Mannen bakom elcertifikatsystemet, Nils Andersson, anser att systemet har gjort sitt. Han menar att det inte finns något behov av ny produktion förrän kärnkraften börjar stängas och därför bidrar elcertifikatsystemet bara till att göda överproduktionen och pressa ner elpriserna.
– Investeringsbehovet finns inte i dag. Därför borde det vara stopp för elcertifikatsystemet för det har levererat, säger han och vill se en helt ny marknadsmodell som är en mix av dagens och hur det såg ut före omregleringen.…
Industrimannen Carl Bennet understryker vikten av långsiktighet i energifrågan för att inte få problem i framtiden och han är tydlig i sin syn om hur han vill se utvecklingen.
– Slopa effektskatterna, öka kapaciteten i befintlig vattenkraft och om möjligt investera i ny kapacitet samt se upp så att vi inte får för mycket intermittent kraft, säger han.…
Energiministern tänker föreslå att det statliga ansvaret för den så kallad effektreserven på elmarknaden förlängs efter år 2020 och blir kvar till 2025. Han har svårt att se möjligheterna till en marknadslösning dessförinnan. Det är mycket märkligt eftersom den fanns redan vid omregleringen 1996 – att utföra det man avtalat att göra.…
Läs mer...Ju mer el som du använder, desto mer benägen är du att binda priset i ditt elavtal. Ju högre inkomst du har, desto mer benägen är du att använda el under effekttopparna.
Det här visar Energimarknadsinspektionens senaste forskningsrapport om kundflexibilitet och ger slutsatsen att användarnas beteende i dag snarare stärker effektproblematiken än bidrar till lösningar.…
Läs mer...Hur ska morgondagens elmarknader se ut för att kunna ta sig an energisystemets förändringar? Runar Brännlund tror att lösningen sitter i mycket av marknadslösningar men är inte säker på att det blir så. På ett seminarium i Almedalen gav han uttryck för att han ser en ny regleringsvåg som ett potentiellt hot.…
Läs mer...Risken för effektbrist och bristen på investeringar är i hög grad problem som är orsakade av politiska beslut. Nu blir det alltmer aktuellt för politiker i olika länder att lösa den här formen av problem med ytterligare regleringar i form av så kallade kapacitetsmekanismer. Motiven för att införa dessa skiljer sig åt, berättar Mats Nilsson, adjungerad professor i nationalekonomi och elmarknadsanalytiker på Svensk Energi.…
Läs mer...Energikommissionen har nyligen påbörjat sitt arbete med att peka ut riktlinjer för framtidens energiförsörjning. När elmarknaden avreglerades för tjugo år sedan var utgångspunkten en delvis annan. Fokus låg då på att avreglera för att komma åt problem med ineffektivitet och för höga kostnader och priser.…
Läs mer...För industrikoncernen AGA är elkostnaden den största rörliga kostnaden. Det är därför med oro bolaget ser på omställningen av elsystemet och ökade krav på efterfrågeflexibilitet. Det kommer att innebära både ekonomiska och tekniska påfrestningar.…
Läs mer...Dagens låga elpris gör investeringar i ny kraftproduktion olönsamma. Det slår mot de nödvändiga investeringar som måste till för att säkra framtidens elproduktion. Men det här missar flera medier att rapportera om.…
Läs mer...