Hur påverkas vattenkraften av EU:s ramdirektiv? Second Opinion har intervjuat Bo Källstrand, landshövding i Västernorrlands län och chef för Vattenmyndigheten för Bottenhavet, om myndigheternas syn på vattenkraftens framtid.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Vattenmyndighetens uppgift är att samordna arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten i enlighet med EU:s ramdirektiv. Det är en stor och komplex fråga som står högt upp på dagordningen inom många av länsstyrelsernas verksamhetsområden, menar Bo Källstrand. 

– Huvuduppgiften för oss handlar inte om vattenkraften, det är inte här de stora förändringarna kommer att ske, säger han.

Men ändå är det en viktig fråga för dem som just denna fråga gäller. Vattenkraften bär med sig en svårlöst konfliktsituation.
– Det är det som är svårigheten i det här, det är en balansgång. Ur det kraftproducerande perspektivet kommer man fram till en slutsats och det skiljer sig åt mot den slutsats som det vattenvårdande perspektivet ger. Sedan har du även en konflikt i miljöintresset. Det globala med koldioxidmål där vattenkraften behövs i sig och som reglerkraft för att kunna använda mer vindkraft, står i konflikt med de lokala miljöaspekterna kring vattenkraftverken, säger Bo Källstrand och fortsätter:

– Vattenkraften spelar en oerhört väsentlig roll för den svenska energiförsörjningen och som reglerkraft till den vindkraft som ska in i energisystemet har den fantastiska egenskaper. Med den ökning som nu sker av produktionen av förnybar kraft ökar kraven på reglerkraft och därmed incitamenten att öka effekt och reglering i vattenkraften. Kraftproducenterna vill bygga ut och förändra. Samtidigt lever vi med den utbyggnad av vattenkraften som skedde under perioder då det var en annan syn på ekologi och miljöaspekter och därför reses krav i dag på bland annat förbättrad fiskvandring i befintliga kraftsystem. Det är en spännande diskussion som kommer av denna situation.

Det låter som en olöslig konflikt, finns det någon väg fram?
– Självfallet finns det en väg framåt, men som sagt, det finns viktiga avväganden som måste göras och denna fråga är föremål för behandling i Vattenmyndigheten. Men jag tror att riskerna i viss mån övertolkats av kraftproducenterna. Vi har definierat de större vattenkraftverken som ”kraftigt modifierat vatten”, KMV, och det innebär att den biologiska och kemiska statusen inte kommer att kunna uppnås på samma sätt som i andra vattendrag. Eventuella krav på åtgärder kommer att kräva tydliga avvägningar mellan miljönytta och kraftnytta. Det är för de mindre anläggningarna, de under 10 MW, det i första hand kan bli aktuellt med åtgärder.

Vilka former av åtgärder kan det handla om?
– I första hand att medge möjlighet för fiskvandring.

Kraftverken under 10 MW är många och flera av de här anläggningarna har små marginaler. Om man höjer kraven väsentligen måste de kanske slå igen – hur ser du på det?
– Frågan är berättigad ur flera aspekter. Ska en verksamhet med låg lönsamhet medges undantag när det gäller krav på miljöåtgärder eller ska sektorn styras över mot modernare och lönsamma anläggningar som klarar miljökraven? Små vattenkraftverk saknar oftast betydelse för produktion av reglerkraft och är därigenom jämförbara med vindkraft. För båda produktionsslagen baseras lönsamheten ofta på elcertifikat. I vilken utsträckning är det då rimligt att acceptera att fiskvandring inte är möjlig?

Det har riktatas en del kritik mot att Länsstyrelserna över landet inte tolkar regelverket på samma sätt, hur ser du på den kritiken?
– Det är samma regelverk i hela landet, men samtidigt ser förutsättningarna olika ut beroende på var i landet ärendet hanteras. De lokala omständigheterna skiljer sig åt och då kan man ställa frågan om myndigheterna verkligen ska hantera frågan på exakt samma sätt oavsett var man befinner sig.

Mer fokus på de globala miljöaspekterna med bland annat EU-mål om reducering av koldioxidutsläppen, spelar detta någon roll för synen på vattenkraften?
– Ja självfallet, det är det ingen tvekan om. Det gör att det blir mer legitimt att tala om att bygga ut effekten i vattenkraften. Men samtidigt råder stor enighet om att detta måste ske under mycket stor miljöhänsyn, även i fall där utbyggnad skulle kunna bli en god affär och har goda effekter på koldioxidutsläppen. Exempelvis har jag inte hört någon som ifrågasätter målet att bevara våra fyra nationalälvar.

Jobbet med att implementera EU:s ramdirektiv, kommer det att leda fram till att lösa den här konflikten. När ni är klara så sätter vi punkt och konstaterar att så här är konflikten löst?
– Sverige har ju förbundit sig att lösa frågan både vad gäller ramdirektivet för vatten och produktion av förnybar energi. Det innebär att en lösning måste finnas. Den kräver naturligtvis betydande avvägningar och tydliga signaler från politiskt håll om vad som är den svenska ambitionsnivån. Den frågan är inte löst ännu. Miljö- och jordbruksutskottet har exempelvis tagit fram en rapport och dessutom genomfört en hearing kring detta, så frågan är verkligen inte död, säger Bo Källstrand.

Not: Bo Källstrand var VD för Svensk Energi åren 2003-2008.