Det har blivit ett medialt axiom att kärnkraft skulle vara extremt farlig, inte minst i den av kulturskribenter rosade boken av Åsa Moberg, som bara staplar problem men inte visar hur få som i verkligheten har omkommit av civil kärnkraft under dess 50-åriga existens. Är det inte dags att erkänna de miljontals människoliv som kärnkraften i själva verket räddar?

Det sprids ständigt en mängd osakligheter och direkta lögner om kärnkraftens farlighet. Man använder påståenden utan stödjande fakta varvat med fakta utan jämförelse. Man refererar till mätningar som visar samma nivå som den naturliga bakgrudnsstrålningen men påstår att detta är farligt. Man refererar till udda så kallade forskare som hävdar utan argument och i strid med beprövad erfarenhet att varje extra bequerel skulle vara skadlig. I själva verket kan man inte mäta effekter av lågdosstrålning. 

Genom sublim sammanblandning av händelserna försöker man till och med ge sken av att det var Fukushima och inte tsunamin som orsakade de 20 000 dödsfallen. Enligt all offentlig rapportering har inte någon dött av strålning från Fukushima och ingen får betydande stråldoser nu eller i framtiden. Internationella organ såsom WHO, UNSCEAR och IAEA är samstämmiga, att hälsoläget i framtiden inte kommer att kunna påvisas från de hittills inträffade kärnkraftsolyckorna, Three Mile Island, Tjernobyl eller Fukushima. I själva verket har olyckorna visat att kärnkraften är säkrare än all annan mänsklig verksamhet.

Endast olyckan i Tjernobyl har krävt dödsoffer. Reaktortypen i Tjernobyl var en särling av rysk halvmilitär konstruktion, som inte uppfyllde säkerhetskrav som ställs på västerländska reaktorer. Trots stora utsläpp dog endast 50 personer, varav de flesta tillhörde röjningspersonal. Några framtida cancerfall relaterade till Tjernobyl kommer inte att kunna påvisas enligt LNT-modellen för lågdosstrålning trots att den övervärderar betydelsen av låga doser. Den modellen börjar blir alltmer ifrågasatt i sin orimlighet och saknar motstycke för kemiska och andra utsläpp.

Den maximalt uppskattade överdödligheten i cancer är så marginell att den försvinner i den ”normala” dödligheten i cancer bland befolkningen (25 procent), som dessutom kan minskas rejält med enkla livsstilsändringar. Det är alltså en oerhörd överdrift att påstå att kärnkraft skulle vara speciellt farlig när kärnkraftens verkliga facit är 50 dödsfall totalt i hela världen under de 50 år den funnits. Vilken annan industri kan visa sådan statisik?

Vilka stråldoser gäller då Fukushima? De mätvärden som redovisats rör sig om mindre än 1 mikroSv/h (miljondels Sievert per timme), vilket omräknat till årsdos blir 8 mSv (tusendels Sv). Detta är en ganska normal årsdos från den naturliga strålningen, exempelvis är den på vissa håll i Västsverige uppemot 12 mSv. De Japanska myndigheterna har satt en gräns på 20 mSv/år, under vilken återflyttning till evakuerade områden kan ske. Denna gräns har godkänts av WHO, UNSCEAR och IAEA. Enligt färsk rapport från UNSCEAR kommer ingen att få högre livsdos än 10 mSv på grund av Fukushima, vilket är mindre än ett års naturlig bakgrundsstrålning i till exempel Bohuslän. Redan har evakuerade områden i utsläppszonen börjat friklassas och återflyttning påbörjats.

Det florerar skrönor om att hela Stilla havet är på väg att bli ’besmittad’ med farlig radioaktivitet. Men fakta via den officiella rapporteringen ger helt en annan bild. Mätdata rapporteras frekvent av den japanska strålskyddsmyndigheten via IAEA och WHO, alltså organ som knappast kan beskyllas för att vara overderhäftiga. Av rapporteringen framgår att det inom kraftverksområdet finns ungefär 1000 cisterner med uppsamlat vatten som ska filtreras innan det släpps ut i havet. Av dessa är det två tankar som läckt och där det droppat har radioaktivt material koncentrerats i ’hot spots’ med uppmätt stråldos om ungefär 100 mSv/h i två punkter inom avspärrat område. Dränage från kraftverksområdet samlas i diken som leder mot havet och längs dessa diken finns mätstationer som mäter aktiviteten i antal sönderfall per sekund (Bq). Nivåerna i dessa mätstationer uppgår till i snitt 100 Bq/liter, vilket är samma nivå som människokroppen bär med sig på grund av radioaktivt kol och kalium som finns naturligt i kroppen.

Totalt uppgår läckagen av grundvatten från Fukushima till cirka 400 kubikmeter per dag, men trots detta är aktiviteten i kraftverkets hamn och i havet utanför praktiskt taget noll. Det rör sig om enstaka Bq/liter från tritium och radioaktivt cesium, vilket är helt försumbart jämfört med naturlig mängd rdioaktivt sönderfall i våra kroppar. Faktum är att hittills sedan olyckan har Fukushima släppt ut mindre radioaktivt material till havet än vad myndigheten tillåter under normal drift under samma period. Att påstå att hela Stilla havet är eller kommer att bli kontaminerat är alltså rent nonsens.

Nyligen rapporterade WHO att sju miljoner människor varje år dör av luftföroreningar. Var är de stora rubrikerna om detta? Varför tiger miljöorganisationerna? Sveriges näst största enskilda källa för fossil koldioxid finns i Malmö. En värdig ersättare för Barsebäck? Är det inte dags att erkänna de miljontals människoliv som kärnkraften i själva verket räddar? Enligt IPCC tillhör kärnkraft de energislag som kan rädda klimatet.

Lars Wiegert Civilingenjör med 40 år i kärnkraftens tjänst Sekreterare i Miljövänner för kärnkraft