kostnadsökningar.

”Det här gäller generellt, det gäller all teknik, kostnadsökningarna är inte unika för vindkraften. Vi har ett allmänt förändrat världsläge med inflation och höga räntor. Sedan har vi ju fördelen med vindkraften att vi vet vad den kostar. Det är en ganska stor fördel jämfört med en del annan storskalig elproduktion där man faktiskt inte riktigt vet vilket pris man hamnar på.”

Det finns väl ett skäl till att EU lägger ett paket som särskilt gäller vindkraft?
”Det primära är att effektivisera tillståndsprocesserna, en välkänd utmaning, men också att samtidigt stärka de europeiska värdekedjorna. Med tanke på att vi i Europa har en bra startposition inom sektorn är det en logisk och rimlig strävan. Så har EU agerat också inom andra områden.”

Vad gäller Sverige hänvisar Daniel Badman särskilt till att industrin behöver mycket mer el väldigt snabbt. Då är just tillståndsprocesserna kritiska.

Går det verkligen att korta tillståndsprocesserna mer än marginellt?
”Det är klart att det går att göra. Det är en fråga som staten och regeringen har kontroll över. Sedan om man når hela vägen fram till 24 månader i Sverige på kort sikt, det är förstås utmanande. Men det här är regler som är beslutade. Det ska ta 24 månader att få tillstånd för förnybar elproduktion enligt EU:s regelverk.”

Daniel Badmans förslag till regeringen är att ta in de nya EU-reglerna som en del av uppdraget i de två pågående vindkraftsutredningarna. Det handlar om den breda utredning om förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken som Camilla Adolfsson är utredare för, och den utredning om havsbaserad vindkraft som Magnus Hermansson leder.

”Lägg två tilläggsdirektiv så att det säkerställs att vi får svar på hur de nya EU-reglerna ska klaras. Det handlar i hög grad om vilja och handlingskraft”, säger Daniel Badman.

”Regeringen har visat god handlingskraft vad gäller kärnkraftsregelverken. Det finns ingen motsättning i att visa motsvarande handlingskraft på vindkraftssidan. Det är väl också det regeringen har sagt, att alla processer behöver speedas upp.”

Förutom juridiska ändringar i miljöbalken handlar saken också om hur lagstiftningen tillämpas.

”Det går säkert att till en del öka på tempot inom ansvariga myndigheter. Det handlar om att pröva saker parallellt, som att säkerställa att man prövar nätanslutning parallellt med elproduktionsprocessen.”

En gemensam kontaktpunkt för alla tillståndsfrågor ligger högt på agendan…
”Och så ser det ju inte ut i Sverige. I fråga om havsbaserad vindkraft kan fler än femton myndigheter vara inblandade. Det är rätt långt ifrån en kontaktpunkt.”

Daniel Badman återkommer till temat en europeisk leverantörskedja inom vindkraftsutbyggnaden.

”En stark sådan kedja gynnar även svensk industri, även om vi inte har turbintillverkande produktionsanläggningar i Sverige. Till exempel företag som Hitachi och NKT gynnas av att vi har en växande marknad för förnybar elproduktion. Det är viktigt att vi fortsätter att ha sådana starka företag i Europa. EU måste också framöver vara attraktivt för investeringar.”

”Sedan tror jag inte några bolag vill ha statsstöd som en finansiell grund, med alla de politiska osäkerheter som det innebär. Men vi är nu i ett läge där den industriella basen i Europa är under hård press. Det gäller inte bara vindkraftsbranschen.”

Och för Sveriges del, säger han, väger det tungt att investeringsviljan i så hög grad hör ihop med god tillgång på grön el till konkurrenskraftigt pris.

Vad gäller elsystemets utbyggnad uttrycker Daniel Badman sig så här:

”Huvudfrågan är att vi i Sverige behöver samlas kring att bygga ett modernt, dubbelt så stort elsystem. Det dubbelt så stora är alla överens om, men vi måste se till är att systemet också blir modernt. Debatten fastnar ofta i att vi ska bevara ett befintligt elsystem till varje pris.”

”Det framtida elsystemet kommer att se annorlunda ut, både tekniskt och efterfrågemässigt. Vi vet att med mer elbilar så kommer vi att ha en annan typ av behov i fråga om elproduktionen. Vi kommer att ha batterier som åker på våra vägar. Vi vet att när industrin primärt behöver vätgas, så förändras behoven av 24/7-elleverans.”

Daniel Badman efterlyser ett samtal ”som utgår från att vi ska inkludera ny teknik”.

”När vi bygger ett nytt system så kanske de stora produktionsenheterna relativt kommer att vara färre. Vi behöver titta på vilka funktioner som elsystemet framöver verkligen behöver, med en teknikneutral utgångspunkt. Och öppna upp så att all teknik som kan leverera de funktionerna ges utrymme. Många lösningar kommer att behövas, som batterier, pumpkraft, vätgas, Statcom-anläggningar [synkronkompensatorer], modern kraftelektronik, med mera.”

De som har driftansvar för elsystemet kanske inte ser det som sin prioritet att ta risker?
”I en tid av förändring så är det nödvändigt att ta risk och fördela risk på ett lämpligt sätt. Annars får vi ingen förändring. När vi i Sverige tidigare byggde ut vårt elsystem, så lyckades vi ta fram världsunika lösningar och innovationer. Vi har bevisligen gjort det en gång förut, varför skulle vi inte kunna göra det igen”, frågar Daniel Badman.

Lars Aagaard, dansk energiminister, menar att vi behöver mer reglering från Bryssel. Det är till och med ett måste (”en pligt”). Annars kommer omställningen inte att gå ihop i slutändan. Hur ser Daniel Badman på det?

”Ja, absolut. Det är en otroligt stor förändring vi är inne i. Det kommer att behövas politiskt ledarskap. Med det aktuella paketet visar Bryssel att vi behöver höja tempot. Det behövs politiskt ledarskap nu när vi ska ställa om och samtidigt vara konkurrenskraftiga.”

”Vi måste komma ifrån den här debatten om att den enda vägen framåt är mer kärnkraft eller mer vindkraft. Det blir så förenklat. Vi ska bygga den elproduktion som skapar konkurrenskraftiga priser för svensk industri och som klarar att leverera på de förväntningar vi har på systemet. Sedan är marknaden bäst på att peka ut vilka tekniker det i slutändan blir fråga om.”

Teknik innebär redan definitionsmässigt ständig förändring, säger Daniel Badman.

”Det kommer nya lösningar. Det kommer att ställa nya krav på TSO:n [Svenska kraftnät] vad gäller de förmågor som behövs. Med mer elektrifiering förändras beteendena på marknaden. Vi får mer av det som kallas flexibilitet. Det påverkar hur elsystemen ska designas. Och då är det inte så enkelt som att det behöver vara mer av ett kraftslag eller mindre av ett annat. Det är mycket mer komplext och intressant än så. Det är den diskussionen vi behöver föra.”